För tio år sedan startade Hector Valeria fotbollsklubben Solväders FC i Biskopsgården i Göteborg. Syftet var att ge unga alternativ till kriminalitet och droger. Sedan dess har han inte missat en enda träning.
Text: Maria Bard Foto: Meli Petersson Ellafi
Det var problem med återkommande bilbränder i Biskopsgården och Hector Valeria, då föreningscoach i stadsdelen, fick frågan om något kunde göras för att öka tryggheten i området.
Eftersom utbudet av kvällsaktiviteter riktade till unga nästan var obefintligt, kom han snart fram till att en fotbollsförening skulle kunna erbjuda ett alternativ till att driva runt utomhus.
— När vi startade Solväders FC 2009 minskade bränderna direkt. När de lämnade träningen var de helt slut och gick hem i stället för att stanna på torget. Vi tränade till och med på fredagkvällar.
Jag har kommit att fylla en papparoll. Jag tjatar på dem om skola och utbildning, nu kallar de mig för farsan.
Tio år har passerat och genom Solväders FC har ungdomar fått möjlighet att delta i turneringar från Piteå till Paris. Men enligt Hector Valeria har situationen i området inte förbättrats.
Han ser hur kriminaliteten går allt längre ner i åldrarna. Våldet blir råare och barn som inte är mer än fjorton langar droger. Biskopsgården är också den stadsdel där flera gängrelaterade skottlossningar har ägt rum.
När det uppmärksammade dubbelmordet på Vår krog och bar inträffade 2015 tränade pojkar som både stod framför som bakom pistolmynningen i Solväders FC. Bara dagar innan händelsen hade de sökt upp Hector Valeria.
— De ville ha hjälp att ta sig ur gängkriminaliteten och hitta jobb så att de kunde försörja sina familjer. Tyvärr var det ingen som kunde hjälpa dem och polisens enda svar var att de skulle tjalla, vilket ingen gör. I dag är de döda eller har dödat andra.
Vi befinner oss i Solväders FC:s klubblokal i Biskopsgården och det är någon timme kvar till fotbollsträningen ska börja. I samlingsrummet står pokaler i olika storlekar och på väggarna hänger lagfoton från turneringar och matcher.
Här brukar de ordna allt från taco-kvällar till läxhjälp, och för många av ungdomarna som kommer hit har Hector Valeria blivit mer än en fotbollstränare.
— Jag har kommit att fylla en papparoll. Jag tjatar på dem om skola och utbildning, nu kallar de mig för farsan, säger Hector Valeria.
Hector Valeria
- Ålder: 67 år
- Bor: Majorna, Göteborg
- Familj: Ja (Bland annat far till den före detta vänsterpolitikern Rossanna Dinamarca)
- Yrke: Arbetade flera år som föreningscoach i stadsdelen Biskopsgården, i dag pensionär.
- Gör: Fotbollstränare och grundare av Solväders FC. Lagar mat och är allt i allo både på klubben och hemma.
Heriakos Tedwros och Hector Valeria på väg in mot fotbollsträning.
Hur pojkar som har tränat i samma lag kan bli dödsfiender har han inget svar på, men för att hitta en väg bort från kriminalitet måste det erbjudas andra möjligheter.
När han kom till Sverige 1974 hade han arbetat i livvaktsstyrkan för president Allende i Chile och var med i socialistpartiet. Efter militärkuppen sattes han i fängelse på Nationalstadion i Santiago, och blev kvar ett år innan han lyckades fly.
Här, i det nya landet ville han göra vad han kunde för att snabbt bygga upp ett nytt sammanhang, och det var genom att engagera sig i politik och idrottsföreningar som Hector lärde känna det svenska samhället och fick nya vänner. Med Solväders FC vill han ge ungdomarna i området samma chans.
— Det är viktigt att man får möjlighet att utvecklas och trivas när man kommer till ett nytt land. Det och all kärlek jag får från ungdomarna driver mig.
I dag har föreningen närmare 200 medlemmar, och polisen har vid ett flertal tillfällen uttryckt uppskattning för den insats som Hector Valeria gör för området.
Samtidigt upplever han att föreningen får lite stöttning från politiker i stadsdelen och i Göteborg. Enligt honom har de aldrig besökt föreningen. Men när något händer är det till honom som både barnen och journalister hör av sig.
— De här problemen som vi har i Biskopsgården kräver närhet och ömhet. Du kan inte skapa förändring genom att bestämma saker på ett möte. Vår förening tar ett enormt socialt ansvar, men när vi inte får något stöd utifrån kan man känna sig maktlös. Varför ska vi göra det här arbetet själva?
Klockan börjar närma sig fem på eftermiddagen och Hector Valeria ger sig av till Vårvindens fritidsgård där kvällens träning kommer att äga rum.
Malik Hussein, Ahhmed Jeele och Mohammed Jelil sätter igång med uppvärmning och passträning i gymnastiksalen. De har tränat i Solväders FC sedan de var små och nu hjälper de till som tränare för de mindre barnen. Hector Valeria utbrister: ”Bra, det är sånt vi vill se!” när en av tioåringarna skjuter mot mål.
Hittills har han inte missat en träning, men sedan fyra år tillbaka är han pensionär och vet inte hur länge orken kommer att finnas. Han hoppas att de äldre killarna så småningom tar över.
— I dag kan vi visa ungarna spelare i divison ett eller två som har tränat med Solväders. Nu vet vi att vi att vi kommer att utveckla många bra spelare, bara vi lägger ner tid på dem och tar oss den tiden. Framförallt kommer vi att få många bra personer här i Biskopsgården.
Snabba svar med Hector Valeria:
Vad behöver Biskopsgården?
– Bygga ut föreningslivet och skapa ett som tilltalar dem som bor här. Det gör att fler är ute och rör sig och vi är med där det händer. En förening är också ett jättebra ställe att lära sig demokrati och annat du behöver kunna för att fungera i samhället. Samtidigt behöver vi politiker som är engagerade i stadsdelen, som lär känna den och som arbetar långsiktigt.
Hur många nationaliteter har ni i Solväders FC?
– Jag tror att vi är 39 olika nationaliteter, men jag ser inte någon som en nationalitet. För mig har alla ett namn.
Vad har Solväders FC betytt för Biskopsgården?
– Jättemycket. Ungarna säger själva att det förmodligen hade varit raka vägen till de olika gängen om vi inte hade funnits. Med Solväders har de någonstans att gå tre kvällar i veckan.
Du har ju lagt mycket tid på klubben, hur har det påverkat din familj?
– I början tyckte de att jag bara höll på med fotboll, men de har vant sig. Nu frågar de mig om hur det går. Mina barn var också väldigt föreningsaktiva när de var ungdomar. Min son åkte hit från Majorna och tränade med Solväders FC varje vecka.