Loading

Byggmästare och visionär Under ett par intensiva decennier satte han sitt avtryck på Stockholms stadsbild och etablerade sig som en av landets främsta entreprenörer. Läs historien om hur byggmästaren John Mattson skapade det bolag vi är idag.

”John Mattson drömde om något annat”

Majoriteten av barnen som växte upp på Väddö i norra Roslagen på 1920-talet skulle gå i sina föräldrars fotspår. De kunde se fram emot ett långt yrkesliv inom lantbruket, till sjöss eller på någon fabrik efter avslutad folkskola.

Men John Mattson drömde om något annat när han från skolans klassrum tittade ut över havsviken bort mot Ortala bruk. Som vuxen lyckades han skapa ett av Sveriges största bygg- och fastighetsbolag och även förverkliga sina idéer om bra livsmiljöer för de boende.

John var yngst i en syskonskara på sex. Familjen bodde på en liten gård i byn Edeby. Som 15-åring mönstrade han på ett fartyg som fraktade varor till Finland och Tyskland. Men han kände sig aldrig riktigt hemma till sjöss och efter ett par år bestämde han sig för att prova på byggbranschen. Redan under tiden i folkskolan hade han och äldsta brodern Einar fått hjälpa till när bönderna i grannskapet skulle bygga lador, bryggor och gödselplattor.

Bilden: John Mattson (andra från vänster) inspekterar bygget av Wenner-Gren Center 1961. John Mattson var en de ledande personerna i utformningen av Stockholm under 1960- och 70-talen. 2015 skulle byggmästare John Mattson ha fyllt 100 år.

Utbildning gav mersmak

I början av 1930-talet flyttade Einar och John till Stockholm på jakt efter jobb. Det visade sig bli en tuff utmaning med tanke på att byggbranschen var hårt drabbad i spåren efter börskraschen 1929, följt av Kreugerkoncernens sammanbrott och konkurs några år senare. För att spara pengar hyrde bröderna en enkel bostad där ”vägglössen ingick bland de vanligaste husdjuren”. Medan Einar fortsatte att jobba i huvudstaden valde John att som 19-åring återvända till Roslagen och folkhögskolan på Väddö. Efter avslutad folkhögskola och militärtjänstgöring fortsatte han att ta kvällskurser parallellt med arbetet som timmerman på olika byggen.

Framgångarna i skolbänken gav blodad tand och så småningom antogs John till ingenjörsutbildningen på Tekniska skolan. Studierna bekostades genom stipendier och arbete hos Einar, som 1935 hade startat ett eget byggbolag. Sin examen tog John 1941.

Bygga bort trångboddhet

Under de kommande åren var John anställd som arbetsledare hos Skånska Cementgjuteriet och deltog bland annat i bygget av Södersjukhuset. När andra världskriget gick mot sitt slut bestämde han sig för att gå i storebrors fotspår och bli sin egen. Det första uppdraget var ett bostadshus i Hägersten, som uppfördes tillsammans med Einar. I en av lägenheterna bosatte sig John med sin familj och inredde ett av rummen till kontor för att sköta sitt nya företag. Därefter valde bröderna att gå skilda vägar och profilera sig på egen hand genom de båda företagen Einar Mattsson AB och John Mattson Byggnads AB. John passade på att plocka bort ett ”s” i efternamnet när han startade sin egen verksamhet.

Bilden: John Mattson (längst till höger) med sin familj på Väddö där han växte upp.

I takt med att den svenska ekonomin stärktes fick företaget allt fler uppdrag

Miljonprogrammets glansdagar

I takt med att den svenska ekonomin stärktes fick företaget allt fler uppdrag. 1947 fick John Mattson uppdraget att uppföra bilfirman Ingvar Bergengrens stora komplex på Lindhagensgatan. Byggnadsprojekten omfattade flera bostadsbyggen i Stockholms förortskommuner, bland annat Farsta Centrum, Grindtorp och Ella Gård i Täby. John Mattson byggde 1949–50 trehundra lägenheter i Rotsunda i Sollentuna, ett område som John Mattson Fastighetsföretagen AB 70 år senare skulle förvärva av Sollentuna Stadshus. Sedan följde prestigebyggen som tredje och fjärde Hötorgsskraporna, Wenner-Gren Center, Sergelgatan Ett och Kolmårdens Djurpark.

Kedjehusområdet i Ella Gård låg John speciellt varmt om hjärtat. Där kunde han genomföra sina visioner om ett modernt boende med bykänsla och samtidig närhet till storstaden.

Det här var under miljonprogrammets glansdagar. Nu skulle man i den modernistiske arkitekten Le Corbusiers anda bygga bort krigstidens trångboddhet. I Sverige skapades nya rationella bostadsområden utifrån parollen Arbete, Bostad, Centrum (ABC). Byggboomen var ett faktum och i mitten av 1960-talet hade John Mattson Byggnads AB vuxit till ett av de största byggbolagen i Sverige med upp emot tusen anställda.

Bilden: Logotypen, som än i dag används av JM, ritade John Mattson själv hemma vid köksbordet.

Folkhemsanda

Företagets snabba expansion innebar inte bara intensiva och långa arbetsdagar utan även ett stort ansvar för personalens välmående. Lagom till sin femtioårsdag fick John Mattson överraskande ett erbjudande att sälja sitt livsverk till Industrivärden. Han avböjde först men valde sen att acceptera budet med följd att byggverksamheten, det som sedan blev JM AB, såldes till Industrivärden.

Larsberg - ett område för ett enkelt och praktiskt vardagsliv

John Mattson drog sig dock inte tillbaka. Nu kunde han istället fokusera på förvaltning och utveckling av fastigheter.

Grunden för den nya verksamheten var ett markområde i Larsberg och ett antal bostadsfastigheter i Baggeby/ Bodal. Men innehavet på Lidingö var inte enbart en ekonomisk investering. John Mattson drevs av en stark önskan att skapa områden som i sann folkhemsanda samlade bostäder, närcentrum, skolor och parkeringsplatser för ett enkelt och praktiskt vardagsliv.

Bilden: Larsberg på Lidingö.

År 1988 gjordes ett namnbyte till Fastighets AB med John Mattson som styrelseordförande och Jan-Erik Lindstedt som nytillträdd vd.

Det nya fastighetsbolaget nådde fortsatta framgångar genom ytterligare förvärv och projektutveckling av befintliga och nya fastigheter. John Mattson själv avled 1995, 80 år gammal.

John Mattson tillsammans med sina döttrar. 1995 avled han, 80 år gammal.
”Trots alla framgångar släppte John Mattson aldrig kontakten med sin hembygd.”

Att John Mattson är en legend i byggkretsar är inte bara ett resultat av hans framgångsrika verksamhet. Han var också mån om att ta en aktiv del i samhällsomvandlingen, vilket gjorde honom till en av de ledande namnen i utformningen av Stockholm under 1960- och 70-talen.

Trots alla framgångar släppte John Mattson aldrig kontakten med sin hembygd. Glädjen var därför stor när han 1951 tog över Ortala bruk med tillhörande skogs- och åkermark. Nu fick hans egna barn förmånen att njuta av de vackra omgivningar där han själv tillbringade sin uppväxt. Cirkeln var sluten.

Bolaget John Mattson idag

Från en handfull till flera tusen ägare. De senaste åren har utvecklingen i bolaget gått i rekordfart med nyproduktion, förvärv och notering på Nasdaqs Stockholmslista. Här kan du se filmen om var vi är idag, och vart vi är på väg.

Bilden: Taktäckaren - en innerstadsfastighet i Stockholm som avyttrades när bolaget delades mellan John Mattsons döttrar år 2008.

Credits:

Foton: John Mattson Fastighetsföretagen AB