7 YF/PF Jonas Heuman - Automatiker

Utbildningen

Du börjar din väg mot ett arbete som Automatiker på Elektrofag VG1. Efter det fortsätter du med Automatisering VG2, för att avsluta med Automatiseringsfaget VG3.

Nu återstår bara 1,5 år som Lærling innan du kan ta fapröven.

Centrala Arbetsuppgifter i Automatiseringsfaget

1: Felsökning

Automatikerns största arbetsuppgift består av att hitta fel på anläggningar som inte fungerar.

Verktygen man använder är ofta en multimeter till att mäta spänning för att konstatera vart felet ligger.

Det blir vanligare och vanligare att man använder PC'n som analysverktyg. Nyare anläggningar blir mer och mer komplexa och kommunicerar ofta med varandra eller med något ekonomisystem.

Nätverkskopplade apparater gör att man kan felsöka på avstånd, från tex serverum. Man kan även sitta i en helt annan del av världen och vara online uppkopplad.

2: Akuta Reperationer

Efter att ha hittat felkällan till problemet ska man oftast utföra någon form av reperation.

När det gäller elektriska fel består ofta tiden för att åtgärda felet till 90% av felsökning och 10% till reperationen.

Det kan jämföras med dom mekaniska problemen som består av 10% felsökning och 90% reperation.

3: Planerade Reperationer

Alla reperationer eller utbyte av delar behöver inte ske direkt när problemet identifieras.

Reperationer kan även ske på förbestämd intervall efter tillverkarens eller reperatörens anbefallningar. Detta kan jämföras med servicen på en bil, vissa delar byts på intervall efter visst rullade km.

4: Ombyggnationer

Ibland behöver man mordenisera anläggningar, eller bygga om dom ska få en lite anorlunda funktion.

Att engagera den Automatiker som är anställd är ofta ekonomiskt fördelaktigt.

Dessutom skapar man ett mervärde genom kompetansutveckling och kunnskap om anläggningen.

5: Nyinstallationer

6: Programmering

I samband med modifieringar och ombyggnader måste man oftast ändra i maskinens hjärna PLS'n.

PLS'n är den centrala delen i maskinen som talar om vad denna ska göra.

Genom att programmera maskinen får man både kunnskap om funktionen samt hur man använder erfodlig software.

Arbetsteknisk Organisation

Mestadelen av Automatikerna arbetar under dagtid, därför väljer jag att börja se på denna.

Produktionen äger maskinerna som produserar och blir i detta fallet kunden.

Chefen deligerar arbetfördelningen till arbetsledaren som ger arbetsuppgiften till Automatikern.

Atomatikern rapporterar tillbaks till lämplig person beroende på omständigheterna.

Fabriken ska ju producera alla dygnets timmar och då finns inte chefer och arbetsledare tillgängliga.

Oftast finns det en produktionsledare som har det samlade ansvaret för maskinoperatörerna på eftemiddagar och nätter.

Produktionsledaren har en dialog med Automatikern om önskade utförda arbeten.

Många Arbetsplatser kräver en 24/7 drift, man kan inte stanna produktionen.

På helgerna finns det ofta ingen personal med arbetsledande funktion, då är det maskinoiperatören som kontaktar Automatikerna vid behov av kompetans.

Det finns tillfällen då det inte är några operatörer på plats, när vissa processer går med automatik.

Då jobbar Automatikern direkt under produktionen efter en fördefinerad arnetsuppgift.

Arbetsprocessen

1: Felsökning

  • Shemaläsning: Man måste klara av att hitta i stora som små eldokumentationer
  • Systemförståelse: Atomatikerns styrka är systemförståelse, att förstå hur en maskin fungerar. Dom äldre erfarna Automatikerna har ofta en väldigt bra systemförståelese, dom kan ofta hitta felen utan att använda PC.
  • HMS: Att vara medveten av dom risker som kan uppstå under ett arbete. Det finns ofta många farliga moment, särskilt vid felsökning då man kan ha kopplat ur vissa säkerhetsfunktioner.
  • Software: Det blir allt viktigare att använda PC'n i felsökningen för att hitta källan till felet på ett snabbt sätt.

2: Akuta Reperationer

  • Eltekniska kunnskaper: Kunna koppla ut och in utrustning med ett gott resultat.
  • Grundläggande mekaniska kunnskaper: För att reparera eller modifiera montaget.
  • Förmåga att hitta delar på lager dygnets alla timmar.
  • Uppfinnelserik: Kan jag hitta någon annan lösning om inte rätt delar finns tillgängliga.

3: Planerade Reperationer

  • Kunnskap om maskinparken, så man kan beställa rätt delar och planera in rätt tidsåtgång.
  • Projektkännedom: Planera in jobbet och tidsåtgången.
  • Kommunikationsmedveten: Det är viktigt att ha en bra dialog med driften för att undvika onödiga långa stopp.

4: Ombyggnationer

  • Insatt i standarder: Att veta vilka krav som sätts på anläggningen, fr säkerh
  • Stor systemförståelse: Om maskinen ska byggas om måste man ha stor kunnskap hur den fungerar idag och hur den ska fungera i morgon.
  • Projektorienterad: Att kunna planera jobbet tidsmässigt, beställa delar, bygga montera och idriftsätta.
  • HMS: Viktigt att kunna genomföra en riskanalys.

5: Nyinstallationer

  • Goda språkunnskaper: Leverantörerna kommer ofta från ickenordiska länder och då gäller det att kunna kommunicera på internationella språk
  • Kunnskap om standarder: Vad gäller i Norge ?? Viktigt att se så maskinerna motsvarar förväntningarna.
  • Systemförstålese: Automatikerns viktigaste egenskap för att förstå maskinernas funktion redan under montaget.

6: Programmering

  • Systemförståelse: Att veta hur maskinen fungerar för att kunna programmera om den.
  • Kunnskap om olika programspråk: Ladder, Funktionsblock och Strukturerad text.
  • Kunnskap om nätverk: Idag kommunicerar ofta olika system och då måste man veta hur dessa är ihopkopplade.
  • Versionsförståelse: Att alltid ha en backupp med senaste versionen som kollegeorna eller konsulter kan komma åt.

Report Abuse

If you feel that this video content violates the Adobe Terms of Use, you may report this content by filling out this quick form.

To report a Copyright Violation, please follow Section 17 in the Terms of Use.