9 av 10 svenskar tycker att Sverige ska vara kvar i EU. Men många byggnadsarbetare vill se en swexit. Varför? Och vad skulle hända om Sverige drog sig ur?
Richard Gruvell är 54 år och har varit snickare sedan 18 års ålder. Han har jobbat på flera stora företag och sett hur branschen stegvis rört sig mot sämre villkor och säkerhet. Han är övertygad om orsaken.
– Jag är ingen siare, men jag har alltid varit emot EU och sagt att det här är vad som kommer att hända.
Han bor i Stockholmsområdet men har just sagt upp sig och börjat arbetspendla norrut för ett bemanningsbolag. Han menar att valet att flytta är en direkt följd av att kompetent arbetskraft ersätts av lågbetalda byggnadsarbetare, huvudsakligen från östra EU.
– Jag kan inte tjäna pengar på mitt skrå längre. Det har blivit en månglarnas marknad och ingen är intresserad av kvalitet längre. Säger du något om arbetsmiljö får du sparken. Bolagen tar hellre in billig arbetskraft och utnyttjar provanställda.
– Det har blivit en månglarnas marknad och ingen är intresserad av kvalitet längre. Säger du något om arbetsmiljö får du sparken. Bolagen tar hellre in billig arbetskraft och utnyttjar provanställda.
På nya jobbet blir det både högre lön och traktamente. I Stockholm där konkurrensen är hårdare hade han svårligen kunnat få lika bra villkor, menar han.
– Jag skulle gärna jobba i Stockholm men lönerna kommer inte över 200 i timmen. Då funderade jag, som familjepappa, att kanske det ändå är värt att pendla.
Richard Gruvell är lokalt engagerad i Byggnads sedan flera år men tycker att EU-frågorna är tabu. Han förstår varför människor som tidigare tillhört Socialdemokraternas kärnväljare allt oftare röstar på exempelvis Sverigedemokraterna, som tillsammans med Vänsterpartiet varit de enda riksdagspartier som varit mot EU. Båda partierna har dock omvärderat sina ståndpunkter.
Brexit-omröstningen har visat hur svårt det kan vara att lämna unionen. Opinionen har förändrats och i Sverige har stödet för EU aldrig varit lika högt som nu. Richard Gruvell tycker att brexit i stället borde fungera som föredöme.
– Arbetarklassen kan inte stå och bevittna hur man blir av med sin inkomstkälla. Miljontals människor tar vilka skitjobb som helst under vilka förhållanden som helst. Genom att lämna EU skulle vi få ökat självbestämmande.
TILL SOPHÖGEN?
Byggnads ordförande Johan Lindholm har förståelse för kritiken och tycker att det är bra att byggnadsarbetare ifrågasätter EU.
– Den vanligaste frågan på arbetsplatserna är lönedumpning från utländsk arbetskraft. Det finns en stor besvikelse över EU-medlemskapet. Vi blev lovade att vår arbetsmarknadsmodell skulle lämnas orörd och att kollektivavtalen var lägstanivån. De orden visade sig inte mycket värda. Men jag har en bild av att allt fler politiker får upp ögonen för det här.
Vad säger du till dem som säger att ett utträde är enda sättet att minska lönedumpningen?
– Vi ska inte sitta på läktaren, vi ska vara på plan och säkerställa att våra avtal och lagar gäller alla som arbetar här. Låglönekonkurrensen ska förpassas till historiens sophög.
Några gånger i månaden gör Johan Lindholm arbetsplatsbesök för att prata om aktuella frågor. Träarbetarna Mats Berglund, Peter Bohlström och Henrik Olsson, vid Peabs bygge av en ny skola i Västerås, lyssnar uppmärksamt och stämmer in när byggnadsbasen ratar de negativa konsekvenserna av EU-medlemskapet.
Peter Bohlström har jobbat sedan 1982 och har sett hur löneutvecklingen stagnerat och konkurrensen hårdnat.
– Om några år kanske man jobbar på en polsk firma. Finns det inga jobb så kanske 70 kronor i timmen är bättre än ingenting, säger han med armarna i kors.
Samtidigt tycker alla att det är svårt att ge ett entydigt svar på om EU-utträde vore den rätta vägen. Frågan är också märkbart känslig.
– Det är hypotetiskt, men skulle man rösta om EU i morgon så kommer det i ett annat ljus, säger lagbasen Mats Berglund. Men hur jag skulle rösta, det håller jag för mig själv.
VILL FÖRÄNDRA INIFRÅN
– Jag tänker inte ljuga och försöka göra guld av skit. EU måste förändras och det snabbt. Brexit är ett bevis på att EU inte fungerar och ett resultat av att man inte tagit det här på allvar tidigare.
Snickarna är överens om att synen på EU skulle vara annorlunda om svenska löner och villkor gällde alla. Johan Lindholm lägger mycket tid på att försöka påverka olika EU-direktiv, nu senast utstationeringsdirektivet.
– Jag tänker inte ljuga och försöka göra guld av skit. EU måste förändras och det snabbt. Brexit är ett bevis på att EU inte fungerar och ett resultat av att man inte tagit det här på allvar tidigare.
Förändra inifrån, alltså. Och Byggnads har faktiskt en röst i maktens centrum. Johan Danielsson arbetspendlar varje vecka – ”inte helt originellt i byggsvängen heller” – men lite längre än de flesta, från hemmet i Älvsjö i södra Stockholm till kontoret i Bryssel. I maj valdes han in i EU-parlamentet som fackens kandidat för Socialdemokraterna, efter att ha jobbat med EU-frågor på LO i tio år.
– Där insåg jag hur mycket besluten i Bryssel påverkar förbundens medlemmar. Men jag såg också hur stor skillnad enskilda parlamentariker kan göra. EU-parlamentet är en viktig plattform, säger han på trivsamt dalmål.
Under valrörelsen mötte han arbetare för att tala om EU-frågor och upplevde en utbredd skepsis.
– Det är ju främst i byggbranschen samt inom transport, hotell, restaurang och städ som man ser de konkreta effekterna av den osunda konkurrensen, säger Johan Danielsson.
Den 37-årige parlamentarikern har en avslappnad attityd och talar inte som någon färdigslipad karriärist. En nybliven politiker kanske kan tillåta sig att vara frispråkig. Johan Danielsson förstår EU-kritiken och hans egen problembeskrivning låter inte så annorlunda.
– Vi har tiotusentals arbetstagare från andra länder som arbetar för löner och villkor långt under kollektivavtalen. Allra värst kanske det är för människorna som tvingas arbeta under de förhållandena, men det är klart att det omöjliggör en sund byggbransch. Den marknad som växer fram är inte bara grå, utan rent kriminell.
Och detta trots alla lagar och direktiv som kommit?
– Ja, du vet hur EU fungerar. Utstationeringsdirektivet ska implementeras också, så förändringarna har vi inte sett i praktiken. EU-arbetet är inte speciellt …
Johan Danielsson knackar knogen i bordet fyra gånger, kanske av frustration, och tar ny sats:
– Jag har hållit på med EU-frågor sedan domen i Lavalfallet 2007 och det tar ju en jävla tid. Vi ställde krav direkt från fackligt håll på att revidera direktivet och ... elva år senare ändras lagstiftningen, sedan ska den implementeras. Det är trögrörligt.
Han anser att EU har varit bra för Sverige, men inte för alla grupper.
– En del upplever ökad utbytbarhet och det är klart att det inte skapar positiva känslor. Det ska man ha respekt för och där ska vi börja diskussionen.
Samtidigt upprepar han att det går att påverka som ledamot i det 751-hövdade parlamentet. Utstationeringsdirektivet och transportdirektivet är viktiga framsteg, liksom nya upphandlingsregler.
– Det går i rätt riktning. Tidigare var myndigheternas enda kriterium att gå efter lägsta pris, och då får du bara skit. Så det är en viktig ändring.
HUR SKULLE DET BLI EGENTLIGEN?
– Vår alternativa relation till EU är Norges, och den är sämre.De betalar nästan lika mycket till EU och har samma problem som vi på arbetsmarknaden.
Men vad skulle ett svenskt utträde innebära? Skulle swexitförespråkare som Richard Gruvell få rätt?
Johan Danielsson tror att det möjligen skulle driva upp lönerna på grund av arbetskraftsbrist. Men Sverige skulle halka efter ekonomiskt och förlora möjligheterna att förändra.
Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier, ser enbart nackdelar.
– Handeln blir dyrare, tullarna går upp, gränsövergångarna blir mer komplicerade. Svenska företags möjligheter att skapa jobb och tillväxt skulle minska. Så det är en ekonomiskt dum idé att gå ur. Och byggsektorn behöver bra kompetens utifrån.
Vad säger ni till de företagare som förlorar jobb på grund av lönedumpningen?
– Vi fortsätter att jobba för att svenska avtal och villkor ska följas, allt annat är oacceptabelt.
Vad som kommer ur brexit är oklart. Men att begränsa den fria rörligheten och samtidigt få del av den inre marknadens ekonomiska fördelar accepterar inte EU.
Inte heller Rikard Forslind, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och specialiserad på bland annat regionala ekonomier, kan se några större fördelar.
– Den fria rörligheten skulle upphöra, om nu inte Sverige är med i EES som Norge. Investeringarna skulle avta, svensk industri skulle behöva flytta produktionsanläggningar. Det skulle bli färre jobb, även i byggsektorn. Ingen tror att ett utträde gynnar länderna ekonomiskt.
Vad skulle hända i byggbranschen?
– Om den ekonomiska aktiviteten och investeringarna minskar generellt så påverkar det även byggbranschen. Att byggbolagen går dåligt kan aldrig vara bra för byggnadsarbetarna.
FRÅN POLEN TILL SVERIGE
– Billig arbetskraft kommer alltid att finnas. Många jobbar för underpriser bara för att överleva. När det gäller den erfarna arbetskraften så kommer företagen göra allt för att behålla den, även efter ett EU-utträde.
Snacket om swexit på byggen, eller EU-kritik i stort, är inte något som går arbetare från öst obemärkt förbi. En av dem är Sebastian Cisek, 37 år och anställd som snickare och målare på Airpool i Eskilstuna. Han har bott och arbetat på olika byggföretag i Sverige sedan knappt fem år då han kom från Polen. Han träffade sin svenska fru på ett nätforum och kärleken tog honom hit. Sebastian känner igen argumenten kring EU.
– Jag har hört många gånger att folk som kommer hit från Baltikum, startar egna företag i hemlandet, fakturerar låga löner i Sverige och sedan betalar de inte skatt i hemlandet.
Vad tänker du när du hör det?
– De borde öppna företag här och betala skatt och avgifter i Sverige.
I EU-debatten anklagas östeuropeiska arbetare för att sänka yrkets status och kvaliteten på byggandet. Sebastian Cisek har delvis förståelse för det:
– Många kommer utan erfarenhet och åker för att tjäna pengar. Ofta är de rekryterade som en handelsvara. De ska bara göra timmar, om de kan något spelar ingen roll för företagen.
Samtidigt lyfter han fram sin yrkesstolthet. Sebastian Cisek har mött en del misstänksamhet i Sverige.
– Jag har 20 års erfarenhet av att bygga och renovera med andra tekniker. I Polen bygger vi många stenhus. Det betyder inte att det är sämre. Vi kommer med annan kunskap och ibland har jag velat visa hur man kan förenkla en process. Då kan det bli sura miner. En polsk snickare är nog mer mångsidig, vi sätter gipsvägg, spacklar och målar. I Sverige säger man ”nej, andra ska göra det där jobbet”.
Har du upplevt möten med svenska kollegor eller är det skilda världar?
– På en del företag har vi jobbat ihop i ett år och aldrig pratat med varandra. På andra ställen har det varit grillfester och fika. Yngre har inga problem att prata med folk från andra länder, men de som är över femtio är kanske inte lika öppna.
Sebastian Cisek tycker att diskussionen om brexit respektive swexit är märklig.
– Billig arbetskraft kommer alltid att finnas. Många jobbar för underpriser bara för att överleva. När det gäller den erfarna arbetskraften så kommer företagen göra allt för att behålla den, även efter ett EU-utträde.
TEXT: Kristian Borg
FOTO: Maria Hansson, Mostphotos, Mats Erlandsson
FAKTA / Fri rörlighet en av grundpelarna
- Det började som en rent ekonomisk union, men i dag omfattas många andra frågor. Arbetsmarknads- och socialpolitik beslutas nationellt, men EU-beslut påverkar även de områdena.
- En grundpelare är sedan 1993 den inre marknaden med fri rörlighet för varor, tjänster, medborgare och kapital. Det får inte finnas handelshinder och arbetskraften ska kunna röra sig fritt mellan länderna.
- Sverige blev medlem den 1 januari 1995. Storbritannien gick med i EU 1973 och juni 2016 röstade britterna för att lämna unionen.