Loading

Från förnedring inom ishockey till döda kvinnor Destruktiv maskulinitet och vad det leder till

"Vad är det för fel på männen, ja vad är det för fel på er?"

Frågan ställs upprört och kanske lite uppgivet av Eva Hamilton i TV4:as Nyhetsmorgons fredagspanel den 5 november. Samtalet handlar om machokultur som odlas inom lagidrott i allmänhet och hockeyn i synnerhet med anledning av de uppmärksammade fallen av övergrepp och förtryck i omklädningsrum. En kultur där sexualiserad förnedring ingår som ingrediens och där den utpräglade "manliga" tystnadskulturen gör det möjligt.

Läs artikel i Aftonbladet om övergrepp inom ishockeyn.

Frågan är dock ännu större och allvarligare än så. Förra året misshandlades sjutton kvinnor till döds av sina män, enligt statistik från brottsförebyggande rådet. Under samma år anmäldes omkring 23 200 fall av misshandel där kvinnan hade en nära relation med förövaren. Det sexualiserade våldet ökar i ungas relationer. Och man vet att mörkertalet är stort.

”Mäns våld mot kvinnor är så omfattande att man definierar det som ett samhälls- och folkhälsoproblem,

säger Åsa Witkowski, verksamhetschef vid Nationellt centrum för kvinnofrid. Hon säger vidare:

”Att gängvåldet ska knäckas är ett återkommande mantra hos många politiker. Mer sällan hör man att våldet mot kvinnor ska knäckas trots att det är en kriminalitet som drabbar tusentals kvinnor."

Hårt kodad maskulinitet

Varför då tala om machokultur inom lagidrotten i samma andetag som mäns våld mot kvinnor. Jo, för att destruktiva maskulinitetsnormer har en direkt korrelation till att män utövar alla typer av våld, kanske i synnerhet det mot kvinnor.

Inbakat i machokulturen finns en kraftigt nedvärderande attityd till det som är feminint och sexualiserad förnedring är en del av detta. Det drabbar flickor, kvinnor och män som inte passar in i den hårt kodade maskuliniteten.

Enligt jämställdhetsmyndigheten ska dessa normer förändras. Det handlar om frågor kopplat till mäns våld mot kvinnor, mäns våld mot män, machokultur och maskulinitetsnormer. På myndighetens hemsida står det att män och pojkar själva ska vara med och bidra till ett jämställt samhälle.

I fredagspanelen replikerar Göran Greider på Eva Hamiltons replik.

”Ja, det händer något när pojkar samlas i grupp,” och han får medhåll av programledare Steffo Törnquist. De talar en stund om den manliga sammanhållningen. Om den fantastiska känslan av grupptillhörighet som finns i till exempel ett pojkfotbollslag. En grabbig vi-känsla där banden stärks av förnedrande riter och en tystnadskultur där man håller ihop. ”Det är myntets baksida,” är Greider och Törnquist eniga om.

Det är samma jargong som i förortsgäng och mc-grupperingar. Samma attityd som gör stämningen hotfull på våra högstadieskolor, samma snävar manlighetsnormer som i många manligt dominerade yrken, till exempel inom byggbranschen. Och i förläggningen är det samma normer som bäddar för att män misshandlar och dödar, både andra män och kvinnor.

Läs om machokultur i byggbranschen och initiativ från Kompetensrådet Bygg i Fyrbodal.

Läs om pojkarna i skolan och satsningen inom Fullföljda studier i Fyrbodal.

Barn mitt i våldet

I relationerna där kvinnor misshandlas och till och med dödas finns ofta barn. Pojkar och flickor som växer upp tätt intill våld och kvinnoförtryck. Forskning visar att barn som ser sin mamma bli misshandlad far lika illa som om de själva blir misshandlade.

Inom Fyrbodals kommunalförbund driver Hälsokällan ett gediget arbete för att förändra destruktiva maskulinitetsnormer.

Under hela vecka 44 har Hälsokällan genomfört seminarier på temat Barnens rätt till integritet, jämställdhet och uppväxt fri från våld. Veckan har riktat sig till personer som i sin yrkesroll möter barn och unga. Föreläsningen Vad pornografin gör med våra barn och ungdomar, var även öppen för allmänheten.

Torsdagens frukostseminarium under ledning av Jessica Svensson från Hälsokällan samlade socionomer, fritidsledare, specialpedagoger, kuratorer, skolsköterskor, socialsekreterare, lärare och familjebehandlare från hela Fyrbodalsområdet. Det är viktiga vuxna som i sina professioner möter barnen och målgrupp för Hälsokällans arbete.

Jessica Svenssons föreläsning handlar bland annat om mäns våld mot kvinnor och det gedigna arbete som görs med barn i tidig ålder för att förändra attityderna.

”Det finns en kvinnosyn som normaliserar våldet i vårt samhälle,” säger Jessica och berättar om hur skämmande vanligt det är med grovt sexuellt våld i tonårsrelationer och hur förtryck och hot om våld drabbar flickorna via digitala plattformar rakt in i mobilen.

För att komma åt och i grunden förändra destruktiva normer som leder till våld, har Hälsokällan genomfört ett omfattande projekt i förskolor och skolor i Uddevalla. Där har förskolepersonal och lärare arbetat metodiskt med bland annat kroppslig integritet och nolltolerans mot så kallat skojbråk. En utgångspunkt i arbetet är förståelse för den så kallade våldsspiralen som visar hur till synes bagatellartade gliringar osv, banar väg för grövre förnedring, som leder vidare hela vägen till det grova våldet.

Den värdefulla integriteten

Barnen övas även i egen integritet, att sätta sunda gränser för sin kropp. Att få ord och begrepp för gränser och integritet gör dessutom att det blir lättare för barnen att berätta om de själva är utsatta för våld. Satsningen handlar i hög grad om att göra personalen medveten om på vilket sätt snäva könsnormer leder till destruktivitet och ett praktiskt arbetet med att möta och förändra detta.

Att öka medvetenheten är även något som lyftes under föreläsningen av Tjejjouren i Väst som berättade om det sexualiserade våldet och hotet mot tjejer i skolan, i parrelationer och via otaliga digitala plattformar.

Väldigt många unga tjejer känner att de är osedda och inte blir trodda. Därför blir det svårt att be om och få hjälp. Tjejjouren Väst uppmanade oss vuxna att stanna upp, vara närvarande och verkligen våga lyssna på det ungdomarna har att berätta.

Detta är även något som Vi-projektet inom Fyrbodals kommunalförbund poängterar. Ett sätt att bryta tystnadskulturen är att vi vuxna lära oss se tecken och utvecklar ett bemötande som tryggar den unge.

Läs artikeln om Vi-projektet och hur man bemöter den som behöver stöd.

Genom ett normförändrande och våldspreventivt arbete bland barn och ungdomar är visionen att både pojkar och flickor bokstavligt och symboliskt både utrycker och fullständigt respekterar:

Stopp min kropp!

Så kanske de växer upp till ungdomar och vuxna med hög medvetenhet och sunda värderingar kring kön, våld och makt så att övergreppen i såväl hockeyns omklädningsrum som i hemmen upphör.

Läs mer om projektet Barns rätt till kroppslig integritet.

Läs om projektets uppmärksamhet vid Nordiska ministerrådet.

Created By
Jenny Mårtensson
Appreciate