Loading

Generation Jämställdhet För en hållbar framtid

I år fyller den globala handlingsplanen för jämställdhet – den så kallade Pekingplattformen – 25 år. Även om jämställdheten och kvinnors rättigheter har gått framåt på vissa områden sedan dess så går utvecklingen långsamt. På många håll har också motståndet mot jämställdhetsmål som formulerades i Peking växt sig starkare. Därför behövs en kraftsamling för att nå de mål 189 länder satte i Peking 1995. Ungas engagemang är nödvändigt för att vi ska lyckas!

Jämställdhetsmyndighetens podcast "Världens mest jämställda land?" tar avstamp från Pekingplattformens 25-årsjubileum. Det första av de sex avsnitten handlar om våld, stigma och stereotyper.

Kvinnokonventionen (CEDAW), Pekingplattformen (Beijing Platform for Action) och Agenda 2030 är alla centrala dokument för att driva jämställdheten framåt i världen.

Pekingplattformen har idag slagits ihop med jämställdhetsaspekterna från Agenda 2030. Tillsammans formar de nu sex områden som länder fokuserar på i sina rapporter till FN. På den här sidan kan du lära dig mer om olika jämställdhetsproblem som tar avstamp från dessa sex temaområden.

Frihet från våld, stigma och stereotyper

Våldet tar sig nya former hela tiden. Särskilt med digitaliseringen.

Våld kan ta sig många olika uttryck. Det kan till exempel handla om slag, hot om våld eller hat på nätet. Män står för merparten av våldet både globalt och nationellt. Därför är det viktigt att förändra de destruktiva normer för maskulinitet som finns för att kunna förhindra att våld uppstår.

Idag påverkar digitaliseringen mycket hur våld tar sig i uttryck, men när Pekingplattformen antogs 1995 så hade internet bara funnits i några år. Digitalt våld, som drabbar många unga, är därför inte omnämnt. Under 25-årsfirandet av plattformen sätter FN därför särskilt fokus på bland annat digitaliseringen och dess effekter.

Många personer lever under villkor som gör dem särskilt utsatta för våld. Det gör att till exempel utlandsfödda kvinnor, kvinnor som lever i missbruk och HBTQ-personer är särskilt sårbara. Därför är det viktigt att tänka intersektionellt när en pratar om frihet från våld och andra jämställdhetsfrågor.

Lyssna på Jämställdhetsmyndighetens podd om vilka framgångar och utmaningar inom våldsområdet som har tillkommit sedan Pekingplattformen antogs.

Vad vill du veta mer om?

Fattigdom och välbefinnande

Historiskt har man forskat främst på män, men nu har man börjat förstå att det kan finnas skillnader mellan könen gällande sjukdomssymptom, effektiva behandlingar och läkemedel.

Fattigdom är ett komplext begrepp och det finns många sätt att mäta det på. De globala målen belyser multidimensionell fattigdom där inte bara ekonomi spelar in utan också brist på frihet, inflytande, hälsa, utbildning och säkerhet. 1,3 miljarder människor beräknas leva i multidimensionell fattigdom idag och kvinnor är värst drabbade.

Relativ fattigdom är ett annat viktigt begrepp som visar hur resurser tillfaller grupper olika utifrån ett genomsnitt i samhället. Ju fler diskrimineringsgrunder du tillhör, desto mer sårbar är du inför att drabbas av fattigdom. Ett exempel på det är om du är kvinna och har en funktionsnedsättning.

Om vi tittar närmare på jämställd hälsa som är ett av Sveriges sex jämställdhetspolitiska delmål som Jämställdhetsmyndigheten följer upp i år kan vi se att mycket kvarstår att göra. Kvinnor söker i högre grad vård, lider i större utsträckning av psykisk ohälsa och är oftare sjukskrivna. Samtidigt dör män tidigare, dör oftare av suicid och på senare tid av covid-19.

Studier har även visat på att när kvinnor och män söker vård för samma typer av symptom är det troligare att kvinnor får en psykisk diagnos och att män får en fysisk. Kvinnorelaterade sjukdomar som till exempel endometrios har länge varit ett eftersatt område, men tack vare särskilda satsningar på jämställd vård sker det nu framsteg på området.

Lär dig mer om jämställdhet och fattigdom genom att lyssna på podden "Världens mest jämställda land?"

Vad vill du veta mer om?

Inkluderande ekonomier och anständigt arbete

Kvinnor och män lägger i genomsnitt lika mycket tid på arbete totalt sett, men män lägger mer tid på betalt arbete och kvinnor på det obetalda arbetet.

Globalt sett saknar ungefär hälften av världens kvinnor anställning, men det betyder inte att de inte jobbar. Kvinnor gör merparten av det obetalda arbetet i hemmet och på landsbygder ägnar de sig ofta åt jordbruk. En viktig reform för att kunna få ut fler kvinnor på arbetsmarknaden är att säkerställa barnomsorgen; något som fortfarande saknas i många länder.

I Sverige läser kvinnor i högre grad vidare och har bättre betyg än män, men det har inte fått fullt genomslag på arbetsmarknaden. Män tjänar fortfarande mer än kvinnor och är oftare chefer.

Löneskillnader mellan könen beror bland annat på värdediskriminering, det vill säga att kvinnodominerade yrken inte värderas lika högt som mansdominerande yrken även när de kan jämföras i arbetsuppgifter utifrån svårighetsgrad och utbildningsnivå.

Det är också viktigt att skilja på lön och inkomst när en pratar om ekonomiska skillnader. Kvinnor har i genomsnitt 20 % lägre inkomst än män. Medan lönegapet mellan könen minskar successivt, så har skillnader i kapitalinkomster ökat. Över 70 % av kapitalinkomsterna i Sverige är mäns. Inkomsterna är också betydligt lägre för utrikes födda kvinnor och kvinnor som har en funktionsnedsättning jämfört med andra grupper av kvinnor.

Lär dig mer om jämställdhet, ekonomi och arbete genom att lyssna på podden "Världens mest jämställda land?"

Vad vill du veta mer om?

Deltagande, ansvarsutkrävande och jämställda institutioner

Universitet och högskolor är statliga myndigheter som vi medborgare äger tillsammans och då måste de naturligtvis fungera lika bra för alla.

Det här klustret handlar inte bara om deltagande i form av representation. Det räcker inte att det är hälften kvinnor i ett sammanhang om de samtidigt har mindre makt och inflytande att forma riktningen för verksamheten.

Globalt är kvinnor underrepresenterade som röstdeltagare såväl som ledare i till exempel politiken. Medan kvinnokonventionen lyfter kvinnors deltagande som en rättighet poängterar Pekingplattformen vikten av att identifiera och ta bort de hindren som finns för deltagande.

I Sverige har kvinnor det tuffare än män i politiken. De möter högre krav, utsätts för sexualiserade kommentarer, trakasserier, hot och våld och hoppar av sina politiska uppdrag i större utsträckning än män.

För att främja jämställdhet i alla våra institutioner är jämställdhetsintegrering ett viktigt verktyg. Det handlar om att jämställdhetsperspektiv ska införlivas i alla beslut, på alla nivåer och i alla steg av processen eftersom beslut ofta får olika konsekvenser för en människa beroende på vad hen har för kön.

Pekingplattformen var den första globala policyn som lyfte fram jämställdhetsintegrering som en viktig strategi för att kunna uppnå jämställdhet.

Lär dig mer om jämställdhet och deltagande genom att lyssna på podden "Världens mest jämställda land?"

Vad vill du veta mer om?

Klimatarbete och miljömässig hållbarhet

Jämställdhet är en förutsättning för hållbar utveckling.

Ibland används miljö och klimat som synonymer, men mycket skiljer dem åt även om de såklart hänger ihop. Miljö handlar om våra naturresurser och den biologiska mångfalden medan klimatet handlar om atmosfären.

Frågan om klimatförändringarna märks inte av i Pekingplattformen då den inte var på agendan på samma sätt 1995 som den är idag, men den har fångats upp i Agenda 2030 som ska samverka med Pekingdeklarationen.

Globalt är kvinnor i fattiga länder de som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Samtidigt bidrar de minst till dem och deltar också i minst utsträckning i beslutsfattanden som berör klimatet.

Våra ekologiska fotavtryck hänger ihop med kön. Kvinnor är till exempel mer troliga att åka kollektivtrafik, äta mer klimatsmart och engagera sig i civilsamhället för att driva miljöfrågor framåt.

Jämställdhetsperspektiv och kvinnors deltagande är centralt för att kunna lösa klimatkrisen och miljöproblem. Jämställdhet är både en del av lösningen och ett mål i sig.

Lär dig mer om jämställdhet, miljö och klimat genom att lyssna på podden "Världens mest jämställda land?"

Fredliga och inkluderande samhällen

När det uppstår en konflikt någonstans i världen vet vi att det snart kommer att hamna kvinnor därifrån i prostitution här i Sverige.

Fred handlar inte bara om avsaknad av beväpnade konflikter (negativ fred). Det handlar också om mänsklig säkerhet i ett bredare perspektiv där människors rättigheter och behov tillgodoses inom länder. Att arbeta för så kallad positiv fred inom ett land genom att till exempel motverka segregation och korruption, främja välfungerande institutioner och fördela resurser jämlikt så förstärks också ett samhälles motståndskraft att hamna i en beväpnad konflikt.

Kvinnors makt och inflytande över fredsförhandlingar har historiskt sett varit låg, men deras inkludering och påverkan är viktiga för att freden ska vara hållbar.

Ett viktigt verktyg på global nivå för att främja kvinnors fred och säkerhet är resolution 1325 som fyller 20 år i år. Den lyfter fram vikten av att alla parter i en konflikt måste förhindra kränkning av kvinnors rättigheter, stödja kvinnors deltagande i fredsförhandlingar och i återuppbyggnad efter konflikt, samt att skydda kvinnor och flickor från sexuellt våld under konflikt.

Av de kvinnor som flyr till bland annat Sverige så har en femtedel blivit utsatta för sexuellt våld och kan drabbas av posttraumatisk stress även långt efter händelsen ägt rum. Svensk vård spelar en nyckelroll för att ge dessa kvinnor det stöd de behöver för att hantera dessa trauman.

Lär dig mer om jämställdhet, fred och inkludering genom att lyssna på podden "Världens mest jämställda land?"

Avsnitt 6 släpps 8/12

Stater är överens om att målen för hållbar utveckling bör uppfyllas för alla nationer och människor, för alla samhällssegment och först nå de som är längst efter. Jämställdhet är inte bara en del av hållbar utveckling, men också en förutsättning för den.