Loading

Historisk kärlek ur Silvermuseets samlingar

Ur Silvermuseets magasin: Brudkrona

I Jenny Abrahamssons modeaffär (efter Drottninggatan, där Simloc nu ligger) kläddes den blivande bruden och hade paret inte en egen brudkrona att tillgå så kunde även det ordnas, Jenny hade en till låns.

Några gnistrande stenar har ramlat lös, och om det beror på att många lånat den eller av traditionen som förekom på en del ställen att bröllopsdansen skulle vara så vild att brudens krona trillade av -låter vi vara osagt.

Ur Silvermuseets bildarkiv: Dans, dans, dans!

Innan dagens alla moderna och digitala sätt att träffas på, var logdans och dansbanor ett givet inslag för den som ville roa sig! Och hade man tur så var även den där snyggingen man spanat in ”ute i svängen” och var danssugen. En kvinna berättar att hon träffade sitt livs kärlek och blivande make under en påskdans 1954:

”Han hade varit borta från Arjeplog ett tag, men så plötsligt dök han upp på den där dansen. Och därefter var det vi”

Det fanns faktiskt dansställen lite här och var i kommunen - bland annat i Stensund, Båtsjaur, Björklund, Norra Bergnäs, Kolmis och på Norrbacka.

Bild 1. Ett glatt gäng cyklar från Hällnäs för att gå på logdans i Arjeplog. (Foto: från Allan och Tage Landström) Bild 2. Dans på den s.k Rallarbanan vid älven i Slagnäs 1930. Foto: Okänd Bild 3.Verner Lestander Laisvallby (th) spelade dragspel på danstillställningar. Bilden är tagen i Ammarnäs och det hände att han bar det 18kg tunga dragspelet över fjället. Bild 4. Dans i Loholm 1933 Foto: Okänd

Ur Silvermuseets magasin: Bröllopskonfekt

Förr var det vanligt att bjuda på konfekt (godis) vid högtidliga tillfällen, så även vid bröllop. Utsmyckningen av konfekten var det viktiga - gärna vackert papper, sidenband och små konstgjorda blomsterarrangemang som omslag. Här finns bara papperet kvar. Innehållet var ofta en stelnad sockersmet. Konfekten sparades som ett minne av händelsen men enligt källor så:

”nå hände hä att man som litn var å tjuvsmaka på dem ibland…”

Traditionen med konfekt kan spåras ändå till 1600-talet, men upphörde så småningom under början av 1900-talet.

Ur Silvermuseets bildarkiv: Skoltjärn - Kärleksstigen

Innan Silvervägen drogs fanns här en tjärn. Vid tjärnen gick en stig som kallades för ”Kärleksstigen”, den slingrade sig nedanför Doktorsgården och man kom fram där Hotell Lyktan nu står. Så varför kallades den så? Har det varit en stig för förälskade par att vandra längst efter i månens sken? Eller har rivaler gjort upp om sin stora kärlek efter stigen? Vi vet inte säkert!

När vi frågat äldre Arjeplogare är svaren blandade, allt från fnissiga svävande förklaringar till ”äh int’ vet ja, han hette väl bara så”.

Vet du? Eller känner du någon som vet? Hör av dig till oss!

Ur Silvermuseets bildarkiv och dokumentation: Delliknäs - Ett nybygge

Paret Anton och Amanda Karlsson bosatta i Haraliden (Norsjö socken) inser efter vissa omständigheter att de måste ge sig av och söka lyckan på annat håll. Efter vad de hört och blivit lovade kan den lyckan finnas i Delliknäs, Arjeplogs socken, 16 mil bort. Så kommer dagen då det är dags att ge sig iväg. Anton, Amanda och deras sex barn följs till en början åt genom det väglösa landskapet, men tvingas snart att ta olika vägar. Amanda tar korna och några av barnen och fortsätter vandringen till fots. Anton tar packningen och resten av barnen sjövägen. Dagarna går och tillslut anländer Anton till Delliknäs. I samma stund som han är framme får han se hur något rör sig i skogen och där kommer hans älskade Amanda, barnen och djuren gående emot honom. Utan vetskapen om var den andre befann sig hade de kommit till platsen samtidigt.

Året är 1892 och paret påbörjar en strävsam tillvaro som nybyggare och lever tillsammans i Delliknäs resten av sina liv.

Ur Silvermuseets arkiv: Brevväxling

1928-04-23 Från Siri i Hällbacken, till brodern Torsten

”Kära lillebror! Tack ska du ha för brevet och violen. Jag önskar att jag hade haft en telefon och jag hade varit i ena änden och du i den andra istället för att skriva. Skulle vara så roligt att se dina nya skolkamrater...”

Kärlek kan också betyda längtan och saknad. I en brevväxling återfinns Torsten och Siri Burman som förlorade sin mamma i Spanska Sjukan. De hamnar snart hos fosterfamilj i Småland, men efter en stund flyttas Siri tillbaka till Arjeplog, utan lillebror Torsten. I breven återkommer Siris kärlek, längtan och saknad efter sin lillebror.

Har du någon berättelse som passar in under rubriken Historisk kärlek? Hör gärna av dig! info@silvermuseet.se

Credits:

Samtliga foton ur Silvermuseets bildarkiv