Loading

BIOLOGI - Sex, samlevnad och identitet i årskurs 6 David Lancelot Sjövall, legitimerad lärare

Om kursen sex, samlevnad och identitet i årskurs 6

Biologi - Årskurs 4-6 i LGR 11 om sex- och samlevnadsundervisningen som vi kommer behandla i denna kurs

Vi kommer att resonera och diskutera kring "(…) några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas." "Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan." "Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar."

Kropp och hälsa

Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.

Biologins metoder och arbetssätt

Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier, som berör just kropp, sex, samlevnad, hälsa och identitet/relationer.

I denna kurs handlar huvudfokus på att du som elev skall hitta och/eller utforska området sex, samlevnad och identitet på ett teoretiskt plan. I den svenska skolans läroplan (LGR -11) står det att du som elev i årskurserna 4, 5, och 6 skall:

1) " utveckla kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen."
2) "ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor" som berör just bland annat sex och samlevnad.
3) "ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör hälsa."
4) "få inblick i naturvetenskapens världsbild med evolutionsteorin som grund samt få perspektiv på hur den har utvecklats och vilken kulturell påverkan den har haft." Att t.ex. olika länder har olika friheter, lagar och tolkningar kring sex, samlevnad och identitetsfrågor.

Kunskapskrav

Biologi - Årskurs 4-6 - E-nivåkraven:

  • Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.
  • Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp.
  • I enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen.

Material att arbeta med

  1. Utbildningsradions film och material "Snacka om sex" för åk 4-6 https://urskola.se/Produkter/209995-Snacka-om-sex-Puberteten.
  2. Skolans NO-litteratur.
  3. "Frågelådan". En låda som eleverna anonymt får lägga frågelappar i och som besvaras vid vissa arrangerade tillfällen under terminens gång.
  4. Relevanta internetsidor.

Hur arbetar vi

  • Vi kommer att arbeta med ca 1 filmavsnitt av Snacka om sex varje vecka (torsdagar för åk 6B och tisdagar för 6A).
  • Du kommer att ha läsläxa ibland och enskilda arbetsuppgifter i skriftlig form.
  • Vi kommer att ha gemensamma diskussioner i mindre grupper.
  • Vi kommer att öva olika kroppsdelar och kroppsbegrepp som hör till puberteten, deras funktion, samt olika sexuella identiteter. Dessa kan du bli bedömd på.
  • Du kommer även att använda din dator för att skriva en uppsats i slutändan som handlar om allt vi läst, diskuterat och tittat på och som kommer fokusera på kunskapskraven ovan.

Kursavsnitt 1

I kursavsnitt 1 skall vi ta reda på vad som händer både psykiskt och fysiskt med dig och med andra i puberteten. Puberteten är en mellanperiod i ditt liv - från att du är barn till att du börjar gå över till att bli vuxen vilket börjar för vissa i tidig ålder, från ungefär 8-13 års ålder upp till ca 18-21 års ålder(enligt umo.se = ungdomsmottagningen). Under denna period förändras mycket i och utanpå din kropp. Du kan må bra eller känna dig nedstämd, tycka allt är jobbigt eller ledsamt och tycker då att ditt humör förändras mycket.

FÖRST: Du ska skriva ner en fråga som de har om puberteten att göra. Vik ihop och para sin fråga.

DÄREFTER: - Frågor att samtala om i klassen:

  1. Vad händer i kroppen under puberteten?
  2. Tror ni att alla ungdomar upplever puberteten på samma sätt?
  3. Vad kan upplevas som jobbigt under puberteten?
  4. Vad kan upplevas som bra under puberteten?

EFTER DISKUSSIONEN: Filmvisning, avsnitt 1.

EFTER FILMEN: Varje elev får skriva ner som läxa till måndag (6B och onsdag 6A) om följande frågor från filmen:

  1. Vad händer i kroppen fysiskt under puberteten, hos tjejer respektive killar?
  2. Vad innebär målbrottet?
  3. Varför får tjejer mens? Vad händer under menstruationen?
  4. Varför kan humöret påverkas under puberteten?

Hjälp finns ju i filmen vi sett (avsnitt 1, men även i texten på ungdomsmottagningens hemsida om puberteten. Den texten hittar du här och du får såklart använda datorn i skolan som hjälp med att lösa läxuppgiften).

Stöd till dig som elev

Hit kan du som elev i mellanstadiet, högstadiet eller gymnasiet vända sig i frågor om mående, problem och funderingar:

  1. skolsköterska
  2. kurator
  3. ungdomsmottagningen (de finns på www.umo.se, i chatt, telefon, e-post, men UMO finns även på olika platser i Sverige som du kan gå till och besöka själv eller med en kompis).
  4. sjukvården - ring gärna 1177 för råd och stöd
  5. BRIS (Barnens rätt i samhället).

Kursdel 2

Uppgift att göra:

  1. Väl ett kön (pojke eller flicka) att fördjupa dig om kring deras pubertet.
  2. Jobba 2-2 eller 1-1 under arbetets gång.
  3. Läs fakta om tjejer respektive killars pubertet på UMO:s hemsida. (Kolla länkarna nedantill).
  4. Gör en minmap på ett vitt enkelt A4- eller A3-papper om det du läst. Utgå från rubriken "Tjejers pubertet" eller "Killars pubertet".

Tid över efter mindmapen?

Läs mer om kroppen och puberteten på www.umo.se/kroppen/puberteten.

Läxa till nästa kurstillfälle:

1. Läs genom nedanstående text från en som valt att vara anonym (texten är hämtad från umo.se 2020-01-10):

Jag fick mustasch

Jag gick i 3–4:an när jag fick lite mustasch. Jag tog en rakhyvel och rakade bort, den men det var lite musche knappt man såg. Så nåra månader veckor senare så växte allt ut. Det var så mycket så man trodde jag var 20.

Jag gick i 4: an och hade mustasch. De flesta kollade snett på mig och andra börja reta mig. Folk sa farfar till mig för jag hade stor mustasch. Tills sommaren innan 7:an så sa jag ”Nu är det nog!”.

Jag rakade bort och alla skrattade åt mig efter. Några veckor kände jag att jag är fri av retande. Om jag inte hade rakat så skulle de fortsatt till jag blev vuxen. Det var någon kille som sa till mig du kommer aldrig få tjejer för du är ful som fan.

Efter 3 dagar så rakade jag. När jag börja i 7A börja tjejer gilla mig. Den där killen blev avundsjuk och alla började gilla mig. Om jag inte hade tagit bort, var skulle ha hänt då? Skulle jag levt? Till er alla - allt är möjligt. Låt ingen säga nånting till er, för ni är fina på era sätt.

Frågor till texten att besvara som läxa till nästa tillfälle:

  1. Vad kände du då du läste texten.
  2. Hur tror du killen kände sig: a) i fyran? b) i sjuan? c) som vuxen efter allt han varit med om?
  3. Hur skulle han kunna få hjälp så att han skulle kunna må bättre?

Frågorna går bra att du skriver papper och att du är väl förberedd på diskussionen som vi skall ha om texten nästa tillfälle. Lycka till!

Kursdel 3

I puberteten förändras vi inte bara på utsidan - utan lika mycket på insidan. Vi pratar om vad som kan hända i relationerna med andra när kärlek och sex kommer in i bilden. Vi tar upp och resonerar om ord som samtycke, identitet och ansvar. Influencern Thomas Sekelius berättar om hur det var för honom att känna sig annorlunda i tonåren i del 2 av UR:s serie som vi följer.

Diskussion efter filmen: skriv ner under 5 min vad du tyckt vad intressant och framförallt viktigt med denna filmdel eller gör en mindmap. Berätta sedan för närmaste bordskompisarna.

Stereotyper och identitet

Hur är tjejer? Hur är killar? Många kanske av oss som vuxna eller barn talar om att "tjejer är så", "du vet ju hur killar brukar vara" eller "killar är alltid...". Men alla tjejer är väl inte likadana och alla killar är inte heller likadana eller? Always som tillverkar bindor, tamponger och dylikt har gjort denna tänkvärda film på engelska för några år sedan. Titta genom den och skriv en reflektion i word till nästa vecka:

Vecka 9 (efter lovet)

Nu när vi jobbat med puberteten i några veckors tid... Vad kommer du på för ord då du hör ordet pubertet? Är det dessutom fler ord du kommer på nu när vi jobbat ett tag eller är det lika många tror du?

Förstår du alla orden som vi tagit upp och jobbat med under dessa veckor? Diskutera eller använd www.ne.se för att ta reda på vad orden betyder. Gör sedan ett Venndiagram på löspapper (olinjerat) och för in resultatet utifrån "tjejer" och "killar" som rubriker till venndiagrammet.
Detta är ett venndiagram.

Vi ska också prata om Internet och relationer och nya ord så som grooming, nätporr. Men för att göra det behöver vi titta på Clara och Daniel under 14 minuter då de reder ut begreppen och pratar om sådant som du behöver veta när du skapar nya relationer på internet.

Clara träffar Linnéa Claeson som vet hur det känns att bli utsatt för övergrepp på nätet.

Försök att lösa ordkryptot ovan. Orden är fel eftersom bokstäverna kastats om. Skriv orden rätt och rå ut ledtrådar. OBS! Orden "Slö" och "Bög" är tydligen inte felkastade.
Created By
David Sjövall Lancelot
Appreciate

Credits:

Har skapats med en bild av Sharon McCutcheon - "Three smiling young women in their twenties with a one year old child."