Tankar kring arbetslag Wämöskolan

Jag tror att ni ser det stora behov som många elever har och att det är för att nå längre med att stötta elevernas lärande och utveckling. Förslag att skolans klasser delas i två delar vilket då utgör två arbetslag.
Allt för många elever jobbar inte efter sin fulla kapacitet. Jag tror också att personalen skulle kunna arbeta ännu mer tillsammans kring eleverna, även om väldigt mycket fint arbete görs.
Om ett arbetslaglag kommer på ett bra projekt så ska de uppmuntra det andra laget att vara med eller göra något likadant.
Arbetslagets främsta fördel är möjligheten att få en helhetsbild av elevens utveckling (En samsyn kring vad som bäst gynnar elevernas utveckling). Vidare ökar det möjligheten till samarbete mellan ämnen).
Känner en stor oro för skolans framtid och för de förändringar som ska ske, är våra erfarenheter inget värda längre?
Bra att ni låter oss komma till tals innan ni ändrar i organisationen och att ni bollar idéerna, men samtidigt vill jag gärna se en tydlig målbild från er sida.
Arbetslagsledarnas uppgift bör bl a bestå i främst att initiera de riktlinjer för skolutveckling som skolledning drar upp för skolan. Arbetslagsledarna bör förstås vidare vara en länk mellan rektorer och arbetslagsmedlemmar vad gäller information etc.
En förstelärare bör inspirera hela kollegiet och ska inte knytas mer än som undervisande lärare till ett arbetslag.
Undrar om vi inte längre ska få undervisa? Är kunskap inget värt längre? Är vår skola outvecklad?
Arbetsrummen kommer troligen vara den viktigaste arenan för dagligt erfarenhetsutbyte och därmed nyckeln till att förändringen ska lyckas.
Ska Rosenholmsskolan vara vår mall för all utveckling i framtiden?
Håller med om att vi kan säkert hjälpa varandra mer med både elever (duktiga som svaga) , ämnen/arbetsområden (samplanering), samt bedömning/utvärdering. Jag håller med alla ledorden faktiskt :)
Jag tror på idén med två stora och "jämnstarka" arbetslag med både samarbete (vikariera, diskutera, diskutera mm.) och med en sund konkurrens.
Jätteviktigt med tid att träffas arbetslagsvis (även årskursvis) och att inte glömma bort ämnena.
Önskar en tydligare organisation där vi får möjlighet att fullfölja vårt uppdrag på bästa sätt, samtidigt som vi får chans att utveckla både ämnet och oss själva.
Idag tycker jag att det saknas ett naturligt forum där vi kan samtala kring våra elever, klasskonferenserna blir egentligen en avstämning kring vilka som fortfarande inte når målen i de olika ämnena, men vi hinner inte diskutera och gå på djupet kring dessa elever. Vad fungerar/ fungerar inte? Gemensamma strategier mellan oss som undervisar eleven?
Det som absolut inte hinns med idag är samtalet kring alla de andra eleverna, de som ligger på en godtagbar nivå, men som skulle kunna utvecklas mycket mer och som skulle behöva större eller andra utmaningar i skolan.
Att skapa nya arbetsytor där arbetslagen sitter gemensamt tror jag kan vara väldigt positivt, precis som ni skriver i förslaget kan det ge möjlighet till nya sammarbeten och nya idéer.
Jag tycker det är positivt med arbetslag eftersom alla har något att vinna på det. Helhetsperspektivet på eleven samt att lärare kan lära av varandra och hjälpa varandra är kanske det viktigaste av allt.
Farhågor: Lätt att det blir "två skolor" i skolan - Fler grupperingar = fler möten/byrokrati
Önskar klara beskrivningar på vad tex arbetsledaren ska göra - "Byta ut" en del av de konferanser vi har idag till arbetslagsträffar, INTE fler träffar

Report Abuse

If you feel that this video content violates the Adobe Terms of Use, you may report this content by filling out this quick form.

To report a Copyright Violation, please follow Section 17 in the Terms of Use.