Loading

De självklara barnen Kortversionen av: Om rätten till kroppslig och personlig integritet, jämställdhet och en uppväxt fri från våld

Det här är kortversionen av rapporten, Om rätten till kroppslig och personlig integritet, jämställdhet och en uppväxt fri från våld, med ett begränsat urval av det egentliga innehållet. Syftet med den här versionen är att ge läsaren en första inblick i projektet och dess resultat.

Hela texten med dess nyanser och fördjupningar hittar du i digital version här.

Förändring börjar med barnen

Både globalt och nationellt står män för majoriteten av det våld som utövas både mot andra män, kvinnor och icke-binära. Kvinnor och flickor är särskilt utsatta för mäns och pojkars våld, med en särskild utsatthet för sexuellt våld. Detta blev synligt för hela världen 2017 i och med MeToo.

Förskolan och skolan har ett viktigt uppdrag när det kommer till att bryta könsstereotypa normer i tidiga åldrar och bidra till en normmedveten utbildning fri från våld.

Detta är en rapport som beskriver det projekt som Hälsokällan projektlett under 2,5 år (hösten 2018-våren 2021) med hjälp av medel från Beredningen för folkhälsa och social hållbarhet i Västra Götaland.

De 14 förskolor som deltagit i utvecklingsarbetet är Herrestad, Lane-Ryr, Hälle, Forshälla, Kärr, Sundsstrand, Kreatören, Bokenäs, Parken, Jakobsberg, Norgården, Linet, Söndagsvägen, Hogstorp samt Hogstorps skola. Totalt har ca 250 personal deltagit i arbetet och ca 1050 barn. Förutom barn och personal har också vårdnadshavare bjudits in till olika aktiviteter, fått information om det pågående arbetet samt kunskap på området.

I Uddevalla har arbetet skett på djupet för att kunna visa på arbetssätt och metoder som sedan kan överföras på andra förskolor och skolor i andra kommuner.

Med rapporten hoppas jag att kunna inspirera dig på samma sätt som jag inspirerats av förskolornas och skolans arbete med barns rätt till kroppslig och personlig integritet, jämställdhet och en uppväxt fri från våld.

Vad vi vill med projektet

Att främja barn och ungas hälsa genom att stärka och utveckla förskolans och skolans arbete med barns rätt till kroppslig och personlig integritet, jämställdhet och våldsprevention.

Det första målet har handlat om att tillsammans med all personal arbeta fram en handlingsplan för arbetet med barns rätt till integritet för att skapa en likvärdighet i arbetet på de olika förskolorna med utgångspunkt i styrdokumenten.

Målgrupperna för arbetet är barnen, personalen (rektorer, specialpedagoger, utvecklare, pedagoger, fritidspedagoger med flera) samt vårdnadshavare.

Så här har vi arbetat

Organisering av arbetet

En grupp från förskolan bestående av rektorer, utvecklare, specialpedagog och projektledare har med fem veckors mellanrum träffats från hösten 2018 fram till januari 2021 och utgjort en styrgrupp. Styrgruppens roll har varit att sätta ramarna för arbetet, att på ett tydligt sätt leda arbetet framåt tillsammans med Hälsokällan och vara en beslutande grupp som skapar förutsättningar för resten av arbetet i arbetsgruppen och ute på respektive förskola.

Arbetsgruppen har bestått av två pedagoger från varje deltagande förskola plus styrgruppsrepresentanterna (rektorer, utvecklare och specialpedagog har varit med i både styr- och arbetsgrupp.) Precis som styrgruppen har arbetsgruppen träffats med fem veckors mellanrum. Arbetsgruppen har arbetat fram konkret material, planerat och följt upp utbildningsinsatser samt arbetat fram en handlingsplan för arbetet med barns rätt till integritet för att nämna några exempel. Eftersom hälften av Uddevallas kommunala förskolor har deltagit i gruppen och samarbetat har ett kollegialt lärande skett i arbetsgruppen.

Arbetsgruppen har utgjort navet i arbetet och varit aktiva samt varit med och skapat hög delaktighet ute på enheterna mellan mötestillfällena. Representanterna har lyft teman och frågor från kollegorna på förskolorna och skolan som sedan arbetats vidare med och förts tillbaka för arbete och implementering på enheterna.

Mindre arbetsgrupper har bildats vid behov mellan styr- och arbetsgruppsträffarna. Till exempel inför föreläsningar, nätverksträffar med mera för att arbeta med förberedelser.

Fokusgruppsintervjuer och enkäter

Fem fokusgruppsintervjuer har genomförts med styrgruppen och arbetsgruppen både på Hogstorps förskola och skola samt med arbetsgruppen och styrgruppen för de tretton förskolorna som samarbetat under utvecklingsarbetet. Intervjuerna har delats in i teman kopplade till målen för utvecklingsarbetet. De professioner som deltagit i intervjuerna är pedagoger i skolan och förskolan, specialpedagoger, utvecklare, rektorer och fritidspedagoger.

Det nära samarbetet med förskole- och grundskolekontorets webbredaktör har varit av stor betydelse för hur utvecklingsarbetet har kommunicerats och spridits, både internt och externt.

Ett mål med utvecklingsarbetet har varit att öka personalens kunskap och kompetens om barns rätt till integritet, jämställdhet och våldsprevention för att sedan utveckla undervisningen kopplat till dessa kunskapsområden.

Detta för att barnen ska få mer kunskap och färdigheter samt stärka dem som rättighetsbärare.

För att uppnå målen genomfördes totalt tolv aktiviteter i form av föreläsningar, utbildningar, kompetensutvecklingsdagar och workshops där all personal deltog.

En del av aktiviteterna arrangerades för Hogstorps förskola, skola och fritidshem (ca 40 personer) och andra för de tretton förskolorna (ca 250 personer). Vid det första utbildningstillfället deltog all personal, både från skola, fritidshem och förskolorna (ca 300 personer).

Föräldramöten har genomförts på samtliga enheter för att informera och involvera vårdnadshavare i arbetet med barns integritet och våldsprevention.

För att kunna implementera nytt innehåll i undervisningen, nytt förhållningssätt och bemötande genomfördes ett processinriktat arbete med att tillsammans formulera en handlingsplan. Framtagande av en handlingsplan var också var ett av målen med utvecklingsarbetet. Fokus på utbildningsinsatser har legat första året (2019). År 2020 handlade till stor del om att omsätta teori till praktik och fokus var då att stötta personalen i implementeringsarbetet.

Barnen i centrum, så klart

Barnråd är en metod som använts för att skapa delaktighet och inflytande hos barnen över beslut som rör dem. Innehållet i barnrådet kommer dels från frågor/dilemman som barnen själva vill ta upp, dels från pedagogerna. Mötet inleds alltid med att pedagogen säger att det är viktigt för vuxna att veta vad barnen tycker, hur de tänker och resonerar. Exempel på frågor som tas upp kan vara att alla barn har rätt att leka (inte känna utanförskap), hur det kan kännas när man är stressad, vilka gemensamma regler som behövs när det gäller cyklar med mera. Det ger barnen en gemensam känsla av ansvar för förskolan, samhället i stort samt förståelse för att vi tänker och upplever saker på olika sätt.

När barnrådet är väl etablerat använder barnen själva det som en lösningsmetod. Barnen kan ta egna initiativ till mötets agenda och säga; ”Vi kanske måste prata om detta på barnrådet”.

Hjälpsamma begrepp är andra konkreta verktyg som utvecklats och som syftar till att vara en hjälp i kommunikationen, både vad det gäller yngre barn som ännu inte utvecklat det verbala språket, barn i språklig sårbarhet och barn som behöver hjälpsamma begrepp för att kunna kommunicera och samspela med andra på ett främjande sätt. När barnen inte vet eller kan uttrycka sig blir lösningen ofta handgriplig och till slut våldsam. Det blir en konflikt där någon part i bästa fall kan säga stopp. Men vi kan inte bara lära barnen att säga/göra stopp, det löser inte situationen och det leder inte till strategier för att kunna undvika konflikter. Det behövs begrepp för att kunna kommunicera på ett sätt som gör att behovet av att sätta stopp inte uppstår alls.

Exempel på hjälpsamma begrepp kan vara: Använda, Låna, Byta, Turas om, Vänta, Stopp, Ledig, Upptagen, Tillsammans, Samarbeta, Hjälpa, Samtycka.

En annan metod som använts är forumteater som handlar om att lyfta dilemman och situationer som uppstår på förskolan och skolan. Barnen får sedan vara med och hitta andra lösningar på situationen som främjar trygghet och studiero.

Ytterligare en metod som skapar goda förutsättningar för barns lärande och utveckling särskilt kopplat den språkliga och kommunikativa utvecklingen är så kallade boksamtal. Detta har både förskolorna, skolan och fritidshemmet använt sig av för att samtala och resonera kring rätten till kroppslig och personlig integritet. De digitala verktygen är också metoder som använts flitigt i undervisningen med barnen. Flera enheter har skapat filmer i I-Movie, använt Polyglutt, sett på filmer som handlar om samtycke, tittat på UR Djuren på Djuris som tar upp olika dilemman kring integritet med mera.

Ytterligare undervisning som bedrivits handlar om digitalisering, nätet och rätten till integritet. På skolan har organisationen Safe Selfie Academy utbildat elever och personal om hur sexuella övergrepp på nätet kan förebyggas. Därefter har skolan fortsatt undervisa om säkerhet på nätet. Eleverna som deltagit har i sin tur utbildat sina klasskamrater och har haft information för vårdnadshavare.

Exempel på konkreta verktyg som använts i barngrupperna är klippfigurer och Memoryfamiljen i arbetet med normkritik och normkreativitet, affischserier som syftar till att öppna upp samtal med både barn och vårdnadshavare kopplat till integritet, jämställdhet och våldsprevention, ”En kortlek fri från våld” (framtagen av Länsstyrelsen i Västra Götaland och Borås, en kommun fri från våld) och ”Liten” som är ett material framtaget av Brottsoffermyndigheten. Förskolorna har använt sig av känslokorten i materialet ”Liten” för att öva på att känna igen känslor och för att förstå de olika känslorna och hur de kan komma till uttryck.

I undervisningen har barnen också fått lära sig om privata delar på kroppen, kroppsregler, samtycke och bra och dåliga hemligheter.

De olika skolformerna har även arbetat med olika estetiska lärprocesser som till exempel Stoppsången och Tittskåp där elever i skolan har analyserat och gjort om traditionella sagor med utgångspunkt i jämställdhet, integritet och våldsprevention.

Resultat

Inom ramen för utvecklingsarbetet togs en handlingsplan fram, vilket också var ett av projektets mål. I handlingsplanen framgår att barn ses som rättighetsbärare, som har rätt till delaktighet, inflytande, integritet och utveckling. Handlingsplanen gäller både vuxnas och barns förhållningssätt gentemot varandra för att främja kroppslig och personlig integritet.

Syftet med att göra alla delaktiga var att skapa förutsättningar för att handlingsplanen skulle kunna bli ett levande dokument.

Samarbete mellan 13 kommunala förskolor

Effekter av utvecklingsarbetet har delats in i fem huvudteman.

  1. Stärkt barnrättsperspektiv
  2. Nytt innehåll i undervisningen resulterar i nya kunskaper hos barnen
  3. Våldsprevention i förskolan
  4. Implementering
  5. Samarbete mellan förskola och hem
Personalen har fått nya insikter och kunskaper om barns rätt till sin personliga och kroppsliga integritet, både på och utanför förskolans arena.

De nya kunskaperna beskrivs också ha bidragit till att fler ser kopplingar till förskolans strategiska jämställdhetsarbete och arbetet med normkritik och normkreativitet som pågått under en längre tid inom förskolan. Vidare beskrivs arbetet ha skapat bättre förutsättningar för personalen att kunna undervisa barn kring deras personliga och kroppsliga integritet och att kopplingar görs till barnkonventionens fyra huvudartiklar i högre grad än tidigare, både bland personalen och rektorerna.

Det blir också tydligt i intervjuerna att barns medvetenhet om sina rättigheter har stärkts, vilket citatet nedan är ett exempel på:

“Jag tänker på en situation som en medarbetar berättat för mig. En morgon befann hon sig i ett stressat läge. De ska äta frukost men innan det ska många barn tvätta händerna. Hon säger högt till sig själv, nej nu går jag emot alla mina egna principer, kom vi får byta din blöja här, men då har barnet fått lära sig om sina rättigheter och säger stopp. Han förstår att han har rätt att kräva integritet i den stunden så han säger:

Nej! ingen får se min snopp. Då tittar pedagogen på honom och säger nej det är klart, du har rätt. Det här är ingen princip jag ska gå emot, och så fick det ta den tid det tog. Barnet fick blöjbytet på ett sätt som han var trygg med.

Medvetet förhållningssätt har gett barnen ett reellt inflytande

I fokusgruppsintervjuerna framkommer att utvecklingsarbetet inneburit att medvetenheten har ökat hos personalen och lett till större lyhördhet för barnens behov önskemål. Vidare beskrivs att personal diskuterar dilemman och situationer kopplat till barns integritet men också kopplat till dem själva på ett mer analytiskt sätt jämfört med tidigare. Personalen har tagit till sig ny och fördjupad kunskap och omvandlat teori till praktik, vilket resulterat i att barnen erövrat kunskap som aktivt använts i deras vardag på förskolan och i hemmet. Barnen har testat kunskapen i olika situationer som till exempel i leken, i omvårdnadssituationer, hemma med syskon och vårdnadshavare.

Ökad medvetenhet hos personalen har gjort att barnen har fått komma till tals och gjorts delaktiga i högre grad i situationer som rör dem, helt i enlighet med Barnkonventionen. Barn som känner till sina rättigheter kräver dem i olika situationer men är också mer uppmärksamma på kompisarnas rättigheter. I citatet nedan beskriver en personal hur de på förskolan har vidgat sin barnsyn:

”Vi har lärt oss att alltid vara nyfikna och lyhörda för barnens åsikter och tankar och även att inte släppa saker som de uttrycker i första taget. Vi upplever att vi har fått mer kunskaper och erfarenheter genom arbetet samtidigt som vi har blivit mer uppmärksamma. Vi ser mer och reflekterar mer över dilemman som uppstår”.
“Hur vi tröstar barn, där har vi också ändrat förhållningssätt, bara för att jag som vuxen vill trösta dig med en kram är det inte säkert att du som barn vill bli tröstad så. Vikten av att läsa av o känna in att det är barnets vilja som ska styra inte min”.
“Vi tvingar inte på kläder, de får testa och själva känna efter om det blir för kallt och då kan vi ta på oss, matsituationer, de äter det dom vill och vi tvingar dem inte att äta upp utan respektera barnen. Ser dem som medmänniskor med rättigheter”.

Citaten visar på att personalen har utvecklat ett förhållningssätt som bygger på barns rättigheter kopplat till delaktighet, inflytande, rätten att komma till tals samt rätten till integritet. Personalen har gått från teoretiska ”vackra ord” till praktiskt konkret arbete där de ser barn som rättighetsbärare.

Nytt innehåll i undervisningen resulterar i nya kunskaper hos barnen

Flera av informanterna berättar att utvecklingsarbetet har lett till att de har blivit bättre på att förklara och sätta ord på det som sker spontant i vardagen, vilket gör att dessa situationer blir undervisningssituationer. Citatet nedan är ett exempel på det:

“Att vi som pedagoger sätter ord på, vad bra att du stoppade när din kompis visar stopp eller nej och vad bra att du visar kompisen att du inte vill det här. Viktigt att vi pedagoger berömmer och bekräftar barn när de gör fina saker mot sina kompisar. De som finns runt om lär genom det de ser och när de ser men inte verkar förstå förklarar vi”

Flera informanter berättar att verksamheterna genomsyras på ett helt annat sätt än tidigare av en grundsyn på barns personliga och kroppsliga integritet. Vidare menar de att det inte längre är ett specifikt utvecklingsområde, utan finns med i bakgrunden i alla delar av verksamheten, till exempel när nya miljöer eller aktiviteter planeras. Vid sådana tillfällen finns alltid frågan om barnens delaktighet och integritet med i diskussionen enligt flera respondenter. Ny personal görs också delaktiga i det synsätt och förhållningssätt som råder på förskolorna.

Utvecklingsarbetet har enligt respondenterna resulterat i att barnen visar tydligt att de själva bestämmer över sin kropp, de markerar om något inte känns bra och kan delge sina egna erfarenheter. Barnen känner till sina rättigheter och värnar om sin integritet. Barnen har fått en starkare integritet och de har fått andra verktyg för att visa var deras gräns går. De visar också hur de har förstått andras gränser genom att påminna varandra i olika situationer när någon går över någons gräns. Enligt respondenterna visar barnen stort intresse för att förstå varför det är viktigt att respektera varandra.

“Jag tror barnen känner en slags makt när de kan säga stopp. De kommer ju och säger att nu gör kompisen det här fast jag har sagt stopp min kropp”

I intervjuerna ges också exempel på hur barnen värnar och respekterar varandras integritet och hur de har förmågan att sätta ord på det och berätta för vuxna.

“Barnen pratar mycket med varandra om det också, det kan vara till exempel när barnen ska bli hämtade, ett barn berättade att farfar skulle hämta barnet. Då sa det andra barnet, och du vet om du inte vill krama farfar behöver du inte det”.

Undervisning kopplat till rätten till kroppslig integritet där barn får lära sig bland annat om privata delar på kroppen, kroppsregler, bra och dåliga hemligheter och samtycke är viktig kunskap för att barn ska respektera andra och tidigt lära sig vad samtycke är och hur en tar reda på om samtycke finns. Det är också viktigt för att barn ska veta att de ska berätta när någon bryter mot en kroppsregel, oavsett om det är en vuxen eller ett annat barn.

Ytterligare arbete som förskolorna gjort kopplat till normkritik är kopplingen mellan destruktiva maskulinitetsnormer och våld i tidiga åldrar. Hur pojkar och flickor leker och tillåts leka samt vilka konsekvenser det får här och nu och i ett framtidsperspektiv.

Med hjälp av våldspyramiden har personalen identifierat situationer längst ned i pyramiden och arbetat aktivt förebyggande, till exempel mot ”skojbråk”. Arbetet med normkritik är våldspreventivt. Om vi lyckas utmana begränsande normer och skapa inkluderande miljöer där alla människor har rätt att vara den de är och själva identifiera vem de är kommer färre utsättas för kränkningar och våld.

När vi förebygger ”lindrigt” våld sätter vi stopp för en kultur där våld normaliseras. Kunskap om sambandet mellan lindrig och grovt våld gör det tydligt, hur viktigt det är att förebygga och agera mot det vi ibland ser som lindrigt våld. Det våld som uttryck i form av blickar, utfrysning, kommentarer med mera.

Aktiva åskådare i förskolan

Barn som blir lyssnade på kommer sannolikt att reagera på orättvisor och kränkande behandling och själva våga agera senare i livet, med andra ord bli aktiva åskådare. Genom att öva barnen och ge dem verktyg rustas dem för att kunna ingripa. Förändringsprincipen som handlar om att aktivera åskådare kan övas redan i förskolan. En av respondenterna berättar i citatet nedan hur de arbetat med detta:

“Efter att vi fått kunskap om det här med aktiva åskådare, tänkte jag på att barnen kommer till oss så mycket och i stället för att gå själv kan jag ta med mig ett barn, kom så går vi och tittar vad som hände. Barnet som följer med kan stå bredvid och se hur jag som vuxen agerar, att jag lyssnar, hjälper. De är med i processen för att lära hur de kan hjälpa kompisarna, trösta. De lär sig att en bryr sig och vad en kan göra. Dom kommer ju och säger att kompisen är ledsen och att de sedan får vara med och se hur en kan hjälpa kompisarna tänker jag, de får egna verktyg”.

Tidig upptäckt av våldsutsatta barn

Kunskap om våld är viktigt för att personal ska känna sig trygg med att möta de barn som signalerar att något inte står rätt till och där det finns oro för att barn utsätts för och/eller växer upp med våld i hemmet. Under utvecklingsarbetet har personal berättat att de med ny kunskap om barns utsatthet för våld och om mäns våld mot kvinnor vågat fråga barn om utsatthet när de reagerat på ett förändrat beteende hos barnet som gjort dem oroliga för barnet.

“Vi har inte varit riktigt beredda på alla saker som barnen har börjat öppna sig om. Det har varit många tunga samtal men vi är också glada över att kunna vara en viktig person i så många barns liv och göra en verklig skillnad”.

Tidiga insatser gör skillnad för barnens framtid

Personalen har fått insikter om vikten av att barn får kunskap om sina rättigheter och får öva dem tillsammans med vuxna förebilder för att på så vis rustas för framtiden. Genom att barnen har kunskaper och verktyg skapas bättre förutsättningar för dem att värna sina egna och andras gränser också senare i livet. Till exempel i situationer i skolan, i egna kärleksrelationer, i förhållande till digitala verktyg och nätet för att kunna förebygga våld.

Implementering

Det systematiska kvalitetsarbetet är förskolorna och skolans egna sätt att systematiskt planera, följa upp och utvärdera det som görs i verksamheterna. Det faktum att arbetet har kopplats till den egna organisationens systematiska kvalitetsarbete skapar förutsättningar för implementering och fortsatt arbete.

“Jag gissar att arbetet med barns integritet i vissa fall innebär näst intill ett ”paradigmskifte”. Att barns rättigheter och integritet sätts i fokus på det här sättet har nog inneburit en stor tankevända för många pedagoger. Pedagogerna har fått tillgång till ett tydligt och professionellt förhållningssätt och verktyg, språk i mötet med barnet. Det är stort.”

Det som beskrivs ovan visar på att personalen har gjort en gedigen kunskapsresa på kort tid som resulterat i att det här arbetet men även andra utvecklingsområden blivit levande ute på enheterna. Förståelsen för hur arbetet med jämställdhet, normer, genus, integritet och våldsprevention hänger ihop och bildar en helhet, har tydliggjorts och konkretiserats i och med utvecklingsarbetet.

Samarbetet förskola och hem

Det har varit viktigt att informera och ha en dialog med vårdnadshavare under utvecklingsarbetes gång. Detta för att fler vuxna runt barn ska ha kunskap om och förstå vikten av att barn får lära sig om rätten till kroppslig och personlig integritet.

”Skojbråk”, tycker jag har lyfts till en annan nivå och även bland vårdnadshavare. Vi kunde ju ha pappor tidigare som kom och brottades och chosade upp barn så barnen blev så uppspelta så sedan fortsatte de att brottas och slå mot andra barn som inte tyckte det var ok.”

Personalen berättar att vårdnadshavare både har visat intresse och nyfikenhet inför utvecklingsarbetet men också i vissa fall ifrågasatt det. När samarbete mellan hem och förskola sker blir arbetet förstärkt. Det skapas förutsättningar för att barnen ska mötas av liknande förhållningssätt både hemma och på förskolan.

I samtalen som uppstår mellan personal och vårdnadshavare sker också ett lärande som ökar medvetenheten hos vårdnadshavarna. Ytterligare en viktig aspekt av att involvera vårdnadshavare är att de får kunskap om barns rättigheter och förskolans skyldigheter när det finns oro för att barn far illa.

”Att föräldrarna ökat sina kunskaper hemma och kan ta vid i det arbete vi gör på förskolan”.

Hogstorp

Utvecklingsarbetet i Hogstorp inkluderar barn 1–13 år, från förskolan och upp till sjätte klass. På skolan går cirka 150 elever och på förskolan cirka 50 barn. På Hogstorps skola finns också en gemensam fritidshemsavdelning. Under utvecklingsarbetet har förskola, skola och fritidshem samarbetat på olika sätt, till exempel genom att ha gemensamma utbildnings- och kompetensutvecklingsdagar, föräldraföreläsningar med mera.

Samarbete mellan förskola, skola och fritidshem i arbetet med integritet och våldsprevention

Personalen menar att det har varit positivt att arbetet med integritet och våldsprevention har gått som en röd tråd genom förskola, skola och fritidshem med gemensamma mål, aktiviteter och utbildningsinsatser.

Personalen berättar att föreläsningarna och utbildningsdagarna har varit en ögonöppnare och en stor motivation i arbetet. Vidare menar de att samarbetet mellan förskola, skola och fritidshem har svetsat samman professionerna. Genom ökad kunskap och förståelse för frågorna (som också lett till ett större engagemang vad det gäller samhällsstrukturer, mäns våld mot kvinnor och barn men också hur pojkar drabbas av förlegade maskulinitetsnormer) har undervisningen både på förskolan och skolan och fritidshemmet utvecklats.

“Att ha samarbete med skolan där barnen har eventuella syskon och kommer att gå är otroligt viktigt. Att möta samma förhållningssätt hela vägen visar på att det är så här man är mot varandra och att alla räknas”.

I och med att det har varit ett samarbete mellan både förskola, skola och fritidshem har styrning och ledning varit centralt för att skapa förutsättningar för ett sådant arbete.

“Kampen för ett jämlikt och jämställt samhälle för sig inte själv. Eftersom förskola och skola är samhällets viktigaste bildande organ behöver vi som arbetar där vara modiga och prioritera den delen av vårt uppdrag. Med denna övertygelse är det självklart att jag som ansvarig rektor tar den utsträckta hand som Hälsokällan erbjuder.

Personalen berättar också att den nya kunskapen om barns utsatthet har skapat ett engagemang och en drivkraft i arbetet för alla barns rätt till integritet, jämställdhet och en uppväxt fri från våld.

Värdeorden - Jämställdhet, Integritet, Respekt, Kamratskap och Ansvar – viktiga redskap i arbetet

En av lärarna berättar vidare om vikten av värdeordsarbetet.

”När det har hänt något använder varje vuxen på den här skolan orden och frågar eleverna och har förväntan på dem, då får du beskriva vad som har hänt, är det kamratskapet som faller här eller integriteten. De blir en del av vardagen. Vi har dem i klassrummen, de hänger inte där för att se trevliga ut utan vi använder dom i undervisningen”.

Nytt innehåll i undervisningen och ett medvetet förhållningssätt

På förskolan

Pedagoger i förskolan berättar att de har ett förhållningssätt där de bland annat använder samma ord på kroppsdelar. De lär barnen att det finns privata delar på kroppen, kroppsregler och samtycke, vilket resulterar i att barnen har den kunskapen när de kommer till skolan.

På förskolan började arbetet med integritet och våldspreventions i barngrupperna med det bokpaket som köptes in. Personalen började läsa och diskutera böckerna med barnen. Barnen tog till sig böckerna och provade det de lärt sig, till exempel uttrycket stopp min kropp i olika sammanhang, både på förskolan och hemma.

Privata kroppsdelar har blivit mer naturligt att säga. Vi har även fått bra material så som böcker, klippfigurer, spelkort, broschyrer och affischer”.

Förskolan har använt sig av situationsteater för att belysa dilemman som uppstår under dagen på förskolan och för att öka barnens delaktighet vad det gäller att lösa situationer som är utmanande. En sådan situation som identifierades på förskolan var det trånga utrymmet i tamburen som resulterade i att barnen knuffade varandra. Personalen spelade upp situationen och barnen fick vara med och komma med lösningar på hur de skulle göra i tamburen för att ingen skulle puttas eller bli puttad.

Effekter av arbetet med situationsteater tillsammans med barnen blev att barnen uttryckte sig mer respektfullt mot varandra och frågade ”får jag komma förbi” i stället för att putta sig fram. Barnen kunde också säga ”förlåt det var inte meningen” när det blev fel. Barnen lärde sig också att uttrycker sig mer nyanserat när de förklarade vad som hänt till exempel “Då blev jag ledsen”, “nu är det min tur att prata”, “hen lyssnar inte när jag säger...”. Den här metoden är ett lysande exempel på hur kunskapen kan övas och förkroppsligas i undervisningen, redan på förskolan.

På skolan

Personalen bevakar jämställdhetsfrågor och granskar kritiskt när de själva bidrar till att reproducera snäva normen. Utvecklingsarbetet har resulterat i en större medvetenhet hos personalen. Arbetet har också lett till utvecklad undervisning där värdegrundsfrågor behandlas fördjupande med eleverna som aktiva i diskussioner, forumspel, teater eller skapande.

På Fritidshemmet

Fritidshemmet ser tydliga effekt utifrån att de prioriterat och systematiserat arbetet med integritet och våldsprevention. Barnen vill arbeta med en kortlek fri från våld, särskilt de barn som har svårare med samspel. Personalen har följt barnen i sin fria lek. I citatet nedan berättar en av respondenterna som arbetar på fritidshemmet:

”De som var ute på rasterna omorganiserade sig och höll sig nära elever som behöver extra stöd, flera är starkare nu och i och med att gruppindelningar gjorts med personal så har de börjat leka ”riktiga” lekar där de är lyckosamt, de kommer in efter rasten och är glada, de har blivit inbjudna i leken, i stället för att komma in efter rasten och vara ledsna och det är mycket att reda i. Tidigare kunde det vara vevande med pinnar, slagsmål, hålla fast och knuffar fula ord mycket mindre av det nu och jag har sett flera gånger att det är positiva lekar och att elever som varit lågstatus bjuds in i leken och man visar hur en gör och gör alla delaktiga. De efterfrågar nu dessa lekar i stället och det är högt deltagande. Det blir en helt annan ingång på lektionen. Barnen har utvecklat sin förmåga att hantera samspel”.

Närvarande och medvetna vuxna gör skillnad

Personalen beskriver att sättet att organisera sig på raster och att vara närvarande vuxna är viktigt i arbetet men också att det finns vuxna som reagerar på saker som sägs och görs som inte stämmer överens med skolans värdegrund och arbetet med en jämställd skola.

Vårdnadshavare kan inte hämta och säga att ”så gör ju pojkar” när de hårdhänta utan då säger vi personal att nej det är inte ok vi behandlar alla lika och har samma förväntningar på alla oavsett kön. Vi står trygga i det”.

En viktig del av ett våldspreventivt arbete på en skola är att det finns närvarande och medvetna vuxna på rasterna för att arbeta för en inkluderande miljö fri från våld, vilket skolan i Hogstorp gjort. Skolan hela dagen; raster, lektioner, omklädningsrum, matsal, korridorer, alla moment behöver genomsyras av arbetet. Samarbetet mellan Hogstorps skola, förskola och fritidshem är ett gott exempel på ett sådant arbete, i åldrarna 1-13 år.

Ökad trygghet och studiero

Både förskolan, skolan och fritidshemmet har nolltolerans mot ”skojbråk” eftersom de fått kunskap om och utvecklat sin förståelse för sambandet mellan lindrig och grovt våld och hur ”skojbråk” ofta normaliseras och förklaras som att det ingår i att vara pojke. Utifrån den kunskapen tillsammans med kunskap om hur destruktiva maskulinitetsnormer och våld hänger ihop har det varit självklart att arbeta mot destruktiva könsnormer kopplat till leken, som är central för barn i förskolan men också i grundskolan.

Färre kränkningar

Rektorn på skolan berättar att det nu är färre kränkningar och att kränkningarna har ändrats i sin art, när det har hänt något så har det funnits en tydlig konflikt bakom och en tydlig orsak. Förut kunde en kränkning komma lite från ingenstans, en svingande arm, ”skojbråk”. Eleverna är mer medvetna nu om vad det är de gör och säger och vad det innebär.

Barnen/eleverna har genom den nya undervisningen om rätten till integritet, jämställdhet och en uppväxt fri från våld utvecklat förmågor i samspel med kamrater som gjort att de kan lösa konflikter på ett konstruktivt sätt och är mer medvetna om sina och andras rättigheter i olika situationer.

Digitalisering, nätet och rätten till integritet

Digitaliseringen innebär många utmaningar kopplat till barns säkerhet på nätet. För personalen på skolan blev det tydligt under utvecklingsarbetet att det fanns ett stort behov bland både barnen/eleverna och föräldrarna att prata om och att få lära sig mer om barns utsatthet på nätet och vad en kan göra för att skydda barnen.

Med tanke på den internetporr som idag är lika lättillgänglig som Barnkanalen, ett klick bort, behöver vuxna runt barn förstå och agera för att skydda dem mot det våld och i många fall tortyr som kvinnor och flickor utsätt för. Forskning säger att pojkar exponeras för internetporren redan vid 11 års ålder, flickor något senare. Det finns flera exempel på där barn redan i lågstadiet ofrivilligt exponerats för våldsporren.

Ny kunskap, ökad medvetenhet och ökat engagemang för jämställdhet och rätten till integritet hos eleverna

Eleverna har genom diskussioner och skapande ökat sin medvetenhet och kunskap men också övat och förkroppsligat den till exempel genom arbetet med forumteater och aktiviteter på fritidshemmet. Resultatet av arbetet syns på raster där eleverna bjuder in till lek och inkluderar kompisar på ett tydligare sätt än tidigare. Personalen berättar vidare att barnen/eleverna kommer till vuxna och berättar när någon till exempel har sagt något opassande för att få hjälp att hantera situationen.

Framgångsfaktorer

En viktig aspekt när det gäller organisering är att utvecklingsarbetet inte har blivit ett “sidospår”. Redan ifrån början inkluderades arbetet i processer som var i gång i den redan befintlig organisation och de strukturer som fanns, till exempel i det systematiska kvalitetsarbetet och i likabehandlingsarbetet, i arbetet med strategisk jämställdhetsplan.

”Det känns bra att få in den i planen mot diskriminering så att det inte blir ett sidospår. Det är så konkret och tydligt. Det här arbetet ligger tillgrund för allt vi gör, är det undervisningstillfälle finns det med där, när vi arbetar med våra prioriterade mål så finns det med där, det är inget sidospår utan det finns med hela tiden i vårt arbete”.

Ytterligare något som lyfts fram är att medarbetarna i arbetsgruppen ser det som en styrka att ha flera kollegor att vända sig till, eftersom nya kontakter har uppstått och det i sin tur främjar ett fortsätt kollegialt lärande förskolorna emellan. I och med att samtliga rektorer bildat en styrgrupp som träffats i anslutning till arbetsgruppen, har dessa representanter tillsammans spridit kunskap om arbetet till resterande rektorer i kommunerna.

Slutord

Tidigt våldspreventivt arbete är lika viktigt som att lära om säkerhet i trafiken eller i förhållande till vatten. Om vi ska få stopp på våld behöver vi börja tidigt och under hela barnets uppväxt arbeta våldspreventivt på flera olika sätt.

Förskola, skola och fritidshem har under utvecklingsarbetets gång jobbat på ett sätt som handlar om att främja barns rättigheter här och nu men också i framtiden. Inom dessa verksamheter arbetar pedagogerna med det livslånga lärande, där barn och elever möts av goda förebilder som undervisar och lär tillsammans. Resultaten av utvecklingsarbetet inger hopp om att förändring är möjlig.

Alla som möter barn och unga behöver göra allt de kan för att fler generationer inte ska behöva säga MeeTo och för att skapa de bästa förutsättningarna för ett inkluderande samhälle där barn får växa upp under trygga förhållanden där de kan må gott.

Vill du veta mer, kontakta projektledare, tillika författare till rapporten Jessica Svensson. Tel 0732416146

Jessica@halsokallanfyrbodal

Läs rapporten i sin helhet

Credits:

Bilder Unsplash