Barnens Regnskog – ett radioreportage

OBS! Detta är ett exklusivt arbetsprov. Länk och material får inte spridas till andra.

Långt bort från Sverige, i ett brett grönt bälte runt ekvatorn, ligger jordens tropiska skogar. Eller rättare sagt, det som är kvar av dem.

En tredjedel av alla jordens skogar växer i tropikerna. Av regnskogen finns hälften i sydamerika, en femtedel i Afrika och resten i sydostasien. Men ytan minskar snabbt allt eftersom Mahogny, ramin, teak, mangroveträd och andra arter huggs ner. Jakten på exotiska träslag till exklusiva möbler och inredningar, trä till pappersmassa och gruvstöttor, eller mer mark åt stora företag som vill odla bananer och föda upp köttdjur, är på väg att avskoga stora delar av tropikerna.

I vissa områden, till exempel Västmalaysia, Filippinerna, Västafrika och Centralamerika, kommer praktiskt taget all låglandsregnskog att vara borta inom fem till tio år. I Thailand är teaken nästan slut och all skog i landet avverkad till 70 procent. Vietnams skogar skadades allvarligt av växtgifter under kriget mot USA. Bara en femtedel av skogsbeståndet finns kvar och virkesbristen är svår. I flera afrikanska länder, Sierra Leone, Ghana, Nigeria, Etiopien och Madagaskar är så gott som all urskog och därmed också regnskog redan borta. Flera mindre naturparker och skyddade områden finns, men trycket mot dem blir allt hårdare i takt med att skogsresurserna minskar. Det är alltså bråttom, om regnskogen skall kunna överleva som naturtyp.

Ljudeffekter, ev träd som faller, lastbilar och skogsmaskiner

Den i särklass största importören av tropiskt virke är Japan, en tredjedel av all export går dit. Därefter följer Europa och USA. Sverige, står ensamt för en femtedel av den västeuropeiska importen. Ändå har EG:s rådgivande parlament fattat beslut om importstopp för regnskogsvirke. Och i svenska riksdagen ligger just nu flera motioner med krav på att importen av tropiskt virke skall förbjudas.

Organisationen Jordens Vänner i Sverige, har uppvaktat riksdagens näringslivsutskott i just frågan om vår import av regnskogsvirke. Björn Möllersten är en av de som varit med. Han berättar att vi svenskar importerar omkring tjugo tusen kubikmeter stock och sågat virke, samt tio tusen ton plywood och faner om året från tropikerna. Det kan verka lite när man vet att Japanerna importerar mer än 14 miljoner kubikmeter virke om året från länder med tropisk skog. Men Sveriges roll är ändå inte betydelselös, menar Björn Möllersten.

BAND: (Möllersten)

Världens största exportörer av tropiskt virke finns idag i Afrika och Sydostasien. Till och med öar som Fiji exporterar regsnkogsvirke. Värst är situationen i Malaysia, där regnskogen på Borneo, en Ö lika stor som hela den skandinaviska halvön, är på väg att ta slut. I de Malaysiska delstaterna Sarawak och Sabah, på Borneo, huggs skogen ner i snabb takt, för att levereras till i första hand Japanska importörer.

Avverkningen satte fart i början av sextiotalet och om tio år beräknas Borneos låglandsregnskogar vara helt borta. En orsak till den höga avverkningstakten i just Sarawak är att större delen av skatteintäkterna från skogsbolagens verksamhet går till delstatsregeringen, till skillnad från inkomster av oljeutvinning där pengarna går direkt till Malaysias regering.

Överallt där skogsbolagen far fram, förekommer protester av olika slag. I skogsbolagens spår följer fattiga bönder som vill odla upp ny mark. Och de virkesexporterande ländernas styrande hoppas att avverkningarna skall bidra till att civilsera och kontrollera de upproriska folkgrupperna och deras skogar. I bland annat Indonesien sker just nu jättelika omflyttningar av människor, ut till regnskogsområdena. 65 miljoner människor skall flyttas ut till de stora öarna, ett mycket dyrt projekt som stöds av världsbanken, men motarbetas av bland annat en väpnad motståndsrörelse i regnskogen i Irian Jaya, den indonesiska delen av Nya Guinea.

Också själva skogsarbetet är mycket farligt. Bara under första halvåret i år har ett femtiotal skogsarbetare dött i olyckor enbart i Sarawak och Sabah, enligt Jordens Vänner i Malaysia.

Och när skogen i Sydostasien är färdigavverkad, ja då kommer Amazonas att vara nästa mål för japanerna, menar Jordens Vänner. Björn Möllersten igen:

BAND: (Möllersten igen)

Många forskare har varnat för den snabba avskogningen. Redan i början av fyrtiotalet diskuterades situationen i Västafrika och de konsekvenser avverkningen kunde få där i form av förändrat klimat, jordförstöring och utrotning av djurarter och naturfolk.

Men regnskogen är inte jordens lungor, det är annars ett argument som i början var vanligt i debatten. I själva verket producerar skogen inte mer syre än den förbrukar. Däremot bidrar avskogningen till en ökad koldioxidhalt i atmosfären, något som forskarna tror kan förändra klimatet och öka temperaturen på jorden. När de fuktiga skogarna försvinner förändras också det lokala klimatet. Det blir torrare och jord och flodslam sköljs ut mot kusterna, där fisket försämras. Och i torkans spår följer svåra översvämningar.

Med regnskogen försvinner också möjligheterna att få ökade kunskaper om de miljontals medicinalväxter, insekter och djur som lever bara där.

Den amerikanske forskaren Terry Irwin har visat att det förmodligen finns mer än trettio miljoner insektsarter i jordens regnskogar. De flesta av våra moderna läkemedel har också sitt ursprung i regnskogen, särskilt de som används för att förebygga graviditeter.

Men det är inte försent att göra något, menar de som arbetar för att hejda regnskogsavverkningarna. Lokala grupper arbetar med protestaktioner och för att införa ekologiskt riktiga odlingsformer på mark som ligger invid regnskogarna. Och exemplen på lyckade aktioner är många. I det lilla mellanamerikanska landet Belize köpte Coca Cola in stora markområden, där man ville odla apelsiner för sitt dotterbolag Minit Maid. Men lokala miljögrupper började protestera. De tog kontakt med andra miljöorganisationer, bland annat i USA. Och olika former av protester genomfördes över hela världen. Här i Sverige demonstrerade Jordens Vänner i Stockholm utanför Nordiska museet där en utställning om Coca-Cola pågick. Mängder av brev strömmade också in till den stora läskfabrikantens kontor i USA, där man började oroa sig för sjunkande försäljning och dåligt rykte. Till sist beslutade Coca-Cola att avsätta större delen av den inköpta regnskogen till ett reservat.

Jordens Vänner har också bestämt sig för att arbeta i hela världen med aktioner mot främst japanska företag. Bland annat har man utsett företaget Mitsubishi till mottagare av årets pris för regnskogsskövling. Och MAZDA, som samarbetar med en annan av de stora Japanska regnskogsimportörerna, tycker Jordens Vänner att man borde bojkotta.

BAND: (Möllersten igen)

I Costa Rica, det latinamerikanska land som haft den högsta avverkningstakten fram till nu, har förutsättningarna för att rädda regnskog varit speciella. Marken där träden växer ägs av privatpersoner. Och det har varit möjligt för exempelvis den amerikanske ekologiprofessorn Daniel Jansen och för den svenska organsiationen Barnens Regnskog att köpa in skog, i syftet att skydda den.

Costa Ricas regering har också avsatt skog till naturparker, men har fått kritik för sitt sätt att hantera parkerna. De som bodde i skogen har tvingats flytta. Och nu vill Costa Ricas regering dessutom bygga kraftverk inne i en av de stora regnskogsparkerna, för att trygga landets energiförsörjning. Till grundandet av just den här parken har bland andra världsnaturfonden bidragit ekonomiskt, genom projekt Djungelvakt.

Bara tre procent av skogen utanför reservaten i Costa Rica finns kvar och snart har landet ingen skog kvar att exportera. Reservaten måste helt enkelt bli ekonomiskt lönsamma för att få finnas kvar.

I Mexico arbetar en liten pojke, Omar Castillo, för att få Mexicos regering att skydda de tropiska skogarna, ett arbete som gjort honom känd i hela världen. Bland annat var han här i Sverige och berättade för svenska skolbarn om Mexicos regnskogar och om Ocomacintafloden som hotades av ett kraftverksbygge. De svenska barnen började genast samla in namn på protestlistor och resultatet blev att tio svenska barn, som arbetat med Barnens Regnskog blev inbjudna till Mexico för att prata med presidenten om regnskogen där.

Så här berättar läraren Eha Kern, från Fagerviksskolan i Sorunda om hur organisationen Barnens Regnskog föddes:

BAND: Eha Kern + barn, på väg till Costa Rica
Avannons: Sist hörde ni Eha Kern, Fagerviksskolan i Sorunda, berätta om Barnens Regnskog.
Reporter: Aminata Merete Grut.

inslaget tidigare sänt i Miljömagasinet, Sveriges Radio P1

Created By
Aminata Merete Grut
Appreciate

Credits:

Created with images by lana.japan - "Rainforest in Ecuador" • robstephaustralia - "Logging is bad." • markhillary - "Logs #wood #logs #timber #madeira #toras #serranegra" • vylip - "iguazu rainforest water"

Made with Adobe Slate

Make your words and images move.

Get Slate

Report Abuse

If you feel that this video content violates the Adobe Terms of Use, you may report this content by filling out this quick form.

To report a Copyright Violation, please follow Section 17 in the Terms of Use.