Loading

Filmen på palladium 1920 - 1996

EN TYPISK FÖRESTÄLLNING PÅ PALLADIUM I BÖRJAN AV 1920-TALET

Under de första åren bestod en bioföreställning på Palladium oftast av flera delar, tex. en längre spelfilm, ett inslag av mera dokumentär karaktär och en journalfilm. I annonsen från den 30:e augusti 1920 kan vi se att föreställningen innehöll ett drama, ”En nattlig tragedi” (G. Fitzmaurice, USA 1919) med den kända stumfilmsstjärnan Elsie Ferguson, en kort komedi i slapstickstil från filmskaparen Mack Sennett, en film från Anders Zorns begravning i Mora och till slut aktuella dagsnyheter. Palladiumorkestern under ledning av Karel Kadraba stod för musiken till filmerna. Journalfilmerna kunde gå under flera namn som till exempel ”Senaste aktualiteter”, ”Veckorevy”, ”Runt land och rike”, ”Intressanta dagsnyheter” och ”Journalfilm”. Innehållet kunde komma från Sverige men också från andra delar av världen. Till exempel visades under 1920 och 1921 ”Holmenkollentävlingarna vid Kristiania”, ”Olympiska Spelens invigning i Antwerpen”, ”På fjällvandring i Anderna” och ”Med Prins Wilhelm till Centralamerika”.

Annonser från några av de första filmerna på Palladium.
1920–1929 DEN SENA STUMFILMSERAN

Under 20-talet bestod spelfilmsrepertoaren av drama, lustspel och komedier. De flesta av filmerna kom från USA, men det visades även film från Sverige, Danmark, Tyskland, Österrike och Italien. Gustaf Löfberg köpte själv in en del film från Tyskland. Bland de första filmerna som visades på Palladium var dramat ”Broken Blossoms” regisserat av D. W. Griffith (USA 1919), en av Hollywoods stora tidiga regissörer. Andra filmer från kända regissörer är bland annat Cecil B. DeMille ”Förbjuden frukt” (USA 1921), Charlie Chaplins ”Äventyraren” (USA 1917) och ”Vagabonden” (USA 1916) och Buster Keatons ”Skepp ohoj” (USA 1924).

En av de stora publikdragarna var storfilmen ”Ben-Hur” (Fred Niblo, USA 1925) som enligt en annons i tidningen sågs av 20 000 personer på en vecka. I Hollywood-filmerna fick publiken se stora stjärnor som Lillian Gish, Elsie Ferguson, Mary Pickford , Clara Bow, John Gilford, Harold LLoyd och Rudolph Valentino.

På Palladium visades också många av den danska regissören Lau Lauritzens lustspel som ”Kärlek och björnjakt”, ”Flickorna i Åre” och ”Kärlek och hypnotism”. Alla producerade av det dansksvenska produktionssällskapet Palladiumfilm. På premiären av ”Kärlek och Björnjakt” var regissör Lau Lauritzen och den kända huvudrollsinhavaren Axel Hultman på plats.

”Verkligen festlig stämning rådde i går afton klockan sju e. m. å Palladium i Malmö, då det första verkliga svenska filmlustspelet hade sin premiär med allas vår omtyckta komiker Axel Hultman som bärande kraft. Salongen var utsåld, och bland åskådarna märktes Axel Hultman själv samt filmens regissör L. Lauritzen.” – Sydsvenska Dagbladet, 1920-09-07

Andra filmer från Sverige var bland annat komedin ”Skomakarprinsen” (H. Davidsen, Sverige 1920) melodramat ”Bodakungen” (G. Molander, Sverige 1920), komedierna ”Fru Mariannes friare” (G. Klintberg, Sverige 1921) och ”Anderssonskans Kalle” (S. Wallén, Sverige 1922) och dramat Fänrik Ståls sägner ( J. W. Brunius, Sverige 1926). Lustspelet ”Millionär för en dag” gjorde stor succé med premiär på Palladium 28 december 1925. Filmen var inspelad i Skåne och regisserad av Edvard Persson som tillsammans med Adolf Jahr och Elsa Lindkvist spelade i filmen.

FYRTORNET OCH SLÄPVAGNEN

Danska Fyrtornet och Släpvagnen var två återkommande filmkaraktärer som var mycket populära i Malmö. Palladium visade många filmer med de två danska komikerna, Carl Schenstrøm och Harald Madsen. Många av filmerna regisserades av Lau Lauritzen t.ex. ”Landsvägsriddare” (1921), ”Moster Malins millioner” (1929), ”Pass på pojken” (1933, talfilm) och ”Bleka greven” (Gösta Rodin, 1937), deras första svenska talfilm.

Släpvagnen
Fyrtornet

ÖVERGÅNGEN TILL LJUDFILM

De första ljudfilmerna på Palladium visades den 16 september 1929 och detta beskrevs då som ”En sensation för Malmö!” En kortfilm med sång och tal av Edvard Persson visades tillsammans med ”ett intressant föredrag” av upptäcktsresande Sven Hedin från hans senaste resa i Asien samt långfilmen ”Vargen vid Wall Street” (R. V. Lee, USA 1929). De första långfilmerna med ljud hade oftast bara inslag av ljud och musik, sen utvecklades teknologin till att innehålla synkroniserat tal. Även om det visades ljudfilmer på Palladium från 1929 fortsatte biografen att visa stumfilmer, bland annat ”Historien om Lena Smith” (J. von Sternberg, USA 1929) och ”Rågens Rike” (I. Johansson, Sverige 1929).

När Capitol invigs 1934 är den helt inriktad på ljudfilm och annonseras då som ”Malmös modernaste ljudfilmsbiograf”. Gustaf framstod nu alltmer som en av biokungarna i Malmö och bildade någon gång i mitten av 30-talet bolaget Göta Film AB för att driva de allt fler biograferna.

MUSIKFILM FRÅN HOLLYWOOD

Efter ljudfilmens intåg blev dansfilmerna och musikalerna från USA snabbt en återkommande genre på Palladium. Här kunde man se filmer som ”Rumba” (M. Gering, USA 1935) med skådespelaren Carole Lombard, ”Sång ska’ de’ va’” (H. J. Brown, USA 1933) med Gingers Rogers liksom ”Dansen går” (G. Stevens, USA 1936) och ”Två ska’ man vara” (H.C. Potter, USA 1939) med både Fred Astaire och Ginger Rogers.

”Palladium. ”Dansen går”. Ginger Rogers och Fred Astaire är ett sällsynt trivsamt par. De har nu spelat mot varandra i fyra‐fem dansfilmer – i grunden och botten ganska mycket påminnande om varandra – och likväl har publiken inte tröttnat på att se dem tillsammans. De har tvärtom för varje film vunnit nya beundrare och beundrarinnor och deras popularitet är fortfarande i stigande. Det märktes tydligt på den hjärtlighet med vilken publiken i går afton mottog de båda dansanta ungdomarna i ”Dansen går”. Det var säkert mycket svårt för de till övervägande del ungdomliga åskådarna att hålla sig lugna, då Ginger och Fred virvlade omkring i den vildaste ”swing” och deras uppflammande entusiasm exploderade då och då i spontana applåder.” - Sydsvenska Dagbladet 16 feb 1937

30-TALET SVERIGE OCH USA

De svenska farserna och lustspelen fortsatte att visas t.ex. ”Hustru för en dag” (G. Rodin, Sverige 1933), ”Spöket på Bragehus” (R. Arvedson, T. Ibsen, Sverige 1936), ”Bombi Bitt och jag” (G. Rodin, Sverige 1936), ”Kamrater i vapenrock” (S. Bauman, Sverige 1938), ”I dag börjar livet” (Sverige 1939), ”Melodin från gamla stan” (Sverige1939) med Nils Poppe, och ”Mot nya tider” (S. Wallén, Sverige 1939) med Victor Sjöström. Premiärfilmen annandag jul 1936 var en riktig Skånefilm, ”Söder om landsvägen” (G. Wahlberg, Sverige 1936) med Edvard Persson i huvudrollen.

Utsmyckning i Marmorfoajén för filmen "Bombi Bitt och jag"
Soldater i Marmorfoajén som ska se "Mot nya tider"

Många kända skådespelare var återkommande i filmerna som visades på Palladium. Jeanette MacDonald kunde t.ex. ses i musikalerna ”Senorita” (R. Z. Leonard, USA 1937), ”Kärleksduetten” (W.S. Van Dyke, USA 1938) och ”Nymånen” (R. Z. Leonard, USA 1940). Andra välkända ansikten var Irene Dunne, Cary Grant, William Powell, Myrna Loy, Katharine Hepburn, Clark Gable, Greta Garbo och Rita Hayworth som publiken bl.a. kunde se i filmer som ”Godfrey ordnar allt” (G. La Cava, USA 1936), ”Endast Änglar ha vingar” (H. Hawkes, USA 1939), ”Ninotchka” (E. Lubitsch, USA 1939), ”Vi charmörer” (B. Berkeley, USA 1939), ”Unge Edison” (N. Taurog, USA 1940) och ”Broadways Melodi 1941” (N. Taurog, USA 1940).

BORTA MED VINDEN - PREMIÄR PÅ PALLADIUM 24 NOVEMBER 1941

En av de verkligt stora filmerna och den första färgfilmen som visades på Palladium var ”Borta med vinden” (V. Fleming, G. Cukor, S. Wood, USA). 1939 hade den premiär i USA och två år senare var det dags på Palladium, den 24 november 1941 kl. 19.00. ”Helt oavkortad och i exakt samma skick som i Amerika” enligt annonsen, som också berättar att föreställningen börjar ”precis, då filmen tar nära 4 timmar”. Enligt historien var Gustaf Löfberg med och la bud på att köpa in rätten för filmen i hela Sverige av filmbolaget Metro-Goldwyn-Mayer, och att det var nära att han också fått det, det hade ju varit värt mycket med en sådan storfilm. Men i sista stund ändrade sig filmbolaget och gjorde det i egen regi.

Bilder ur programmet till "Borta med vinden"
40-TALET OCH EFTERKRIGSTIDEN

Under efterkrigstiden fortsatte man att visa musikalfilmer från Hollywood. Den mera revyliknande musikalformen försvann ganska snabbt men musikaler med en bakgrundshistoria fortsatte att vara populära som t.ex. ”Min flicka i vapenrock” (B. Berkeley, USA 1942). Filmerna började även rikta sig direkt till ungdomarna och nu kom också en rad filmer i skolmiljö som ”Swing it, Magistern” (S. Bauman, Sverige 1940), där Alice Babs slog igenom som swingsångerska.

Film Noir var en ny genre som gjorde entré under 40-talet. Filmernas berättelser var tydligt inspirerade av den hårdkokta detektivromanen och det stilistiska uttrycket från tysk expressionistisk film med hård ljussättning och kantiga kameravinklar. ”Främlingen” (O. Welles, USA 1946), ”Dolda känslor” (V. Minnelli, USA 1946), ”Notorious” (A. Hitchcock, USA 1946), ”Gilda” (C. Vidor, USA 1946) och ”Farligt vittne” (Forbidden, R. Maté, USA 1953) med Tony Curtis var några av de film-noirfilmer på Palladium.

Utsmyckning i Marmorfoajén för filmen "Swing it, Magistern"
50-TALET

I september 1954 kunde man läsa i Sydsvenska Dagbladet att Palladium i Malmö hade fått landets största och bredaste bioduk, en CinemaScope-duk. Alla filmprojektorer i maskinrummet hade fått bytas ut för att klara filmerna i det nya formatet. För att få plats med den nya duken på 12,5 meter måste hela scenen bli större och därför fick man dra in balkongerna som löpte på sidorna av läktaren till nästan hälften. Dessutom installerade man ett helt nytt ljudsystem i stereo – Perspecta. Den första filmen som visades i CinemaScope var ”Riddarna av runda bordet” (R.Thorpe, USA 1953) med urpremiär på Palladium i Malmö 8 september 1954, enligt annonsen. Andra exempel på CinemaScope-filmer på Palladium är ”Pysar och Sländor” (Guys and Dolls, J. L. Mankiewicz, USA 1955), en musikal med bland annat Marlon Brando och Frank Sinatra och ”Studentprinsen” (The Student Prince, R. Thorpe, USA 1954).

60-TALET

Nu ökade intresset hos publiken för konstnärlig film med sociala och politiska teman. Hollywood lät sig inspireras av europeiska filmer av mer ocensurerad karaktär än den i USA. Oberoende filmproduktioner och en filmrörelse som hade mera fokus på regissören som konstnärligt ansvarig ökade också. På Palladium kunde man bl.a. se ”Lawrence av Arabien” (D. Lean, Storbritannien 1962), som vann 7 Oscars, ”Viva Las Vegas” (G. Sidney, USA 1964) med Elvis Presley, ”My Fair Lady” (G. Cukor, USA 1964) med Audrey Hepburn, ”Mary Poppins” (R. Stevenson, USA 1964) och ”Moderna Millie” (G. R. Hill, USA 1967) båda med Julie Andrews, och Disneys ”Djungelboken” (W. Reitherman, USA 1967).

70-, 80- OCH 90-TALET

På 70-talet kom storfilmen tillbaka. Kända regissörer som Steven Spielberg, Francis Ford Coppola och George Lucas gjorde stora och dyra filmproduktioner som sågs av en stor publik. När VHS kom på 80-talet blev det ett nytt format för att se film men även att tjäna pengar på vid sidan av bio. Därför började det att produceras många lågbudget- och independentfilmer. De allra flesta filmbolagen var dock numera del av större konglomerat som satsade på storfilmer och massiv marknadsföring. ”Toy Story” (J. Lasseter, USA) var den första dataanimerade 3D-filmen när den kom 1995. Denna teknik användes även i live action-filmer som ”Jurassic Park” (S. Spielberg, USA 1993). Konkurrensen om biobesökarna hårdnade alltmer på 90-talet och att ha för många stora salonger var inte längre lönsamt. SF satsade på mindre salonger och Palladiums tid som biograf var därmed över. Den sista filmföreställningen som visades på Palladium var ”Jerusalem” av Bille August den 17 oktober 1996.