FRÅGOR TILL KAPITLET OM JORDEN

1. När bildades jorden?
2. Hur gammalt är det äldsta föremål man hittat i solsystemet?
3. Varför är ett dygn på jorden 24 h?
4. Varför är ett jordår 365,25 dagar?
5. Vad var solnebulosan?
6. Varför blir det dag och natt på jorden?
7. Hur kommer det sig att vi har olika årstider på jorden?
8. Varför är det som varmast i Sverige under sommaren?

UPPDRAG 1:B - Olika världsbilder

• Du skall veta vad en världsbild är inom astronomi.
• Du skall kunna berätta och ge exempel på hur olika världsbilder förändrats under årens gång.
• Du skall känna till någon känd person som påverkat vår världsbild.

Olika namn för olika världsbild

Under årtusenden har människorna på jorden tyckt och tänkt och trott olika om hur jorden och universum ser ut och vart allt befinner sig. På sidan 10 + 11 i NO-boken kan du läsa om de olika världsbilderna och få förklarat en hel del svåra ord så som: geocentrisk -, heliocentrisk- och centrisk världsbild betyder.

GEOCENTRISK VÄRLDSBILD

Den geocentriska världsbilden utarbetades bland annat av Aristoteles några hundra år före Kristus och innebar att allting kretsar runt jorden. Runt jorden fanns olika sfärer där planeterna rörde sig i perfekta banor. På sfären längst ut satt stjärnor fast. De kallades fixstjärnor.

Aristoteles (eller Aristotélēs, på grekiska), föddes år 384 före Kristus i Stageira på halvön Chalkidike på Grekland. Han dog år 322 före Kristus i Chalkis. Aristoteles var en grekisk filosof och vetenskapsman. Googla gärna på hans olika uppfinningar.

HELIOCENTRISK VÄRLDSBILD

Den heliocentriska världsbilden är en beskrivning av solsystemet, där solen (på grekiska heter solen helios) ligger i centrum med alla planeterna rörande sig i banor runt om. Denna världsbild uppkom under 1500-talet med hjälp av främst Nicolaus Kopernicus, men även t.ex. Tycho Brahe som båda levde på den tiden.

NICOLAUS KOPERNICUS - 1500-talets stora upptäckare

På Unga Faktas hemsida finns det att läsa om Nicolaus Kopernicus. Här står bland annat att:

Copernicus var egentligen ingen vetenskapsman, men (som läkare) och präst hade han översatt flera skrifter på grekiska. Bland de antika texterna läste han olika astronomiska verk, och började själv bli nyfiken på hur världsalltet var uppbyggt. Efter att ha studerat himlen i flera år kom han fram till att solen låg i mitten av vårt solsystem, och inte jorden, som resten av världen trodde.

Copernicus som levde i Polen på 1500-talet, kände till sin upptäckt många år, men eftersom det var oroliga tider på 1500-talet då han levde, så fick ingen tycka annorlunda än vad kyrkan på den tiden tyckte. Och kyrkan trodde att jorden stod i centrum, vilket inte Copernicus höll med om. För att inte bli straffad för att han tyckte annorlunda efter sina upptäckter, så väntade han med att berätta om sin upptäckt om att solen står i centrum, tills han blev äldre.

Nicolaus skrev en bok där han i sju punkter ganska korrekt beskrev universums uppbyggnad, bland annat att solen var universums centrum, inte jorden. Boken blev förbjuden av den katolska kyrkan och Kopernikus dog i samband med utgivningen, (år 1543) men hans idéer spreds sakta i Europa.

FRÅGOR TILL KAPITLET OM OLIKA VÄRLDSBILDER

1. Vad är en världsbild för något?
2. Hur trodde man innan 1500-talet att världsbilden såg ut?
3. Vem kom på att solen står i centrum istället för jorden?
4. När kom personen på detta?
5. Titta på bilden av den polska pengen. Varför innehåller den en massa grekiska symboler och varför är de just grekiska - personen på pengen var ju inte grek.
6. Vad kallas de två mest kända världsbilderna?
7. Vilken av världsbilderna tror man på idag?

Gravitationskraften

Vi väger olika mycket på olika planeter. På de största planeterna väger vi mest eftersom de har störst gravitationskraft. På denna sida kan du räkna ut din vikt på de olika planeterna.

STÖD OCH HJÄLP - Begreppsord till hela kapitelet om astronomi

asteorid

Ett stenblock som kretsar kring solen.

astronaut

Någon som åker utanför atmosfären i en rymdfarkost.

stjärnbild

Så kallar man en grupp stjärnor, om man tänker att man drar ett streck mellan stjärnorna så kan man ser en bild. Bilden kommer ofta från en saga i grekisk mytologi.

satellit

Så kallas det tekniska föremål som roterar kring en himlakropp. Det finns naturliga satelliter så som t.ex. vår måne. Naturliga satelliter är något som är skapat av naturen. Det finns även konstgjorda satelliter. Konstgjorda satelliter är något som är skapat av människor, t.ex. en vädersatellit eller spionsatellit.

solsystem

Ett samlingsnamn för solen, månen, övriga planeter, kometer, meteorer och asteroider.

stjärna

Detta är ett lysande klot av het gas.

komet

Så kallas ett stort klot av is och sten som rör sig i en bana runt solen.

galax

Så kallas detta som är uppbyggd av miljarder stjärnor och solsystem. Vintergatan är ett exempel på detta.

jordaxel

En "tänkt" axel genom jorden, jorden snurrar kring sin egen axel.

meteor

Detta är en rymdsten, rester av en asteroid som krockat och gått sönder. Den brinner upp när den går igenom atmosfären, då blir det ett stjärnfall.

Vintergatan

Namnet på vår galax. (för C-nivå krävs dessutom att du kan dra förklaringar till ordet galax)

dygn

Så lång tid tar det för jorden att snurra ett varv kring sin egen axel, en dag och en natt, 24 timmar.

månad

Så lång tid tar för månen att snurra ett varv runt jorden (ungefär 28 dagar).

år

Så lång tid tar det för jorden att snurra ett varv runt solen, ungefär 365 dygn.

årstid

Jordaxelns lutning ger oss i Sverige fyra olika sådana: de heter, vår, sommar, höst och vinter.

världsbild

Ett begrepp som förklarar människans uppfattning om jordens plats, i förhållande till allt annat.

midnattssol

Jordaxelns lutning gör att solen aldrig går ner längst i norr, några veckor under sommaren.

månens faser

Olika delar av månytan är belyst beroende på var månen är i sin bana runt jorden.

halvmåne

Bara halva månens yta är belyst av solen.

fullmåne

Hela månen syns yta är belyst av solen.

polstjärnan

Denna stjärna har hjälpt många sjöfarare att hitta rätt eftersom den alltid ligger på samma plats i norr.

solen

Detta är vår närmaste stjärna och den är den som ger oss både ljus och värme. Det är en mellanstor stjärna.

jorden

Denna planet kallas också Tellus. Den rör sig runt sig egen axel samtidigt som den rör sig runt solen.

månen

Detta är vår närmaste granne i rymden. Den är även vår största naturliga satellit. Den bildades av stenblock som kom farandes, vissa stenblock krockade mot ytan och det bildades kratrar. På natten reflekterar den solens strålar och vi kan se olika delar av den under en månad.

De inre små planeterna

Dessa planeter består av sten och metall och är närmast solen. De kallas även för stenplaneterna. De heter: Merkurius, Venus, Tellus och Mars.

De yttre stora planeterna.

Dessa planeter består av gas och ligger längre ut i solsystemet. De kallas även för gasplaneterna. De heter: Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.

meteorit

Detta är en brinnande sten som färdas i rymden, den kan gå igenom vår atmosfär och krocka med jordytan.

nebulosa

Det är här som stjärnor bildas, det är ett stort moln av damm och gas. När damm och gas dras ihop stiger temperaturen och när det är flera miljoner grader varmt kan en stjärna bildas.

svartahål

Detta bildas efter att en stjärna har kollapsat. Då dras allt till en enda punkt som man inte kan se men som har en stark dragningskraft.

tidmätare

Exempel på dessa är solur, vattenur, timglas, ljusur, pendelur, kronograf, fickur, armbandsur, digitalur, mobiltelefon och atomur.

supernova

Så kallas det när en stor stjärnas bränsle håller på att ta slut, då kommer den blossa upp och lysa starkt.

röd jätte

Så kallas det när en stjärnas bränsle(vätet) håller på att ta slut, då sväller den upp, temperaturen sjunker och den får en rödaktig färg.

fusion

Så kallas den kemiska process när väte och helium slås ihop, det är det som får stjärnor att lysa.

Månen

Månen är vår närmsta himlakropp och vår enda naturliga satellit. Men vilken nytta har vi av naturliga satelliter egentligen? Har den någon betydelse för oss annat än att den är rund och ljus på natten?... På SVT Play kan du titta på filmen om månens betydelse för oss på jorden (ca 45 min lång). Syftet enligt läroplanen i fysik är att förklara användningsområden för satelliter.