Loading

Kiruna en tidslinje över Vår stad i omvandling

Ända sedan Kiruna grundades har staden varit intimt förknippad med gruvbrytningen i Kiirunavaara.

Gruvans utbredning, på såväl djupet som bredden, har blivit mycket större än vad någon kunde tro när samhället Kiruna planerades en gång i tiden. Nu flyttar delar av staden och byggs upp på nytt cirka tre kilometer österut. Denna tidsresa fokuserar på Kiruna ur stadsomvandlingens perspektiv.

Förutom järnmalmsbrytning och stadsomvandling så har Kiruna en storslagen natur, Sveriges enda rymdraketbas Esrange och en blomstrande turismnäring.

1890

Gruvbolaget LKAB grundas och Kirunas första byggnad, B:1, uppförs vid sjön Luossajärvis strand. Mellan 1912-1915 flyttas byggnaden och får en ny placering närmare disponentbostaden. År 2017 flyttas byggnaden återigen, nu till foten av berget Luossavaara. Bildtext: Hjalmar Lundbohm, LKABs förste disponent, stoltserar framför Kirunas första byggnad.

Kirunas äldsta byggnad B1:an är ett knuttimrat pörte indelad i två rum. Benämns även som ”hotell Luossajärvi.”
Utsikt från rälstippen mot Luossavaara och Kiruna samhälle år 1899. Luossajokks utflöde från Luossajärvi närmast kameran. Byggnaden längst till vänster är B1 och den längst till höger är B2.

1900

Kirunas födelseår. Samhället får officiellt namnet Kiruna och stadsplanen antas. De första nybyggarna övervintrar i Kiruna och befolkningen ökar lavinartat. Tio år senare är invånarantalet 7500 personer.

Kirunas förstfödda fick namnet Kiruna Söderberg. Namnet Kiruna kommer från det samiska ordet giron som betyder fjällripa.

1903

Malmbanan, järnvägen som sträcker sig mellan Luleå och Narvik, invigs av Sveriges dåvarande konung Oscar den andre.

Rallarna arbetade under hårda förhållanden längs Malmbanan. Ett arbete som pågick mellan åren 1898 och 1902. Vid denna tid gjordes allt arbete för hand.
Den officiella invigningen av Malmbanans norra sträckning, som går mellan Kiruna och Narvik, hölls i Riksgränsen och Narvik. Här är Oscar den andre vid invigningen.
Med ström från kraftverket i Porjus blir Malmbanan, mellan Kiruna och Riksgränsen, den första större järnvägssträcka i Sverige som elektrifieras. Elektrifieringen skedde mellan åren 1910 och 1915. Hela sträckan från Narvik till Luleå blev klar år 1923.

1909

Hjalmar Lundbohmsgården, Kirunas andra byggnad och disponent Hjalmar Lundbohms bostad, står klar. Hjalmar Lundbohm var LKAB:s förste disponent och han benämns som Kirunas grundare. Lundbohms stora kontaktnät, med bland annat arkitekter och konstnärer, har präglat Kiruna.

Hjalmar Lundbohmsgården uppfördes i fyra etapper mellan åren 1895 och 1909. ”Kavaljersflygeln” i två våningar är den sista tillbyggnaden, uppförd i rundtimmer med egen entré mot gårdsbildningen, som tillkom efter ritning av Elis Benckert i samarbete med Christian Eriksson. I kavaljersflygeln finns ett rum på ritningar benämnd ”rum för jakthistorier”.
Matsalen med fönstret som vetter mot den så kallade punschverandan. Hjalmar Lundbohmsgården är en av de kulturbyggnader som flyttas i och med gruvbrytningen, från och med år 2017 hittar vi den vid foten av berget Luossavaara.
Miljön runtom Hjalmar Lundsbohmsgårdens dåvarande placering var lummig med alléer och riklig växtlighet, vilket kom av Hjalmar Lundbohms intresse för natur och planteringar.

1912

Kiruna kyrka invigs. Arkitekt är Gustav Wickman. Kyrkan flyttas i och med stadsomvandlingen och dess nya placering är mellan Kirunas kyrkogård och den nya stadskärnan. Flytten av Kiruna kyrka är komplex, delvis hur den rent tekniskt flyttas och hur mjuka värden som minnen, sorg och glädje tas tillvara på.

Kyrkan uppfördes mellan åren 1909 och 1912 under ledning av LKAB:s byggnadschef ingenjör Bengt Lundgren.
Den svenska skulptören Christian Eriksson har gjort de tolv skulpturerna på kyrkans takfall samt reliefen ovanför kyrkporten. Skulpturerna framställer människor i olika sinnestillstånd: Ingivelse, Hänryckning, Förtvivlan, Blyghet, Övermod, Fromhet, Förtröstan, Andakt, Svårmod, Sorg, Kärlek och Ödmjukhet.
Kirunas grundare Hjalmar Lundbohm sa till kyrkans arkitekt Gustaf Wickman "Du ska rita en kyrka som är som en lappkåta".
Altartavlan i kyrkan är målad av Prins Eugen och kallas "Den heliga lunden".
Kyrkans ljus kommer in uppifrån då endast de övre fönstren är av klarglas.
År 2012 firade kyrkan 100 år. Precis som vid invigningen 1912 så fick varje besökare som kom till den speciella högmässan för Kiruna kyrka en kopp med fat.

1950-talet

Vid gruvberget Kiirunavaara ligger sjön Luossajärvi, vars namn betyder laxsjön. Delar av sjön har successivt tömts för att möjliggöra för gruvbrytningen av den så kallade sjömalmen.

Bild 1: En vy över Kiruna samhälle från berget Kiirunavaara år 1920. Bild 2: Samma vy några årtionden senare.

1963

Kiruna stadshus invigs. Stadshuset blev 2001 klassat som ett byggnadsminne, detta hävdes dock 2014 eftersom byggnaden rivs till förmån för fortsatt gruvbrytning.

Byggnaden är ritad av Arthur von Schmalensee och fick 1964 motta Kasper Sahlinpriset som ”Sveriges vackraste offentliga byggnad”.

Klockstapeln som är designad av Konrad Hernelind är skapad av stadens eget järn.
Här transporteras delar av klocktornet till sin nya plats. De bronsgjutna skulpturerna är designade av Bror Marklund och föreställer bland annat olika djur och en gruvarbetare.
Delar av stadshuset, såsom konst och material, lever vidare på andra platser i Kiruna, till exempel klocktornet på byggnadens tak som flyttats till torget i nya stadskärnan bredvid Kristallen.
Betongundertaken på den översta balkongvåningen är formade efter en idé av konstruktörerna Konrad Hernelind och Henrik Nylander. Utformningen av plattorna visar hur krafterna går i en platta. All onödig betong är borttagen, endast betongen som täcker de för bärigheten nödvändiga armeringsjärnen är kvar.
Gamla stadshusets utformning kan presenteras med ord såsom kubik, kvadrat och fyrkant. Byggnaden i sin helhet var utformad som en kub med 49 meter åt alla håll.
Exklusiva material har använts i stadshuset Igloo. Balkongräcken av Oregon pine och entrégolv är gjort av mönsterlagd svart, grå och vit terrazzo.
Rummet som kallas Helmer Osslundrummet - en benämning som kommer från oljemålningen ”Höstliga färger i fjällen” av norrlandsmålaren Helmer Osslund som hänger på väggen. Målningen har i stor grad påverkat rummets färgsättning och gestaltning.

1970

Kirunas kommunala gymnasieskola Hjalmar Lundbohmsskolan grundas. Skolans ursprungliga plats påverkas av gruvbrytningen och en ny gymnasieskola byggs därför intill den nya stadskärnan i ett område kallat Kunskapsnoden. Kunskapsnoden kommer också bestå av verksamheter såsom kulturskola och lärcentra.

Stadsdelen Ön som växte fram vid gruvberget Kiirunavaara i början av seklet börjar avvecklas på grund av gruvbrytningen. Här fanns bostäder, samhällsservice och industrier. År 2006 stängdes området helt.

Bild 1: Gruvbrytningen har påverkat Kiruna sedan malmen började brytas och redan på 1970-talet började bostadsområdet Ön, närmast gruvan i bild, att avvecklas. Bild 2: Året är 1906 och bilden visar Ö-vägen med delar av LKAB i bakgrunden. Bild 3:Gymnasieskolan Hjalmar Lundbohmsskolan.

1997

Tömning startar av södra delen av sjön Luossajärvi i och med gruvbrytningen som sträcker sig in under sjön.

Sjön Luossajärvi har delats i två delar genom en dammvall mitt i sjön, där den vänstra delen senare ska komma att tömmas för att inte påverka gruvdriften.
Bild 1: Vatten pumpas ut. Bild 2: Torrläggning pågår. Bild 3: Vattnet sjunker undan mer och mer.

2000

Kiruna stad firar 100-årsjubileum!

Kirunas stadsplan sammanförd och kompletterad år 1915.
Kiruna stadsplan år 1942,1956.

2004

Nu går startskottet för stadsomvandlingen. LKAB meddelar i ett brev till Kiruna kommun att gruvbrytningen kommer att påverka stadsbebyggelsen inom en åskådlig framtid. Prognosen som presenteras visar hur gruvbrytningen kommer att påverka staden vid fortsatt produktion av järnmalm, då deformationerna påverkar Kiruna centrum. Kiruna kommun är beredd att flytta delar av staden då gruvbrytningen är en viktig näring.

Brevet från LKAB
Gruvbrytningens påverkan.
LKABs bergmekaniker håller koll på markrörelser i Kiruna med hjälp av flera hundra utplacerade plintar som utför gps-mätningar.

2005

De första informations- och dialogmötena med Kirunaborna hålls inför de kommande förändringarna som staden står inför.

2006

Gruvvägen som leder till gruvbolaget LKAB dras om i och med deformationerna från gruvan.

Sprickbildningarna letar sig inåt staden. Denna bild är tagen från den gamla gruvvägen.
Gamla vägen som gick strax intill gamla stadshuset håller på att avvecklas.

2007

Fördjupad översiktsplan över nya Kiruna står klar. Tidplaner för flytt och avveckling av byggnader uppdateras kontinuerligt när förutsättningarna ändras. Tidplanerna bygger på de prognoser som görs för markrörelser orsakade av gruvan och på behovet av att utveckla nya delar i samhället.

Den fördjupade översiktsplanen ska skapa förutsättningar för att samhälle, gruvverksamhet och andra näringar ska kunna leva i symbios samt att belysa möjliga scenarier i olika tidsperspektiv.

2008

År 2013 invigdes den sjunde huvudnivån som ligger på 1 365 meters djup under bergets ursprungliga topp. Nivån har en bedömd livslängd till cirka år 2035.

Gruvbolaget LKAB beslutar att bygga en ny huvudnivå, KUJ 1365. Detta betyder att brytningen sker djupare än tidigare, Kiruna Under Jord - 1365 meter under jord.

Gigantiskt elarbete. Vattenfalls arbete med att dra om miltals med högspänningsledningar och bygga nya ställverk och transformatorer färdigställs.

2009

Kirunas nya huvudavloppsledning färdigställs. Den tidigare låg i närheten av området för gruvbrytning. Vid denna tidpunkt är mycket av Kiruna stadsomvandling inte synlig ovanför markytan.

Byggstart för ny järnväg bakom gruvberget Kiirunavaara. Bildtext: På grund av markdeformationerna från gruvan byggs en nya järnväg väster om Kiruna.

Nytt elförsörjningsystem byggs då den gamla transformatorstationen låg i deformationsområdet, nära gruvberget. Vattenfall står bakom projekt som är ett av de största nätinvesteringsprojekt som genomförts i Sverige.

Vattenfalls nya transformatorstation.

2010

Viscariainfarten till LKAB stängs och den nya södra infarten till LKAB öppnas. Vägen till LKAB har dragits om flera gånger. Nu flyttas den tunga trafiken till en ny infart längs med Nikkaluoktavägen bakom gruvan. Personbilar kan ännu köra längs vägen framför gruvan.

2011

Ett avtal, Gruvstadspark 1, mellan Kiruna kommun och LKAB undertecknas.

Ingen ska bo med gruvan som närmsta granne. I avtalet enas man om att anlägga en gruvstadspark i avvecklingsområdet som kommer att förflyttas i etapper så länge gruvbrytningen pågår. Det innebär att områden där hus flyttas eller rivs fortfarande kan vara tillgängligt för allmänheten under en viss tid. Områden kommer på så sätt omvandlas från aktuell verksamhet till parkområde och slutligen till industriområde.

Ett utegym bidrar till ett levande avvecklingsområde. Anläggningen är dessutom flyttbar, så när deformationerna når området så kommer gymmet flyttas till ett nytt ställe.
Under sommaren lockar betande får många besökare till gruvstadsparken.

Den 19 september beslutar kommunfullmäktige i Kiruna att Kirunas nya stadskärna ska placeras tre kilometer öster om stadens centrum. Kommunfullmäktige beslutar också att en arkitekttävling för en ny stadskärna ska genomföras.

Placeringen av Kirunas nya centrumkärna blir 3 km öster om nuvarande centrum.

2012

Ny järnvägssträckning bakom gruvberget Kiirunavaara blir klar.

2013

En ny damm i Luossajärvis södra ände står klar. Den nya dammen anläggs för att säkerställa fortsatt brytning norrut i malmkroppen.

Arkitekttävlingarna för ny stadskärna och nytt stadshus avgörs.

Vinnande bidraget i arkitekttävlingen för nytt stadshus är tävlingsbidraget Kristallen, ritat av Henning Larsen Architects A/S i samarbete med WSP Sverige AB, Temagruppen Sverige AB, UiWE.

Vinnande bidraget i arkitekttävlingen för stadskärnan är Vectura Consulting AB och Evidens BLW AB med bidraget Kiruna 4-ever.

Järnvägsstationen stängs och en ny tillfällig lösning för järnvägsstationen tas i bruk.

Bilden är tagen på invigningsdagen av den tillfälliga järnvägsstationen.
Nya och tillfälliga järnvägsstationen.

Första infrastrukturen för nya Kiruna är klar. Tekniska Verken i Kiruna AB färdigställer en ny huvudkulvert för fjärrvärme till nya Kiruna.

Kulvert för ny infrastruktur i Nya Kiruna.

2014

Första spadtaget för det nya stadshuset och länskonstmuseet Kristallen tas. Därmed startar det första byggprojektet i nya Kiruna.

Första spadtaget av Kristallen.

Utvecklingsplanen för Kirunas nya stadskärna antas av kommunfullmäktige.

Illustration över stadsplanen år 2033 från utvecklingsplanen för Kirunas nya stadskärna.

Ett avtal om nästa avvecklingsområde, Gruvstadspark del två, undertecknas mellan Kiruna kommun och LKAB. Avtalet ger ersättning för kommunal infrastruktur och mark, kommunala verksamhetslokaler samt Kirunabostäders kommersiella lokaler. Allt ersätts till en nivå som gör att kommunen kan bygga upp motsvarande funktion, kvalitét och volym i nya centrum.

Det byggs nya lägenheter på bostadsområdet Glaciären och även Jägarskoleområdet.

2015

Kvarteret Ullspiran tillkom under en expansiv tid i Kirunas historia då det rådde högkonjunktur och bostadsbrist. Husen byggdes utifrån 1960-talets grannsskapstankar och gällande bostadsnorm.

Avvecklingen av bostadsområdet Ullspiran som berörs av gruvbrytningen inleds. Rivningsmassorna från Ullspiran återvinns i form av gabioner som är stålburar som fyllts med betong, sten och tegel från huskropparna. Gabionerna markerar platser där husen tidigare stod. På så sätt bevaras minnet av husen, och när området hamnar innanför stängslet, tar naturen hand om rivningsmaterialet.

Bostadsområdet Ullspiran är idag en gruvstadspark. Där finns bland annat en omtyckt skateramp. På bild syns även delar av gabionerna, de stålburar som fyllts av rivningsmassorna.

Ny del av väg 870 mot Nikkaluokta tas i bruk och den tidigare sträckan som berörs av gruvbrytningen stängs.

Tidplaner klara. LKAB och kommunen konkretiserar tidplanerna och meddelar när LKAB vill köpa fastigheter.

Stadshuset börjar byggas. Peab börjar bygga Kirunas nya stadshus med LKAB som byggherre.

2016

Programhandling för Kirunas nya torg och park blir klar. Det är en sammanfattning av förutsättningarna och de mest prioriterade önskemålen som kommit fram genom medborgardialoger.

Bild från programhandlingen för Kirunas nya torg och park.

Delar av nya stadskärnan saneras och markarbeten för bebyggelse påbörjas. Detaljplan för ny brandstation blir färdig.

De företag som planerar att bygga och investera i nya Kiruna skriver på markanvisningsavtalen. I slutet av året är program för volymhandel längs E10 klar. Volymhandeln är placerad intill väg E10 och i anslutning till stadskärnans handelsgata.

Skiss över torget i Kirunas nya centrum.

Ersättningsmodeller klara. 16 nya lägenheter klara vid Jägarskolan.

2017

De första husen flyttas. Först ut är arbetarbostaden, kallad B5, som flyttas till foten av berget Luossavaara. Av de sju historiska byggnader som flyttas under året är Länsmansbostaden den enda byggnaden som flyttas till Nya Kiruna, övriga flyttas till foten av berget Luossavaara. Radhusen på Lingonstigen, gamla järnvägsstationen, Järnvägshotellet, Hotell Rallaren, "Silfwerbrands" och de sista bostadshusen på Ullspiran rivs.

Hjalmar Lundbohmsgården på väg till sin nya placering nedanför Luossavaara. Fler kulturbyggnader, utöver de som flyttades år 2017, kommer att bevaras.
Länsmansbostaden redo för flytt till en tomt i Kirunas nya centrum.

Byggstart för nya dragningen av väg E10.

Kartbilden visar den nya sträckningen av E10.

2018

Nya stadshuset och länskonstmuseet Kristallen står klart. Kristallen innehåller alla de funktioner som gamla stadshuset haft och där begreppet ”Kirunabornas vardagsrum” väl beskriver hur byggnaden har använts. Flera uppskattade egenskaper från det gamla stadshuset återskapas i Kristallen, till exempel öppenhet, tillgänglighet och flexibilitet.

Bildtext: Bilden visar hur vägnätet växer fram i den nya stadskärnan.

Kort citat ur juryns motivering: "En rund snövit form omsluter en lysande kristall som syns från långt håll. Besökare, politiker och tjänstemän kan röra sig och mötas i hela huset och uppleva spännande och vackra rum med utsikt över staden och landskapet".
Stenfasaden är av italiensk granit och är beprövad i ett arktiskt klimat då stenen återfinns på två ställen, i Alaska och Kanada.
Henning Larsen Architects valde material som är lokala och robusta och är inspirerade av elementen järn, snö, ljus och eld.

Flertalet byggstarter i Nya Kiruna. I nya stadskärnan byggs Kvarter 1 som omfattar bland annat bostäder och lokaler för kontor, restauranger och butiker samt Kvarter 5 som är Kulturhus samt Folkets hus. Den nya Räddningstjänsten byggs upp vid Lombololeden.

Skiss över Kvarter 1.
Skiss över Räddningstjänsten.

Kiruna kommun och LKAB är överens om ett tredje gruvstadsparkavtal.

LKAB meddelar under en presskonferens att gruvbolaget står inför ett nytt läge. Järnmalmskroppen visar sig ha en mer komplex geometri mot djupet än vad man tidigare känt till. Brytningen till huvudnivå 1365 meter under jord fortsätter vilket betyder att stadsomvandlingen fortlöper enligt plan.

I maj 2018 avtackades Kirunas gamla stadshus Igloo. Kiruna kommun bjöd in alla skolor, omsorgsboenden och allmänhet med olika evenemang för att hylla och avtacka stadshuset.

Kiruna kommun bjöd bland annat på tårta och disco.

Hösten 2018 är det byggstart för lägenheter på gamla skjutbaneområdet.

2019-2026

En dialog inleds mellan Region Norrbotten och LKAB angående ersättning för Kiruna sjukhus.

De första byggnaderna i nya Kiruna står klara. Bostäder vid gamla skjutbanan och intill stadstorget, räddningstjänsten, Kulturhuset/Folkets hus samt Kunskapsnoden som innefattar bland annat gymnasieskola och grundskola. I anslutning till Kunskapsnoden ligger badhus och idrottshall.

Skiss över den så kallade Kunskapsnoden.

Handeln har flyttat från centrum till den nya stadskärnan.

Den första delen av stadsparken är färdig. Parken växer i takt med staden i en nära och direkt relation med den omgivande naturen.

2027-2035

Ett nytt sjukhus står klart i nya Kiruna. Ett modernt sjukhus för arktisk miljö med nya metoder, kompetens och teknik.

Kiruna kyrka står på sin plats mellan Kirunas nya stadskärna och kyrkogården.

Andra delen av stadsparken är klar. Stadsparken är Kirunas gröna vardagsrum och en mötesplats för alla, full av rörelse och upplevelser.

Ända sedan stadsomvandlingens start år 2004 har många viktiga beslut tagits och staden har utvecklats efter en plan som har satt gemenskap, kultur och demokrati i centrum.

Delar av staden har flyttats. 33 procent av Kirunas centrala befolkning har direkt påverkats/berörts av stadsomvandlingen. Dock har alla kommuninvånare på något sätt berörts, då viktiga samhällsfunktioner fanns i det tidigare området.

Kiruna med dess storslagna natur, Sveriges enda rymdraketbas och blomstrande turismnäring blickar framåt, mot världen och framtiden, med utgångspunkt i en stark gemenskapsorienterad kultur.

Foto:

Borg Mesch, Kjell Törmä, Curt Persson, Tekniska Verken, Nick Hufton, Kiruna kommuns bildarkiv

Illustration:

LKAB, Henning Larsen Architects, White Arkitekter, Tirsén & Aili Arkitekter, Monarken Arkitekter, Mera media

Film:

Timelapse Kristallen LKAB, Kiruna kommun

Tack för att du följt vår resa.

Report Abuse

If you feel that this video content violates the Adobe Terms of Use, you may report this content by filling out this quick form.

To report a copyright violation, please follow the DMCA section in the Terms of Use.