Loading

De självklara barnen Om rätten till kroppslig och personlig integritet, jämställdhet och en uppväxt fri från våld

Innehåll

  • Inledning
  • 1. Bakgrund
  • 1.1. Inledning
  • 1.2. Nationella styrdokument
  • 1.2.1. Skollag 2010:800
  • 1.2.2. Läroplanen för förskolan (Lpfö 18)
  • 1.2.3 Läroplanen för skolan (Lgr 11)
  • 1.2.4 Barnkonventionen
  • 1.2.5 Sveriges jämställdhetspolitik, delmål 3 och 6
  • 1.2.6 Våldspreventivt arbetssätt med en genusförändrande ansats
  • 1.2.7 Agenda 2030
  • 1.3 Lokala styrdokument
  • 1.3.1 Uddevallas prioriterade målområden för förskola och skola
  • 1.3.2 Strategisk Jämställdhetsplan för Uddevallas kommunala förskolor
  • 2 Syfte, mål och målgrupp
  • 2.1 Syfte
  • 2.2 Mål
  • 2.3 Målgrupper
  • 3.Metod
  • 3.1 Fokusgruppsintervjuer och enkäter
  • 4. Projektets organisering, arbetssätt och aktiviteter
  • 4.1 Organisering av projektet
  • 4.2 Samarbete med webbredaktör - Kommunikation
  • 4.3 Aktiviteter och deltagare
  • 4.4 Utveckling av undervisning och lärande
  • 4.4.1 Metoder och innehåll i undervisningen
  • 4.4.2 Material har tagits fram och köps in
  • 5. Resultat och analys av arbetet
  • 5.1 Framtagande av Handlingsplanen
  • 5.2 Samarbete mellan 13 kommunala förskolor (del 1)
  • 5.2.1 Inledning
  • 5.2.2 Stärkt barnrättsperspektiv
  • 5.2.3 Ny undervisning om rätten till integritet får effekter för barnen
  • 5.2.4 Våldsprevention i förskolan
  • 5.2.5 Implementering
  • 5.2.6 Samarbetet förskola och hem
  • 5.2.7 Sammanfattning del 1
  • 5.3 Samarbetet förskolan, skola och fritidshem i Hogstorp (del 2)
  • 5.3.1 Inledning
  • 5.3.2 Samarbete mellan förskola, skola och fritidshem i arbetet med integritet och våldsprevention
  • 5.3.3 Förutsättningar och framgångsfaktorer
  • 5.3.4 Nytt innehåll i undervisningen och ett medvetet förhållningssätt
  • 5.3.5 Förskolan, skolan och fritidshemmets arbete med våldsprevention
  • 5.3.6 Ny kunskap har utvecklat elevernas medvetenhet och engagemang för jämställdhet och rätten till integritet
  • 5.3.7 Samarbete förskola/skola/fritidshem och hemmen
  • 5.3.8 Sammanfattning del 2
  • 5.4 Utvidgade effekter - framgångsfaktorer del 3
  • 5.4.1 Inledning
  • 5.4.2 Inget ”sidospår”
  • 5.4.3 Lagom ställda förväntningar
  • 5.4.4 Styrkan i att flera professioner bildar ett team
  • 5.4.5 Kontinuitet och struktur
  • 5.4.6 Samarbete mellan 13 förskolor
  • 5.4.7 Organisering ute på förskolorna
  • 5.4.8 Sammanfattning del 3
  • 5.5 Slutdiskussionen
  • Slutord och tack
  • Bilagor

Om rätten till kroppslig och personlig integritet, jämställdhet och en uppväxt fri från våld

Inledning

Detta är en rapport som ska beskriva det projekt som Hälsokällan projektlett under 2,5 år (hösten 2018-våren 2021) med hjälp av medel från Beredningen för folkhälsa och social hållbarhet i Västra Götaland. Utvecklingsarbetet har syftat till att utveckla och implementera arbete som handlar om ”barns rätt till kroppslig och personlig integritet, jämställdhet och våldspreventivt arbetssätt med en genusförändrande ansats” i förskolor och en f-6 skola i Uddevalla. De 14 förskolor som deltagit i utvecklingsarbetet är Herrestad, Lane-Ryr, Hälle, Forshälla, Kärr, Sundsstrand, Kreatören, Bokenäs, Parken, Jakobsberg, Norgården, Linet, Söndagsvägen, Hogstorp samt Hogstorps skola. Totalt har ca 250 personal deltagit i arbetet och ca 1050 barn. Förutom barn och personal har också vårdnadshavare bjudits in till olika aktiviteter, fått information om det pågående arbetet samt kunskap på området. I Uddevalla har arbetet skett på djupet för att kunna visa på arbetssätt och metoder som sedan kan överföras på andra förskolor och skolor i andra kommuner. Parallellt med arbetet som skett i Uddevalla har också andra kommuner i Fyrbodal tagit del av utvecklingsarbetet samt erbjudits utbildningar och föreläsningar. Intresse för utvecklingsarbetet har även funnits i andra kommuner i Västra Götalandsregionen och i våra grannländer i Norden.

I rapporten beskrivs först bakgrund, syfte, mål och målgrupp, organisering av utvecklingsarbetet samt arbetssätt och aktiviteter. Därefter kommer resultatet att redovisas indelat i tre delar, del 1 samarbetet mellan 13 kommunala förskolor, del 2 samarbetet i Hogstorp mellan förskola, skola och fritidshem samt del 3 som handlar om utvidgade effekter och framgångsfaktorer. I del 3 beskrivs effekter som utvecklingsarbetet medfört men som inte är kopplade till målen. På förskolorna och skolan som deltagit i Uddevalla har utvecklingsarbete bedrivits därför kommer utvecklingsarbetet vara det ord som används för att beskriva arbetet.

Med rapporten hoppas jag att kunna inspirera dig på samma sätt som jag inspirerats av förskolornas och skolans arbete med barns rätt till kroppslig och personlig integritet, jämställdhet och en uppväxt fri från våld.

1. Bakgrund

1.1. Inledning

Det finns många styrdokument, konventioner med mera som utvecklingsarbetet har utgått ifrån. I bakgrunden beskrivs kort dem som ramar in och är särskilt relevanta för arbetet. I och med att utvecklingsarbetet har bedrivits i skola och förskolor är givetvis skollag och läroplaner relevanta. Uddevallas prioriterade politiska mål för kommunala förskolor och skola har givetvis också varit en utgångspunkt i arbetet. Då utvecklingsarbetets fokus har varit integritet, jämställdhet och våldsprevention har det även utgått från Sveriges jämställdhetspolitik och Barnkonventionen. För att nå de jämställdhetspolitiska målen behöver det våldspreventiva arbetet prioriteras och tydliggöras redan i förskolan och skolan. Världshälsoorganisationen (WHO) definierar våld som ett omfattande folkhälsoproblem och Sverige är inget undantag. Både globalt och nationellt står män för majoriteten av det våld som utövas både mot andra män, kvinnor och icke-binära. Kvinnor och flickor är särskilt utsatta för mäns och pojkars våld, med en särskild utsatthet för sexuellt våld. Detta blev synligt för hela världen 2017 i och med MeToo. Förskolan och skolan har ett viktigt uppdrag när det kommer till att bryta könsstereotypa normer i tidiga åldrar och bidra till en normmedveten utbildning fri från våld.

1.2. Nationella styrdokument

1.2.1. Skollag 2010:800

I skollagen står det bland annat att utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

Skollag (2010:800) Svensk författningssamling 2010:2010:800 t.o.m. SFS 2021:452 - Riksdagen

1.2.2. Läroplanen för förskolan (Lpfö 18)

I den reviderade läroplanen för förskolan har nya skrivningar om barns rätt till kroppslig och personlig integritet lagts till. Här förtydligas barns rättigheter kopplat till integritet och förskolans uppdrag vad det gäller att undervisa barnen om detta. Förskolan har vidare ett tydligt uppdrag att verka för en jämställd förskola.

Läroplan för förskolan, Lpfö 18 - Skolverket

1.2.3 Läroplanen för skolan (Lgr 11)

I läroplanen framgår det tydlig att skolans uppdrag är att verka för jämställhet och att utbildningen ska ge elever förståelse för hur föreställningar om kvinnligt och manligt kan begränsa allas människors möjligheter. Skolan ska vidare bidra med att elever ska kunna kritiskt granska könsmönster och hur de begränsar människors livsval och livsmöjligheter.

Läroplan (Lgr11) för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet - Skolverket

1.2.4 Barnkonventionen

Barnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal som säger att barn är individer med egna rättigheter, inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar. År 2020 blev Barnkonventionen svenska lag. Den innehåller 54 artiklar som är lika viktiga och utgör en helhet men det finns fyra grundläggande principer som alltid ska tas hänsyn till när det handlar om frågor som rör barn. Artikel 2 som säger att alla barn har samma rättigheter och lika värde, artikel 3 som säger att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn, artikel 6 som säger att alla barn har rätt till liv och utveckling och artikel 12 som säger att alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. En annan viktig artikel i det här arbetet är artikel 19 som säger att barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp.

Barnkonventionen - UNICEF Sverige

1.2.5 Sveriges jämställdhetspolitik, delmål 3 och 6

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Det övergripande målet följs av sex delmål. Utvecklingsarbetet har haft sin utgångspunkt i delmål 3 som säger att, ”Flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling”. För att uppnå en ökad likvärdighet och en ökad jämställdhet mellan pojkar och flickor i förskola och grundskola kopplat till skolresultat, måluppfyllelse, trygghet, studiero, en förskola och skola fri från våld har också arbetet sin utgångspunkt i delmål 6 som lyder enligt följande, ”Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Mål för jämställdhet - Regeringen.se

1.2.6 Våldspreventivt arbetssätt med en genusförändrande ansats

WHO lyfter fram strategier som handlar om att förebygga våld och där en central del är att bryta destruktiva maskulinitetsnormer, bryta kopplingen mellan pojkar/män och våld. I skriften ”Inget att vänta på, handbok för våldsförebyggande arbete” (utgiven av Jämställdhetsmyndigheten) lyfts det folkhälsovetenskapliga och genusvetenskapliga perspektivet fram som två viktiga perspektiv i arbetet mot våld. Förskola och skola beskrivs vidare som navet i det våldsförebyggande arbetet med barn och unga. Om acceptansen för våld minskar under utbildningen får det effekter på andra arenor där barn och unga befinner sig. Universell prevention med en genusförändrande ansats i tidiga åldrar och genom hela utbildningen är en viktig del av det våldspreventiva arbetet i samhället.

I en svensk kontext har våldsprevention bedrivits med utgångspunkt i tre förändringsprinciper; 1. Sambandet mellan destruktiva maskulinitetsnormer och våld, 2. Sambandet mellan lindrigt och grovt våld, 3. Aktiva åskådare i flera kommuner i Sverige.

Handboken Inget att vänta på – Jämställdhetsmyndigheten (jamstalldhetsmyndigheten.se)

1.2.7 Agenda 2030

Ett socialt hållbart samhälle är ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa. Ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen.

Tidigt hälsofrämjande arbete och universell prevention redan i förskolan och skolan är avgörande för det demokratiska och jämställda samhället och är helt nödvändig också ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

1.3 Lokala styrdokument

1.3.1 Uddevallas prioriterade målområden för förskola och skola

Utvecklingsarbetet har också tagit sin utgångspunkt i de politiskt prioriterade målområdena i Uddevalla som är 1. trygghet och studiero och 2. språkutvecklande arbetssätt.

1.3.2 Strategisk Jämställdhetsplan för Uddevallas kommunala förskolor

Visionen med planen är att:

  • Alla blir bemötta utifrån individ och behov, aldrig utifrån könstillhörighet.
  • Maktstrukturer mellan kön utjämnas.
  • Mäns våld mot kvinnor upphör.
Syftet är att synliggöra könsnormerna, bryta stereotypa normer och fördela makten lika mellan kvinnor och män. Kortsiktigt mål är att öka medvetenhet och höja kunskapsnivån om jämställdhet hos alla som arbetar inom kommunala förskolan och pedagogisk omsorg samt barn och vårdnadshavare.

Långsiktigt mål är att jämställdhetsarbetet integreras i det vardagliga arbetet och blir en del av det systematiska kvalitetsarbetet som på sikt kommer bidra till att samhällets resurser fördelas rättvist.

Strategisk jämställdhetsplan - Uddevalla kommun

1 Syfte, mål och målgrupp

I det här kapitlet beskrivs syftet och målen med utvecklingsarbetet samt målgrupper.

2.1 Syfte

Att främja barn och ungas hälsa genom att stärka och utveckla förskolans och skolans arbete med barns rätt till kroppslig och personlig integritet, jämställdhet och våldsprevention.

2.2 Mål

Det första målet har handlat om att tillsammans med all personal arbeta fram en handlingsplan för arbetet med barns rätt till integritet för att skapa en likvärdighet i arbetet på de olika förskolorna med utgångspunkt i styrdokumenten. Mål nummer två inkluderas i handlingsplanen.

Processen som det har varit att arbeta fram handlingsplanen har bidragit till att uppnå flera av målen som beskrivs nedan. Planen har processats både på förskolorna, i styr- och arbetsgruppen, vilket har lett till fördjupade diskussioner och en ökad medvetenhet om den egna verksamheten samt utvecklingsområden båden i verksamheten och i sin profession.
  1. Arbeta fram en handlingsplan för förskolan vars syfte är att bidra till en likvärdig förskola när det kommer till integritetsarbetet.
  2. Plan för att ny personal och vikarier får kunskap i sin introduktion gällande förskolans arbete med barns integritet.
  3. Ökad kunskap hos barn, personal och vårdnadshavare vad det gäller barns rätt till integritet, en jämställd förskola/skola fri från våld.
  4. Att vuxna i förskolan och skolan har ökad kunskap om barn som växer upp med våld och barns rätt till en uppväxt fri från våld, för att öka chansen att upptäcka och hjälpa fler barn tidigt i livet.
  5. Förskolorna och skolan utvecklar arbetet med normkritik, kopplat till bland annat kön för att främja barns integritet och rätten till en jämställd utbildning.
  6. Introducera arbetet i grundskolan, hitta övergångar mellan förskolan och skolan så att arbetet med integritet kan fortgå upp i åldrarna.
  7. Att arbetet blir en del av vardagen på förskolan och skolan – implementering.

2.3 Målgrupper

Målgrupperna för arbetet är barnen, personalen (rektorer, specialpedagoger, utvecklare, pedagoger, fritidspedagoger med flera) samt vårdnadshavare.

3.Metod

I det här kapitlet beskrivs hur information inhämtats från deltagande förskolor, skola och fritidshem för att kunna undersöka om syftet och målen med projektet har uppnåtts.

3.1 Fokusgruppsintervjuer och enkäter

Fem fokusgruppsintervjuer har genomförts med styrgruppen och arbetsgruppen både på Hogstorps förskola och skola samt med arbetsgruppen och styrgruppen för de tretton förskolorna som samarbetat under utvecklingsarbetet. Intervjuerna har delats in i teman kopplade till målen för utvecklingsarbetet. De professioner som deltagit i intervjuerna är pedagoger i skolan och förskolan, specialpedagoger, utvecklare, rektorer och fritidspedagoger. Intervjuer med intervjuguide som i detta fall använts, skapar närhet till det som undersöks, intresse för sammanhang och strukturer. Beskrivning och förståelse är ledord när man använder sig av den kvalitativa metoden. Med denna metod observerar man fenomenet inifrån och man har en ”jag och du” relation till den man undersöker (Holme & Solvang 1997). I och med att min intention med intervjuerna har varit att få en större förståelse för hur personalen upplevde och beskrev utvecklingsarbetet och dess effekter för barnen på förskolorna, skolan och fritidshemmet valdes den kvalitativa metoden. Förutom intervjuerna har också enkäter besvarats av tio personer som varit med i arbets- och styrgrupp på skolan och förskolorna och som av olika anledningar inte kunnat delta vid intervjutillfällena.

4. Projektets organisering, arbetssätt och aktiviteter

4.1 Organisering av projektet

Sättet att organisera utvecklingsarbetet har varit viktigt både för implementeringen och för att, med många inblandade skapa delaktighet och inflytande. Effekter av utvecklingsarbetet syns i förskolornas och skolans systematiska kvalitetsarbete. En central förutsättning för att på kort tid (2,5 år) kunna se resultat har varit sättet att organisera arbetet. En framgångsfaktor har varit det nära och kontinuerliga samarbetet med förskolan och grundskolans webbredaktör som resulterat i att utvecklingsarbetet kunnat kommunicerats både internt och externt. Webbredaktören har också varit källan till flera goda idéer som realiserats under utvecklingsarbetet, som till exempel en idébank för spridning av bra exempel på konkret arbete med barns integritet ute på förskolorna.

Projektledare från Hälsokällan, Fyrbodals kommunalförbund, har tillsammans med kollegor bildat en projektledningsgrupp. Rollen som projektledare har inneburit att vara ”spindeln i nätet”, att förbereda och vara sammankallande till styr- och arbetsgruppsträffar, planera och genomföra utbildningar samt kompetensutvecklingsdagar både fysiska och digitala. Det har också innefattat att ansvara för att information nått ut till berörda parter i olika skeden av utvecklingsarbetet samt fånga upp behov och processleda och stötta förskolorna, skolan och fritidshemmet i utvecklingsarbetet och implementeringen av arbetet. Vidare har projektledaren initierat extern samverkan med till exempel Barnahus Fyrbodal och Högskolan Väst.

Under våren 2019 åkte projektledaren ut till samtliga deltagande förskolor och skola för att presentera sig och projektet, kommunicera bakgrund, syfte och mål samt lyssna in personalens tankar. Projektledaren har också varit med och hållit i föräldramöten och workshops ute på förskolorna och på skolan.

En grupp från förskolan bestående av rektorer, utvecklare, specialpedagog och projektledare har med fem veckors mellanrum träffats från hösten 2018 fram till januari 2021 och utgjort en styrgrupp. Styrgruppens roll har varit att sätta ramarna för arbetet, att på ett tydligt sätt leda arbetet framåt tillsammans med Hälsokällan och vara en beslutande grupp som skapar förutsättningar för resten av arbetet i arbetsgruppen och ute på respektive förskola. I Hogstorp har styrgrupp och arbetsgrupp slagits ihop och bestått av rektorer och personal från både skola, fritidshem och förskola. Styrgruppens tydlighet och stora engagemang i utvecklingsarbete har varit avgörande för de effekter som arbetet fått i barngrupperna och klasserna.

Arbetsgruppen har bestått av två pedagoger från varje deltagande förskola plus styrgrupps representanterna (rektorer, utvecklare och specialpedagog har varit med i både styr- och arbetsgrupp.) Precis som styrgruppen har arbetsgruppen träffats med fem veckors mellanrum. Arbetsgruppen har arbetat fram konkret material, planerat och följt upp utbildningsinsatser samt arbetat fram en handlingsplan för arbetet med barns rätt till integritet för att nämna några exempel. Eftersom hälften av Uddevallas kommunala förskolor har deltagit i gruppen och samarbetat har ett kollegialt lärande skett i arbetsgruppen.

Arbetsgruppen har utgjort navet i arbetet och varit aktiva samt varit med och skapat hög delaktighet ute på enheterna mellan mötestillfällena. Representanterna har lyft teman och frågor från kollegorna på förskolorna och skolan som sedan arbetats vidare med och förts tillbaka för arbete och implementering på enheterna.

Arbetsgruppsrepresentanterna har också fått mandat och tid av rektorn för att kunna förankra och arbeta vidare på den egna förskolan/skolan.

Mindre arbetsgrupper har bildats vid behov mellan styr- och arbetsgruppsträffarna. Till exempel inför föreläsningar, nätverksträffar med mera för att arbeta med förberedelser. Utvecklare för förskolan och projektledare på Hälsokällan har haft regelbundna avstämningar mellan träffarna i styr- och arbetsgruppen. Vid några tillfällen har också projektledare och pedagoger träffats och förberett och planerat för aktiviteter. Webbredaktören och projektledare har kontinuerligt haft avstämningar och planerat kring både intern och extern kommunikation.

Den 25 mars 2019 var tolv personer med olika professioner inbjudna till Hälsokällan för att under en förmiddag delta i en referensgrupp. Syftet med referensgruppen var att få input och idéer som kunde utveckla den projektidén om hur arbetet med att stärka barns integritet i förskolan och skolan skulle bedrivas. Samtliga som deltog i mötet arbetar med frågor som rör barn och ungas rättigheter.

4.2 Samarbete med webbredaktör - Kommunikation

Det nära samarbetet med förskole- och grundskolekontorets webbredaktör har varit av stor betydelse för hur utvecklingsarbetet har kommunicerats och spridits, både internt och externt. Ur detta samarbete har bland annat följande skapats:

  • En gemensam plattform för kommunikation i Teams som heter Barns Integritet där deltagande förskolor och skola ingått.
  • Nyhetsbrev (6 per år) som beskriver vad som är på gång samt reportage om aktiviteter som varit. Nyhetsbreven har skickat ut till alla deltagande enheter men också funnits på Uddevalla kommuns hemsida samt på Hälsokällans hemsida. Barns integritet i förskolan och skolan - Fyrbodals kommunalförbund
  • En idébank där personalen kan dela pågående arbete som sker i barngruppen, i den egna personalgruppen eller gentemot vårdnadshavare kopplat till integritet. Här kan alla förskolor och skolor i Uddevalla få inspiration från kollegor och sprida goda idéer till fler. Idébanken i Uddevalla
  • Kortare filmer som inspiration där både pedagoger, rektorer och utvecklare berättar om arbetet. Instruktionsfilmer till metodmaterial som tagits fram. Slutkonferensen har filmats och innehåller många konkreta exempel på arbete i barngrupperna/klasserna där också effekter beskrivs. En film har också tagits fram som sammanfattar och beskriver utvecklingsarbetet som ett komplement till denna rapport.

4.3 Aktiviteter och deltagare

Ett mål med utvecklingsarbetet har varit att öka personalens kunskap och kompetens om barns rätt till integritet, jämställdhet och våldsprevention för att sedan utveckla undervisningen kopplat till dessa kunskapsområden.

Detta för att barnen ska få kunskap och färdigheter samt stärka dem som rättighetsbärare. För att uppnå målen genomfördes totalt tolv aktiviteter i form av föreläsningar, utbildningar, kompetensutvecklingsdagar och workshops där all personal deltog. En del av aktiviteterna arrangerades för Hogstorps förskola, skola och fritidshem (ca 40 personer) och andra för de tretton förskolorna (ca 250 personer). Vid det första utbildningstillfället deltog all personal, både från skola, fritidshem och förskolorna (ca 300 personer). Rektorerna tog på första styrgruppsmötet ett beslut om att all personal skulle få gå på alla utbildningar under projekttiden, vilket har varit en framgångsfaktor. Personalen har på så vis fått en gemensam kunskapsbas och utgångspunkt i arbetet. Parallellt med utbildningar, kompetensutvecklingsdagar och workshops har styr- och arbetsgrupper träffats för att planera och följa upp arbetet ute på enheterna. För att få mer information om utbildningarna och kompetensutvecklingsdagarna, se bilaga 1.

Föräldramöten har genomförts på samtliga enheter för att informera och involvera vårdnadshavare i arbetet med barns integritet och våldsprevention. En första omgång av föräldramöten har beskrivit förskolans uppdrag och vad arbetet med barns rätt till integritet innebär i vardagssituationer. Senare i projektet har nya föräldramöten handlat om digitalisering, nätet och barns rätt till integritet. Mötena har både skett på plats och digitalt. En gemensam föreläsning för personal på förskolan, skolan och fritidshemmet i Hogstorp samt vårdnadshavare till barn på förskolan och/eller skolan i Hogstorp arrangerades på skolan.

För att kunna implementera nytt innehåll i undervisningen, nytt förhållningssätt och bemötande genomfördes ett processinriktat arbete med att tillsammans formulera en handlingsplan. Framtagande av en handlingsplan var också var ett av målen med utvecklingsarbetet. Fokus på utbildningsinsatser har legat första året (2019). År 2020 handlade till stor del om att omsätta teori till praktik och fokus var då att stötta personalen i implementeringsarbetet.

De som deltagit på utbildningar, kompetensutvecklingsdagar med mera har gett uttryck för att innehållet har varit relevant och användbart för dem samt att upplägg på utbildningar har varit bra. Ny kunskap har gjort att de har kunnat utveckla arbetet på skolan, fritidshemmet och förskolorna samt utvecklats i sin profession.

I citatet nedan berättar en av respondenterna hur hon upplevt utbildningar och kompetensutvecklingsdagar;

”Det har varit alldeles lagom med utbildningar och det har kommit in precis när det har behövts, bra tajming. Kompetensutvecklingsdagen kom också i rätt tid. Det har varit jättebra innehåll och relevant utbildningar, kunskap som varit användbar ute på förskolan...//...Vi har ju haft k-dagarna där alla har varit med och det tycker jag är en styrka så att det inte bara är vi som fått det här…//… Bra bredd, bra djup på utbildningarna...//...

Projektet fick en så bra vändning gick från att i början handla om att få kunskap för att sedan skruva ned sig till att bli konkret, hur det kan användas i vardagen för oss på marknivå”.

4.4 Utveckling av undervisning och lärande

I det här avsnittet ges exempel på både metoder och innehåll i undervisningen som utvecklingsarbetet resulterat i (med utgångspunkt i förskolans och skolans styrdokument). Avsnittet beskriver även hur undervisningen tar sin utgångspunkt i barnrättsperspektivet och Barnkonventionen.

4.4.1 Metoder och innehåll i undervisningen

Undervisning i förskolan handlar om målstyrda processer som sker både spontant och planerat. Undervisningen handlar om att skapa goda förutsättningar för att alla barn ska kunna lära och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och förmågor.

Barnens erfarenheter, intressen och behov tas hänsyn till när det gäller att utforma och förbättra kvalitén i verksamheten.

Nedan följer en rad olika exempel på både innehåll i undervisningen och metoder som utvecklats och använts i förskolan och skolan under utvecklingsarbetet. Barnråd är en metod som använts för att skapa delaktighet och inflytande hos barnen över beslut som rör dem. Innehållet i barnrådet kommer dels från frågor/dilemman som barnen själva vill ta upp, dels från pedagogerna. Mötet inleds alltid med att pedagogen säger att det är viktigt för vuxna att veta vad barnen tycker, hur de tänker och resonerar. Exempel på frågor som tas upp kan vara att alla barn har rätt att leka (inte känna utanförskap), hur det kan kännas när man är stressad, vilka gemensamma regler som behövs när det gäller cyklar med mera. Det ger barnen en gemensam känsla av ansvar för förskolan, samhället i stort samt förståelse för att vi tänker och upplever saker på olika sätt. Det är viktigt att mötet är lösningsfokuserat, hur kan vi göra, hur vill vi ha det, vi måste tänka tillsammans.

När barnrådet är väl etablerat använder barnen själva det som en lösningsmetod. Barnen kan ta egna initiativ till mötets agenda och säga; ”Vi kanske måste prata om detta på barnrådet”.

Hjälpsamma begrepp är andra konkreta verktyg som utvecklats och som syftar till att vara en hjälp i kommunikationen, både vad det gäller yngre barn som ännu inte utvecklat det verbala språket, barn i språklig sårbarhet och barn som behöver hjälpsamma begrepp för att kunna kommunicera och samspela med andra på ett främjande sätt. När barnen inte vet eller kan uttrycka sig blir lösningen ofta handgriplig och till slut våldsam. Det blir en konflikt där någon part i bästa fall kan säga stopp. Men vi kan inte bara lära barnen att säga/göra stopp, det löser inte situationen och det leder inte till strategier för att kunna undvika konflikter. Det behövs begrepp för att kunna kommunicera på ett sätt som gör att behovet av att sätta stopp inte uppstår alls.

Exempel på hjälpsamma begrepp kan vara: Använda, Låna, Byta, Turas om, Vänta, Stopp, Ledig, Upptagen, Tillsammans, Samarbeta, Hjälpa, Samtycka.

Det som beskrivs ovan är tydliga exempel på främjande och våldspreventivt arbete i tidiga åldrar. Dessa verktyg skapar förutsättningar för barns rätt till trygga lekar fria från våld och rätten till en förskola och skola fri från våld. Flera enheter har också bedrivit undervisning om förändringsprincipen aktiv åskådare och övat olika ingripande strategier i barngrupperna.

En annan metod som använts är forumteater som handlar om att lyfta dilemman och situationer som uppstår på förskolan och skolan. Barnen får sedan vara med och hitta andra lösningar på situationen som främjar trygghet och studiero. Ytterligare en metod som skapar goda förutsättningar för barns lärande och utveckling särskilt kopplat den språkliga och kommunikativa utvecklingen är så kallade boksamtal. Detta har både förskolorna, skolan och fritidshemmet använt sig av för att samtala och resonera kring rätten till kroppslig och personlig integritet. De digitala verktygen är också metoder som använts flitigt i undervisningen med barnen. Flera enheter har skapat filmer i I-Movie, använt Polyglutt, sett på filmer som handlar om samtycke, tittat på UR Djuren på Djuris som tar upp olika dilemman kring integritet med mera. Ytterligare undervisning som bedrivits handlar om digitalisering, nätet och rätten till integritet. På skolan har organisationen Safe selfie ackademy utbildat elever och personal om hur sexuella övergrepp på nätet kan förebyggas. Därefter har skolan fortsatt undervisa om säkerhet på nätet. Eleverna som deltagit har i sin tur utbildat sina klasskamrater och har haft information för vårdnadshavare.

Exempel på konkreta verktyg som använts i barngrupperna är klippfigurer och Memoryfamiljen i arbetet med normkritik och normkreativitet, affischserier som syftar till att öppna upp samtal med både barn och vårdnadshavare kopplat till integritet, jämställdhet och våldsprevention, ”En kortlek fri från våld” (framtagen av Länsstyrelsen i Västra Götaland och Borås, en kommun fri från våld) och ”Liten” som är ett material framtaget av Brottsoffermyndigheten. Förskolorna har använt sig av känslokorten i materialet ”Liten” för att öva på att känna igen känslor och för att förstå de olika känslorna och hur de kan komma till uttryck.

I undervisningen har barnen också fått lära sig om privata delar på kroppen, kroppsregler, samtycke och bra och dåliga hemligheter.

De olika skolformerna har även arbetat med olika estetiska lärprocesser som till exempel Stoppsången och Tittskåp där elever i skolan har analyserat och gjort om traditionella sagor med utgångspunkt i jämställdhet, integritet och våldsprevention. När eleverna granskar normerna - Uddevalla kommun

4.4.2 Material som har tagits fram och köpts in

Under projekttiden har material köpts in samt tagits fram. Nedan beskrivs materialen, både de som riktar sig till barnen och de som riktar sig till vårdnadshavare:

  • Klippfigurer har tagit fram i projektet och syftet med dessa är att de ska vara ett verktyg i arbetet med en normkritisk och normkreativ förskola, skola och fritidshem.
  • Affischer har tagits fram som riktar sig till både barn i förskolan, elever i skolan och vårdnadshavare. Affischerna visar på rätten till integritet i olika situationer och syftet med dem är att de ska väcka tankar och bjuda in till samtal. Affischerna används i undervisningen i förskolan, skolan och på fritidshemmet.
  • Bokpaket har köpts in och använts både på förskolan och i skolan. Vårdnadshavare har också lånat med böcker ur bokpaketen hem och läst tillsammans med sitt/sina barn. På några förskolor har böckerna blivit obligatorisk litteratur.
  • Memoryspel som utmanar traditionella normer kopplat till familjen har köpt in till förskolorna (memoryfamiljen.se)
  • Ett gemensamt brev har tagits fram av arbetsgruppen och skickats ut till alla vårdnadshavare med information om utvecklingsarbetet.
  • Föräldrafolder har tagits fram i syfte att beskriva utvecklingsarbetet med barns rätt till integritet för vårndandshavare. Foldern har delats ut på föräldramöten och finns på flera olika språk.
  • En kortlek fri från våld har använts på Hogstorps fritidshem. Kortleken har skolan och fritidshemmet fått av Länsstyrelsen i Västra Götaland som arbetar med frågor som handlar om att bekämpa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation. Kortleken är framtagen i samarbete med Borås ”En kommun fri från våld”.

På vår hemsida hittar du material som använts Barns integritet i förskolan och skolan - Fyrbodals kommunalförbund

5. Resultat och analys av arbetet

I det här kapitlet redovisas resultatet från fokusgruppsintervjuerna och enkäterna. Kapitlet är indelat i tre delar, samarbetet mellan 13 förskolor (del 1), samarbetet förskolan, skola och fritidshem i Hogstorp (del 2) samt utvidgade effekter och framgångsfaktorer (del 3). Eftersom de 13 förskolorna samarbetat och förskola, skola och fritidshem i Hogstorp har gjort detsamma är indelningen gjord enligt ovan. Under bearbetningen av materialet blev det tydligt att utvecklingsarbetet har resulterat i en rad olika utvidgade effekter därav del 3.

Deltagarnas reflektioner med utgångspunkt i fokusgruppsintervjuerna och enkäterna varvas med analyser kopplat till styrdokument som beskrivs under rubriken bakgrund. Eftersom det processinriktade arbetet med att ta fram en handlingsplan har haft betydelse för de effekter som beskrivs nedan inleds det här kapitlet med en kort beskrivning av syftet med handlingsplanen och arbetet med framtagandet av den.

5.1 Framtagande av Handlingsplanen

Inom ramen för utvecklingsarbetet togs en handlingsplan fram, vilket också var ett av projektets mål. Det övergripande syfte med handlingsplanen var att stödja, uppmuntra och vägleda personal i arbetet med barns integritet för att värna en trygg och säker förskola i Uddevalla kommun. I handlingsplanen framgår att barn ses som rättighetsbärare, som har rätt till delaktighet, inflytande, integritet och utveckling. Handlingsplanen gäller både vuxnas och barns förhållningssätt gentemot varandra för att främja kroppslig och personlig integritet. Handlingsplanen utgår ifrån Sveriges jämställdhetspolitik med särskilt fokus på delmål 6, Barnkonventionen och Lpfö 18.

All personal som deltog i utvecklingsarbetet inkluderades i processen med att arbeta fram en handlingsplan, inte enbart arbetsgruppen.

Syftet med att göra alla delaktiga var att skapa förutsättningar för att handlingsplanen skulle kunna bli ett levande dokument.

Det var ett processinriktat arbetssätt och parallellt med skapandet av handlingsplanen uppstod reflektioner och diskussioner på förskolorna som i sin tur medförde att man testade nytt och utveckla arbetet med barns rätt till integritet.

5.2 Samarbete mellan 13 kommunala förskolor (del 1)

5.2.1 Inledning

I detta kapitel redovisas effekter av utvecklingsarbetet som personal från de 13 kommunala förskolorna berättat om i fokusgruppsintervjuer och enkäter. Flera av temana fokuserar på barn som aktörer och rättighetsbärare samt hur undervisningen har utvecklats och hur personalen har utvecklat sitt eget bemötande och förhållningssätt för att stärka barns rätt till integritet. Teman som beskriver hur förskolorna utvecklat sitt arbete med våldsprevention tas också upp samt effekter av samarbetet med vårdnadshavare.

Effekter som utvecklingsarbetet har haft för barnen har föranletts av effekter som arbetet fått för personalen därav är det svårt att särskilja effekter för barn respektive personal när de redovisas. Effekterna av arbetet har delats in i fem huvudteman som följs av underteman. Nedan beskrivs de fem huvudtemana:

  1. Stärkt barnrättsperspektiv
  2. Nytt innehåll i undervisningen resulterar i nya kunskaper hos barnen
  3. Våldsprevention i förskolan
  4. Implementering
  5. Samarbete mellan förskola och hem

5.2.2 Stärkt barnrättsperspektiv

Under det här temat beskrivs hur personalen genom ny kunskap och en ökad medvetenhet har utvecklat sitt bemötande och förhållningssätt, vilket har bidragit till att barnen stärkts som aktörer och rättighetsbärare och fått ett reellt inflytande.

5.2.2.1 Barn som aktörer och rättighetsbärare

Utvecklingsarbetet beskrivs ha spelat en avgörande roll för barns aktörskap och vuxnas syn på barn som rättighetsbärande individer.

Personalen har fått nya insikter och kunskaper om barns rätt till sin personliga och kroppsliga integritet, både på och utanför förskolans arena.

De nya kunskaperna beskrivs också ha bidragit till att fler ser kopplingar till förskolans strategiska jämställdhetsarbete och arbetet med normkritik och normkreativitet som pågått under en längre tid inom förskolan. Vidare beskrivs arbetet ha skapat bättre förutsättningar för personalen att kunna undervisa barn kring deras personliga och kroppsliga integritet och att kopplingar görs till barnkonventionens fyra huvudartiklar i högre grad än tidigare, både bland personalen och rektorerna. Informanter berättar att arbetet har fått goda effekter vad det gäller barnsyn, kunskapssyn, förhållningssätt, barns delaktighet och inflytande, likabehandlingsarbetet och jämställdhetsarbetet. Lärmiljöerna har ändrats både utifrån likabehandling och barns rätt till personlig och kroppslig integritet.

Det blir också tydligt i intervjuerna att barns medvetenhet om sina rättigheter har stärkts, vilket citatet nedan är ett exempel på:

“Jag tänker på en situation som en medarbetar berättat för mig. En morgon befann hon sig i ett stressat läge. De ska äta frukost men innan det ska många barn tvätta händerna. Hon säger högt till sig själv, nej nu går jag emot alla mina egna principer, kom vi får byta din blöja här, men då har barnet fått lära sig om sina rättigheter och säger stopp. Han förstår att han har rätt att kräva integritet i den stunden så han säger:

Nej! ingen får se min snopp. Då tittar pedagogen på honom och säger nej det är klart, du har rätt. Det här är ingen princip jag ska gå emot, och så fick det ta den tid det tog. Barnet fick blöjbytet på ett sätt som han var trygg med.

Det här hade nog inte skett om vi inte hade haft det här utvecklingsarbetet. Jag tänker att en behöver som barn veta att en har rätten för att utnyttja den”.

5.2.2.2 Medvetet förhållningssätt har gett barnen ett reellt inflytande

I fokusgruppsintervjuerna framkommer att utvecklingsarbetet inneburit att medvetenheten har ökat hos personalen och lett till större lyhördhet för barnens önskemål. Vidare beskrivs att personal diskuterar dilemman och situationer kopplat till barns integritet men också kopplat till dem själva på ett mer analytiskt sätt jämfört med tidigare. Personalen har tagit till sig ny och fördjupad kunskap och omvandlat teori till praktik, vilket resulterat i att barnen erövrat kunskap som aktivt använts i deras vardag på förskolan och i hemmet. Barnen har testat kunskapen i olika situationer som till exempel i leken, i omvårdnadssituationer, hemma med syskon och vårdnadshavare. I citaten nedan beskrivs hur ökad medvetenhet hos personalen påverkat arbetet på förskolan:

“Största effekterna är att vi har ökat vår medvetenhet och därmed utvecklat vårt bemötande, barnen har fått ett reellt inflytande på ett annat sätt, vi tar verkligen barnets perspektiv.

Det är kanske inte lättare att arbeta på det sättet men det är mycket roligare att arbeta på det sättet…//… en verkligen kommunicerar med barnet och ger barnet utrymme att själv känna efter, känns det ja eller känns det nej”.

“Arbetet har lett till stora förändringar ute i verksamheterna på kort tid...//…Jag som rektor hör att personalen lyfter diskussion på ett helt annat sätt nu än tidigare”

“Nytt förhållningssätt, barns rätt att komma till tals i allt som rör dem, Barnkonventionen, Lpfö18, skollag, kompetenta barn. De blir kompetenta när de får chansen att vara delaktiga och ges inflytande.

Det är häftigt att det här arbetet har lett till att en stannar upp och reflekterar kring vilket förhållningssätt en har och hur en kan göra barn delaktiga, ge dem inflytande och lyssna till vad de har att säga.

Det är ett arbete som behöver vara ständigt pågående för det handlar om oss som människor att vi är olika och behöver bli medvetna om oss själva och lära känna varje barn för att värna det barnets integritet. Det är inget som tar slut nu utan det här är något vi behöver jobba med hela tiden”.

Ökad medvetenhet hos personalen har gjort att barnen har fått komma till tals och gjorts delaktiga i högre grad i situationer som rör dem, helt i enlighet med Barnkonventionen. Ökad kunskap och medvetenhet och tid för reflektion har bidragit till förändrat förhållningssätt och ny undervisning, vilket i sin tur ger effekter i barngrupperna. Barn som känner till sina rättigheter kräver dem i olika situationer men är också mer uppmärksamma på kompisarnas rättigheter. I citatet nedan beskriver en personal hur de på förskolan har vidgat sin barnsyn:

”Vi har lärt oss att alltid vara nyfikna och lyhörda för barnens åsikter och tankar och även att inte släppa saker som de uttrycker i första taget. Vi upplever att vi har fått mer kunskaper och erfarenheter genom arbetet samtidigt som vi har blivit mer uppmärksamma. Vi ser mer och reflekterar mer över dilemman som uppstår”.

I det längre citatet nedan beskriver en pedagog ett konkret exempel på hur de på hennes förskola arbetar för att skapa en trygg miljö och ett gott klimat i barngrupperna samt hur de i det arbetet stärker barns självkänsla och ger dem redskap för positiva samspel:

“Jag tycker att projektet har tydligt gjort för oss vilket ansvar vi har på ett sätt som gör att jag känner mig stärkt snarar än att det blir tungt. När barn “skojbråkar” frågar jag mig, kan jag ta ansvar för att någon blir ledsen här – nej då måste jag sätta stopp där. Genom kunskap vi fått har vi blivit stärkta och kunnat förmedla till barnen deras rättigheter i förhållande till sin kropp och barnen blir i sin tur stärkta. Det spelar ingen roll om du är stor eller liten, flicka eller pojke. Det innebär ett ansvar och förväntningar, jag förväntar mig att du är rädd om din kompis. Det har blivit tydligt och att en lyssnar på båda barnen när en konflikt uppstår för att reflektera tillsammans med dem och sätta ord på vad som händer och hur det känns. Att bekräfta den som visar sin gräns men också den som ser det och respekterar stopp eller prata med den som inte gör det och öva förklara och hjälpa. Utveckla förståelse och empati, varför blev det som det blev, prata med den som utsätter en kompis. På det viset bygger vi självkänsla när vi tillsammans kan prata om det som blev fel i stället för du är dum. Det som hände här blev fel, det betyder inte att det är fel på dig och hur kan vi tänka nästa gång. Det tycker jag är så himla gott, det blir ett goare klimat emellan barnen och att alla kan bli stärkta även om det blir fel ibland. Vi kunde se det i våra barnintervjuer, i februari var det fler som tycker, det är jobbigt när Ville gör tråkiga saker mot mig, gör tråkiga saker mot mig. Barnen skiljer på person och handling. Dom har fått med sig det när de kan uttrycka det, flera uttryckte det. Det är så viktigt att barnen möts av pedagoger som har det förhållningssättet så det inte blir, det är fel så får du inte göra utan att en förklara och guidar och visar på andra sätt. Vi vill inte att barnet ska få identitet som bråkstake”.

5.2.2.3 Barns rätt till integritet har stärkts i omvårdnadssituationer

En effekt av utvecklingsarbetet som tas upp i intervjuerna är att barnen har fått ett ökat inflytande och gjorts delaktiga i situationer som rör dem och att det är ett resultat av en ökad medvetenhet hos personalen.

Varje enskilt barn blir lyssnat till och får berätta hur det vill ha det vid maten, när det ska på toaletten eller byta blöjan osv.

För att kunna värna barns integritet behöver varje barn få komma till tals och bli lyssnat till samt göras delaktiga, i enlighet med Barnkonventionen. Det blir tydligt att utvecklingsarbetet har stärkt barns aktörskap i omvårdnadssituationer. Citaten nedan har valts ut för att ge exempel på detta:

“Ett golden moment som jag vill dela, jag satt på kontoret och hör en personal komma med ett litet barn som behöver byta blöja och barnet vill inte men har bajsat. Personalen försöker tålmodigt att förklara att de behöver byta att det kan göra ont annars, men barnet är i affekt och personalen försöker bryta affekten men det går inte och hon blir uppgiven. En kollega kommer och hör vad som sker. Hon säger, kolla med barnet om det vill att jag ska byta i stället. Utan prestige gör pedagogen det. Barnet nickar och den andra pedagogen byter. Affekten bryts och blöjbytet kan göras och barnet är med på det som händer och det blir på ett värdigt sätt för barnet. Barnets bästa fick vara i centrum, barnets rätt att få ett bra blöjbyte inte personalens misslyckande eller prestige. I det sker ett kollegialt lärande, ett gott exempel på hur en kan bryta affekten och avleda”.

Nedan följer ytterligare ett citat som beskriver resultatet av ökad kunskap och ett medvetet förhållningssätt och ett arbetssätt som är i enlighet med Barnkonventionen:

“Vi alla är mer medvetna så vi ger barnen fler valmöjligheter, inte ställde vi frågan tidigare vem vill du ska byta på dig utan vi sa kom nu så byter jag på dig. Nu frågar jag alltid barnet. Vi ger barn större inflytande. Själva har vi som pedagoger lärt oss mycket och tänker till. Vi har ändrat vårt förhållningssätt. Vi hjälper varandra att bli bättre och vi påminner och hjälper varandra i situationer, vi är på god väg mot ett bättre förhållningssätt”.

Citatet nedan är ett fint exempel på hur en arbetar för att skapa delaktighet och öva barn på samtycke genom att som personal vara noga med att stämma av om samtycke finns och på så vis vara en god modell för barnen:

“Vi blev mer medveten om att tänka oss för hur vi gör, att jag ser till att de är delaktiga i den situationen, ögonkontakt och samtycke och tydligare med vad händer nu och varför, se till att skydda barns integritet gentemot de andra barnen. Hjälpa de som inte har språket, eller de som inte förstår att de blottar sig att vi hjälper dem att värna integriteten. Att fråga hur de vill ha det när vi byter, vill du stå, ska vi byta på skötbordet, gå på toa innan, så att de känner det här äger jag och fröken är med och hjälper mig. Hon äger inte situationen utan det gör jag som barn. Vi har ett så stort ansvar för att det blir på ett respektfullt sätt när vi tar hand om barnen i olika situationer”

Tid för reflektion och diskussion är viktig för att få syn på sig själv och sitt förhållningssätt och därmed öka sin medvetenhet. I citaten nedan beskriver personal detta samt ger exempel på situationer där de låter barnen känna efter och visa hur de vill ha det. Personalen övar barnen på samtycke genom att själva kolla av att barnen samtycker till det som sker i olika situationer, vilket beskrivs i citaten nedan:

“Mycket diskussion kring det här både bland pedagoger och barn så det är något som har blivit väldigt mycket bättre, där barnen själva kan bestämma hur de vill ha det. Jag tänkte att det är sådant som funkar men när vi började diskutera upptäckte vi att det inte var så och diskussionerna ledde fram till ett sätt där barns integritet respekteras och står i centrum. En viktig fråga där vi sett konkret resultat, en behöver diskutera för att upptäcka och utveckla”.

“Hur vi tröstar barn, där har vi också ändrat förhållningssätt, bara för att jag som vuxen vill trösta dig med en kram är det inte säkert att du som barn vill bli tröstad så. Vikten av att läsa av o känna in att det är barnets vilja som ska styra inte min”.

“Vi tvingar inte på kläder, de får testa och själva känna efter om det blir för kallt och då kan vi ta på oss, matsituationer, de äter det dom vill och vi tvingar dem inte att äta upp utan respektera barnen. Ser dem som medmänniskor med rättigheter”.

Citaten visar på att personalen har utvecklat ett förhållningssätt som bygger på barns rättigheter kopplat till delaktighet, inflytande, rätten att komma till tals samt rätten till integritet. Det visar också på att personalen ser barn som kompetenta och som människor med mänskliga rättigheter precis som vuxna. Personalen har gått från teoretiska ”vackra ord” till praktiskt konkret arbete där de ser barn som rättighetsbärare.

5.2.3 Nytt innehåll i undervisningen resulterar i nya kunskaper hos barnen

I det här temat tas olika exempel upp som visar på hur ny undervisning och ett nytt förhållningssätt bidrar till ny värdefull kunskap hos barnen som de använder i olika situationer under dagen på förskolan.

5.2.3.1 Närvarande pedagoger som undervisar bidrar till ökad trygghet och arbetsro

Flera av informanterna berättar att utvecklingsarbetet har lett till att de har blivit bättre på att förklara och sätta ord på det som sker spontant i vardagen, vilket gör att dessa situationer blir undervisningssituationer. Citatet nedan är ett exempel på det:

“Att vi som pedagoger sätter ord på, vad bra att du stoppade när din kompis visar stopp eller nej och vad bra att du visar kompisen att du inte vill det här. Viktigt att vi pedagoger berömmer och bekräftar barn när de gör fina saker mot sina kompisar. De som finns runt om lär genom det de ser och när de ser men inte verkar förstå förklarar vi”

Några respondenter beskriver i citaten nedan hur de förändrat sitt förhållningssätt och är aktivt närvarande och inlyssnande pedagoger som låter alla barn komma till tals oavsett ålder och mognad:

”Vi har blivit bättre på att följa upp i stället för att bara säga nej så får ni inte göra, hjälpa barnen att förstå och sätta ord på det som händer. Att säga vad hände i stället för vad har du gjort. Vi har utvecklats och fått redskap att möta dessa situationer. Undersöka, var det något du ville berätta, ofta för de yngre är det så att när orden tar slut blir de fysiska, kroppsliga. Vi har haft mycket diskussioner i vår grupp och det har verkligen hjälpt oss att bli mer medvetna men också att fånga situationer som uppstår på förskolan och gå tillbaka och fråga vad som hände i stället för att bara säga nej…//… De ska få lära sig från dag ett på förskolan, hur de ser varandra och respekterar varandra”.

I fokusgruppsintervjuerna belyses att personalen numera arbetar närmare barnen, det blir mindre konflikter och mer inkludering i barngruppen.

I och med ökad medvetenhet och ökad delaktighet i undervisningen bland personalen bidrar det till att främja arbetsron i barngrupperna. Personalens utvecklings av sitt förhållningssätt ger positiva effekter för barnen, vilket citatet ovan är ett bra exempel på.

I citaten och texten ovan beskrivs vikten av närvarande och medvetna pedagoger som undervisar för att barnen ska kunna bli förtrogen med kunskapen och för att den ska förkroppsligas så att barnen kan använda sin färdighet i många olika situationer. Det är viktigt här och nu men också för framtiden. Förhållningssättet och bemötandet som beskrivs ovan visar på ett levande likabehandlingsarbete där barnrättsperspektivet är tydligt och i enlighet med barnkonvention.

Arbetet ovan visar också prov på ett tidigt våldspreventivt arbete. Barnen får med hjälp av närvarande pedagoger lära sig att kommunicera och att lösa konflikter på ett respektfullt sätt istället för att bli fysiska.

5.2.3.2 Nytt synsätt och innehåll i undervisningen

Utvecklingsarbetet har gett ökad kunskap och erfarenheter som används i utbildningen med barnen. Informanterna lyfter fram att de har ägnat mycket tid åt att samtala och diskutera med barnen om kroppens privata delar och att det är viktigt att värna om sin kropp.

Vidare framhåller de att de samtalat och undervisat om bra och dåliga hemligheter, att alla har rätt att säga nej till en kram och om vikten av att visa eller säga stopp om det är något som inte känns bra eller som man inte vill göra.

Flera arbetslag framhåller att de undervisar med hjälp av böckerna i bok-paketen som köpts in och att det utvecklat metoden boksamtal, där de samtalar och reflekterar kring samtycke, privata delar på kroppen med mera. Personalen har fått en verktygslåda som de använder i utbildningen på förskolorna, vilket gör att barnen på förskolorna också får fler verktyg i sin verktygslåda.

Flera informanter berättar att verksamheterna genomsyras på ett helt annat sätt än tidigare av en grundsyn på barns personliga och kroppsliga integritet. Vidare menar de att det inte längre är ett specifikt utvecklingsområde, utan finns med i bakgrunden i alla delar av verksamheten, till exempel när nya miljöer eller aktiviteter planeras. Vid sådana tillfällen finns alltid frågan om barnens delaktighet och integritet med i diskussionen enligt flera respondenter. Ny personal görs också delaktiga i det synsätt och förhållningssätt som råder på förskolorna.

5.2.3.3 Ny kunskap hos barnen om kroppslig integritet och samtycke

Utvecklingsarbetet har enligt respondenterna resulterat i att barnen visar tydligt att de själva bestämmer över sin kropp, de markerar om något inte känns bra och kan delge sina egna erfarenheter. Barnen känner till sina rättigheter och värnar om sin integritet. Barnen har fått en starkare integritet och de har fått andra verktyg för att visa var deras gräns går. De visar också hur de har förstått andras gränser genom att påminna varandra i olika situationer när någon går över någons gräns. Enligt respondenterna visar barnen stort intresse för att förstå varför det är viktigt att respektera varandra. Nedan följer citat som visar det:

“Jag tror barnen känner en slags makt när de kan säga stopp. De kommer ju och säger att nu gör kompisen det här fast jag har sagt stopp min kropp”

”Jag tycker att jag märker skillnad i barngruppen, det är varje dag som barnen säger saker som visar att vi arbetar med deras rätt till integritet som de inte pratade om innan, och jag har ju jobbat i hundra år…så jag tycker att det har genomsyrat vårt arbete. Att det själva väljer vem de vill vara nära, de har blivit väldigt mer medvetna våra barn, det är skillnad som på natt och dag”.

Barnen har också visat ett ökat intresse för kroppen vilket citaten beskriver:

“Väldig många barn som har blivit intresserade av kroppen så de är många avdelningar som arbetar med kroppen, sedan ser en tydligt att barnen har lärt sig att säga stopp det är min kropp, när de går på toaletten stänger de dörren”.

“Barnen har blivit medveten om att de har privata delar, barn som säger, jag vill inte visa mina privata delar. Barnen förstår att de inte behöver visa kroppen, snippan/snoppen för någon”.

I intervjuerna ges också exempel på hur barnen värnar och respekterar varandras integritet och hur de har förmågan att sätta ord på det och berätta för vuxna, vilket ges exempel på nedan:

“I morse när jag gick runt på morgonen kom jag in på en avdelning där ett barn gick in i ett rum och stängde, jag sa till personalen att han gick in där. Då kom det ett annat barn och sa, du förstår att han vill bajsa och så vill han vara i fred och då går han in i det rummet. Det vet inte jag om det hade varit så naturligt innan vi hade börjat arbetet med barn rätt till integritet”.

“Barnen pratar mycket med varandra om det också, det kan vara till exempel när barnen ska bli hämtade, ett barn berättade att farfar skulle hämta barnet. Då sa det andra barnet, och du vet om du inte vill krama farfar behöver du inte det”.

“Vi har ett barn som inte kan gå på sina ben, barnet har en rullstol och rullator. Vi har arbetat jättemycket med integriteten kring hen. Hen klarar att köra sin rullstol här inne men när hen inte orkar stannar hen och sitter där och då har vi bett barnen hjälpa till men de behöver gå runt se barnet i ögonen och fråga om det är ok att de hjälper till. De frågar får jag hjälpa dig, hen har ett annat modersmål och pratar inte så mkt men visar tydligt med sitt kroppsspråk och barnen har lärt sig att läsa av det och förstå om hen ger sitt samtycke eller inte. Det har varit bra och en viktig del kopplat till rätten till integritet att verkligen undersöka om barnet vill ha hjälp, öva barnen på att alltid fråga och ta reda på hur hen vill ha det”.

Undervisning kopplat till rätten till kroppslig integritet där barn får lära sig bland annat om privata delar på kroppen, kroppsregler, bra och dåliga hemligheter och samtycke är viktig kunskap för att barn ska respektera andra och tidigt lära sig vad samtycke är och hur en tar reda på om samtycke finns. Det är också viktigt för att barn ska veta att de ska berätta när någon bryter mot en kroppsregel, oavsett om det är en vuxen eller ett annat barn. Arbetet med rätten till kroppslig integritet är kopplat till artikel 19 i Barnkonventionen.

När vuxna lär barn om sina rättigheter och berättar att de alltid kan prata med en vuxen, någon dem känner sig trygga med, skapar vi också förutsättningar för barn att kunna berätta om våld och övergrepp. På så sätt kan vi upptäcka och stoppa våld mot barn.

5.2.4 Våldsprevention i förskolan

I det här temat blir det tydligt hur arbetet med normkritik är en del av det våldspreventiva arbetet ute på förskolorna. Här ges också exempel på hur personalen med kunskap om våldsprevention applicerar det i sina verksamheter och bedriver våldspreventivt arbete med de yngsta barnen i förskolan. Tidiga insatser är viktiga både för individers utveckling och hälsa men också för samhället i stort. Det som förskolorna berättar om är ett viktigt tidigt främjande och förebyggande arbete. Det är i förskolan det våldspreventiva arbetet behöver börja.

5.2.4.1 Förskolornas arbete med normkritik och normkreativitet

Arbetet med barns rätt till personlig integritet, rätten att vara den en är och få bli den en vill, är en lika viktig del i arbetet med integritet som den kroppsliga integriteten och något som förskolorna arbetat med under utvecklingsarbetet på ett systematiskt sätt. Förskolorna har använts sig av boken Normkreativitet i förskolan, om normkritik och vägar till likabehandling (Salmson och Ivarsson 2019). Med utgångspunkt i den har förskolorna gjort en planering som innehållit föreläsningar, tid för egna reflektioner och diskussioner i arbetsgruppen samt tagit med sig arbetet in i barngruppen. En av respondenterna beskriver effekterna av arbetet med normkritik i citaten nedan:

“Vi får syn på andra saker idag som vi inte såg förut…//…Sedan kom vi på att vi skulle beställa pärlor och så säger vi, vi ska beställa hudfärg. Vi har av vana sagt det. Det här var något vi kom på oss själva med, vad sitter vi och säger. Vi reflekterar mer på något vis, djupare reflektioner faktiskt. Vidare seende. Vi resonerar mer kring olika situationer och normer”

”Vi har övat på att känna in vad är jag för person...//... Alla barns rätt till integritet, respekt och lika villkor. Vi har arbetat med normer kopplat till familjekonstellationer, att familjer ser olika ut”.

Ytterligare arbete som förskolorna gjort kopplat till normkritik är kopplingen mellan destruktiva maskulinitetsnormer och våld i tidiga åldrar. Hur pojkar och flickor leker och tillåts leka samt vilka konsekvenser det får här och nu och i ett framtidsperspektiv.

Med hjälp av våldspyramiden, som modell (se bilaga 5), har personalen identifierat situationer längst ned i pyramiden och arbetat aktivt förebyggande, till exempel mot ”skojbråk”. Arbetet med normkritik är våldspreventivt. Om vi lyckas utmana begränsande normer och skapa inkluderande miljöer där alla människor har rätt att vara den de är och själva identifiera vem de är kommer färre utsättas för kränkningar och våld.

Respondenterna beskriver att utvecklingsarbetet har resulterat i att personalen ser på och tar hand om konflikter utifrån ny kunskap kopplat till WHO:s tre förändringsprinciper, samband mellan destruktiva maskulinitetsnormer och våld, samband mellan lindrigt och grovt våld och principen om aktiva åskådare. Den nya kunskapen har resulterat i en förståelse för vikten att förebygga lindrigt våld och att sträva mot en genusförändrande ansats för att inte låta till exempel ”skojbråk” normaliseras som en del av att vara pojke. Informanterna beskriver arbetet med att skapa trygga lekar i citaten nedan:

”Vi tar tag i konflikter med en annan kunskap, nu vet vi och förstår att det vi löser här och nu förhoppningsvis ger barnen framtida verktyg om hur man löser en konflikt med respekt och engagemang, att inte stå och se på utan bli en aktiv åskådare. Vi samtalar om ämnen som samtycke, kroppsspråk, ja och nej känslor. Min kropps privata delar”

”Jag och mitt arbetslag har flera olika metoder och har börjat se saker på ett annat sätt, vi har läst boken normkreativitet och det har gått hand i hand, vi har jobbat med normer med våldsprevention, vi tog ett aktivt beslut att vi inte ska tillåta skojbråk”.

Något som informanterna återkommer till i intervjuerna är vikten av att ha ett gemensamt förhållningssätt för att bryta destruktiva maskulinitetsnormer och i det här fallet i förhållande till leksituationer, vilket beskrivs i citaten nedan:

“Vi går inte förbi skojbråk idag och det lär sig barnen snart, vi har diskuterat så vi har ett gemensamt förhållningssätt och agerar”.

“Senast idag sa jag till två pojkar, nej vi ligger inte på varandra för det kan vara någon som blir klämd, får ont eller blir rädd, så det gör vi inte här. Jag kallade det inte skojbråk. Dom slutade. Vi visar på andra alternativ till lek, avleder och berättar och förklarar. Det har jag pratat med barnen om, det är ju din kompis kropp, har du frågat om kompisen vill vara med på det? Frågar andra barnet, var det ok att han låg på dig, nej det var det inte svara barnet. Det var det ju inte. Vi har nästintill fått bort skojbråket och det är för att alla i personal agerar när det är på gång att hända eller har skett, alla agerar. Vi har enats om ett gemensamt förhållningssätt, det hade vi inte innan det här utvecklingsarbetet. Vi hade inte haft diskussionen vad det gör i ett kort och ett långt perspektiv med barn att få gå över andras gränser. Att det finns barn som ”skojbråkas” med och därför inte kan fullfölja sin utbildning, de är utsatta för våld”.

Med ny kunskap ser personalen på situationer som uppstår på ett nytt sätt och kan i och med det förebygga våld och arbeta både främjande och förebyggande i ett tidigt skede med de yngsta barnen redan i förskolan. Personalen har också med ny kunskap identifierat verbalt och psykiskt våld och kan på så sätt förebygga det. En av respondenterna beskriver det i citatet nedan;

“Det blev tydligt under arbetet att det inte finns något positivt med ”skojbråk”. Det har också blivit tydligt för oss att det här, vilken ful tröja du har hehe, det är inte ok, det är också ett slags “skojbråk”, psykiskt våld. Det hör inte hemma i förskolan”.

Citatet ovan visar på en bredare definition av vad våld är. När kunskapen om våld finns, att våld är mer än slag, kan vi tidigt förebygga det som ibland definieras som ”lindrigt” våld.

När vi förebygger ”lindrigt” våld sätter vi stopp för en kultur där våld normaliseras. Kunskap om sambandet mellan lindrig och grovt våld gör det tydligt, hur viktigt det är att förebygga och agera mot det vi ibland ser som lindrigt våld. Det våld som uttryck i form av blickar, utfrysning, kommentarer med mera.

5.2.4.2 Aktiva åskådare i förskolan

Barn som blir lyssnade på kommer sannolikt att reagera på orättvisor och kränkande behandling och själva våga agera senare i livet, med andra ord bli aktiva åskådare. Genom att öva barnen och ge dem verktyg rustas dem för att kunna ingripa. Förändringsprincipen som handlar om att aktivera åskådare kan övas redan i förskolan. En av respondenterna berättar i citatet nedan hur de arbetat med detta:

“Efter att vi fått kunskap om det här med aktiva åskådare, tänkte jag på att barnen kommer till oss så mycket och i stället för att gå själv kan jag ta med mig ett barn, kom så går vi och tittar vad som hände. Barnet som följer med kan stå bredvid och se hur jag som vuxen agerar, att jag lyssnar, hjälper. De är med i processen för att lära hur de kan hjälpa kompisarna, trösta. De lär sig att en bryr sig och vad en kan göra. Dom kommer ju och säger att kompisen är ledsen och att de sedan får vara med och se hur en kan hjälpa kompisarna tänker jag, de får egna verktyg”.

Tänk tanken att skolan tar emot grupper av barn som i förskolan övat sig på att vara aktiva åskådare, som reagerar mot kränkningar och våld samt agerar innan situationer uppstått för att de har en större acceptans för varandras olikheter och respekterar varandras både personliga och kroppsliga integritet. Tänk sedan att barnen möts av en skola som förvaltar deras kunskap och fortsätter arbeta med våldsprevention. När barnen/ungdomarna har gått färdigt sin utbildning och tar studenten är de aktiva åskådare som jobbar på arbetsplatser och reagerar mot kränkningar och våld, aktiva åskådare som regerar när de hör skrik hos grannen, aktiva åskådare som handlar när de ser någon utsättas för våld och hot på bussen och så vidare.

Människor som respekterar andra människors rätt till kroppslig och personlig integritet. Människor som ser olikheter som berikande i stället för skrämmande och fel.

5.2.4.3 Tidig upptäckt av våldsutsatta barn

En viktig del i utvecklingsarbetet har varit att öka kunskapen hos personalen om våld, våldets konsekvenser och vikten av att våga se och prata om det för att kunna upptäcka våldsutsatta barn och stoppa fortsatt våld. Kunskap om våld är viktigt för att personal ska känna sig trygg med att möta de barn som signalerar att något inte står rätt till och där det finns oro för att barn utsätts för och/eller växer upp med våld i hemmet. Det är viktigt med tidig upptäckt av utsatta barn för att kunna stoppa och förebygga fortsatt våld. Under utvecklingsarbetet har personal berättat att de med ny kunskap om barns utsatthet för våld och om mäns våld mot kvinnor vågat fråga barn om utsatthet när de reagerat på ett förändrat beteende hos barnet som gjort dem oroliga för barnet.

En ökad lyhördhet och modet att fråga om utsatthet har gjort att barn också har berättat om våld hemma. Detta är ett exempel på hur viktigt det är med kunskap om våld hos personal som möter barn för tidig upptäckt av våldsutsatta barn.

Det framkommer i intervjuerna att utvecklingsarbetet bidragit till en ökad kunskap om våld och våldsprevention, vilket beskrivs i citaten nedan:

”Jag upplever att personalen har fått en ökad medvetenhet om hur det här arbetet kan förebygga våld, då deras förståelse för vad våld är och hur det kommer till uttryck i olika sammanhang har ökat”

”Kunskap om vad våld är och hur våld kommer till uttryck, samt hur detta hänger ihop med ojämställdheten har för många blivit en ”aha-upplevelse”. Det har berört och engagerat oss alla på ett sätt som jag tror kommer förändra och förebygga våld både på kort och lång sikt. Jag ser även att denna kunskap och medvetenhet har bidragit till att rektorerna blivit uppmärksamma på våldsutsatthet hos både barn, personal och vårdnadshavare, som en anledning till att de uteblir från arbete eller inte kommer till förskolan. Detta har jag inte hört att de har funderat över innan utvecklingsarbetet drog i gång”.

I citatet nedan beskrivs att arbetet resulterat i att barn anförtror sig till personalen och berättar om händelser som oroar, skrämmer eller gör dem ledsna:

“Vi har inte varit riktigt beredda på alla saker som barnen har börjat öppna sig om. Det har varit många tunga samtal men vi är också glada över att kunna vara en viktig person i så många barns liv och göra en verklig skillnad”.

När vuxna i förskolan och skolan har kunskap om våld, kopplingen mellan destruktiva maskulinitets normer och våld, lindrigt och grovt våld samt åskådarperspektivet kan ett tidigt främjande och våldspreventivt arbete ske redan med de yngsta barnen. Barn och unga utsätts för våld både vid fysiska möten och på nätet och i handboken för våldspreventivt arbete ”Inget att vänta på” (JÄMY 2020) lyfts förskolan och skolan som navet i det våldspreventiva arbetet med barn och unga. Arbetet som förskolorna gör är centralt för barn och ungas rätt till en uppväxt fri från våld.

5.2.4.4 Tidiga insatser gör skillnad för barnens framtid

Flera berättar att de innan utvecklingsarbetet inte hade tänkt på vikten av att barn, redan i förskolan, får lära sig om sina rättigheter kopplat till integritet och vikten av att få öva och förkroppsliga kunskapen i förhållande till framtida situationer.

Personalen har fått insikter om vikten av att barn får kunskap om sina rättigheter och får öva dem tillsammans med vuxna förebilder för att på så vis rustas för framtiden. Genom att barnen har kunskaper och verktyg skapas bättre förutsättningar för dem att värna sina egna och andras gränser också senare i livet. Till exempel i situationer i skolan, i egna kärleksrelationer, i förhållande till digitala verktyg och nätet för att kunna förebygga våld.

“Vi hade inte tänkt på att barnet kanske inte vågar säga nej och att det har stor betydelse hur vi lär barn nu för hur deras framtid blir och vad de får med sig för kunskap och verktyg när de börjar skolan och blir äldre. Till exempel när du sa det här att stopp min kropp, rättigheter kopplat till kroppen, att få öva det redan i förskolan och förkroppsliga de rättigheter en har lärt sig om i undervisningen är viktigt för att våga säga nej i andra situationer som ungdom i egna kärlekssituationer.”

5.2.5 Implementering

Nedan ges exempel på hur arbetet implementerats och hur det visat sig i det systematiska kvalitetsarbete som är förskolornas verktyg för att planera, följa upp och utvärdera verksamheten.

5.2.5.1 Utvecklingsarbetet skrivs fram i det systematiska kvalitetsarbetet

Det framkommer i intervjuerna att det syns en förändring i pedagogernas systematiska kvalitetsarbete kring hur de skriver fram att de samtalar med barnen om deras rättigheter och att barnen äger rätten till sin kropp och personlighet, samt att arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling utvecklats. Det systematiska kvalitetsarbetet är förskolorna och skolans egna sätt att systematiskt planera, följa upp och utvärdera det som görs i verksamheterna. Det faktum att arbetet har kopplats till den egna organisationens systematiska kvalitetsarbete skapar förutsättningar för implementering och fortsatt arbete. Arbetet skrivs fram i det systematiska kvalitetsarbetet, vilket kan ses som ett tecken på att det är en del av den ordinarie verksamhet och inte ett sidospår, vilket beskrivs i citaten nedan:

”Ytterligare en viktig aspekt när det gäller organisering är att utvecklingsarbetet inte blivit ett “sidospår”. Redan ifrån början inkluderades arbetet i processer som var i gång i den redan befintlig organisation och de strukturer som fanns, till exempel i det systematiska kvalitetsarbetet och i likabehandlingsarbetet, i arbetet med strategisk jämställdhetsplan”

“Jag kan se att utvecklingsarbetet är en naturlig del i kedjan i förskolans verksamhet. Det hör ihop med Lpfö 18, barnkonventionen, måltidspedagogiken, jämställdhetsarbetet, Uddevallas prioriterade mål; trygghet och arbetsro samt språkutveckling. Jag upplever att allt hör ihop”.

Effekter syns också i de obligatoriska trygghetsmomenten som förskolorna arbetar med, vilket en av rektorerna beskriver i citatet nedan:

“Vi har sammanställt våra trygghetsmoment och det som var glädjande var att toalett och tamburen har fått mycket högre positiva omdömen, 88,2 % av barnen valde den glad figuren och det var lång ifrån så året innan då det legat på ca 50–60 %. Arbetet med integritet har varit betydelsefullt här, dels att jag som barn blir hörd och får påverka min situation och att de vuxna tar hänsyn till hur jag vill ha det. Jag kan inte välja bort att byta blöja men jag kan kanske få välja vem som ska byta blöjan och bara det kan ju vara oerhört viktigt”.

Citatet ovan visar att när barn görs delaktiga och blir lyssnade på i situationer som handlar om dem är det möjligt att skapa trygga miljöer där deras integritet och rättigheter tillgodoses. För att se resultat som det som citatet visar på har organiseringen av utvecklingsarbetet varit av stor vikt. Sättet att organisera arbetet på har skapa förutsättningar för delaktighet och inflytande hos personalen, och på så vis också förutsättningar för implementering i den ordinarie verksamheten. Utvecklingen har skett tillsammans med de som äger och förvaltar arbetet, vilket har varit avgörande för implementeringsarbetet.

5.2.5.2 Ett levande arbete ute på förskolorna

Flera personer berättar under intervjuerna att effekter av utvecklingsarbetet hörs i samtal och diskussioner ute på förskolorna, vilket citaten nedan är exempel på:

“En pedagog som varit sjukskriven länge berättade att hon upplevde att hon hade missat så mycket, hon hängde inte med i olika samtal. Jag uppfattar att det är ett levande arbete när hon säger att hon har missat så mycket”

”Den reflektionen gjorde jag också som har rekryterat nya medarbetare från privata förskolor och andra kommuner. En medarbetar uttryckte att jag ligger långt efter”

En av respondenterna beskriver utvecklingsarbetet i citatet nedan:

“Jag gissar att arbetet med barns integritet i vissa fall innebär näst intill ett ”paradigmskifte”. Att barns rättigheter och integritet sätts i fokus på det här sättet har nog inneburit en stor tankevända för många pedagoger. Pedagogerna har fått tillgång till ett tydligt och professionellt förhållningssätt och verktyg, språk i mötet med barnet. Det är stort.”

Det som beskrivs ovan visar på att personalen har gjort en gedigen kunskapsresa på kort tid som resulterat i att det här arbetet men även andra utvecklingsområden blivit levande ute på enheterna. Förståelsen för hur arbetet med jämställdhet, normer, genus, integritet och våldsprevention hänger ihop och bildar en helhet, har tydliggjorts och konkretiserats i och med utvecklingsarbetet.

5.2.6 Samarbetet förskola och hem

Det som beskrivs nedan är tankar och reflektioner från vårdnadshavare som personalen fått till sig i olika sammanhang och sedan berättat om under fokusgruppsintervjuerna. Det är också personalens tankar om samarbetet mellan förskola och hem.

5.2.6.1 Viktiga samtal med vårdnadshavare

Det har varit viktigt att informera och ha en dialog med vårdnadshavare under utvecklingsarbetes gång. Detta för att fler vuxna runt barn ska ha kunskap om och förstå vikten av att barn får lära sig om rätten till kroppslig och personlig integritet. Informanterna berättar i citaten nedan om hur det har varit att ta upp frågor kopplat till integritet med vårdnadshavare:

“Vi upplever också att vårdnadshavares inställning har förändrats från att det var misstänksamma och lite avvaktande till vårt arbete kring stopp min kropp till att arbeta på likartat sätt hemma...//... Det var ju oro hos en del föräldrar, vad är det ni ska lära dem vad är det ni ska prata om det tycker jag verkligen har vänt när de förstod vad det verkligen innebar”.

“Jag har vid flera samtal med vårdnadshavare använt mig av barns integritet. Jag har berättat hur vi tänker kring till exempel matsituationer, att barnet får möjlighet att välja vad de kan/vill/vågar smaka på, att de erbjuds maten i olika skålar i stället för att lägga allt på en tallrik vilket kan bidra till att barnet då väljer att inte äta”.

”Skojbråk”, tycker jag har lyfts till en annan nivå och även bland vårdnadshavare. Vi kunde ju ha pappor tidigare som kom och brottades och chosade upp barn så barnen blev så uppspelta så sedan fortsatte de att brottas och slå mot andra barn som inte tyckte det var ok...//...

I samband med föräldramötet då Jessica var med hos oss hörde jag i tamburen när två pappor pratade. De sa, jag har aldrig tänkt på det tidigare men det är ju faktiskt så, jag brottas och leker mer fysiskt med min son, jag har aldrig lekt så med min dotter. Det har jag inte tänkt på tidigare”.

Personalen berättar att vårdnadshavare både har visat intresse och nyfikenhet inför utvecklingsarbetet men också i vissa fall ifrågasatt det. I citatet nedan berättar en personal hur de hanterat en sådan situation:

”Vi har fått höra från vårdnadshavare att de har stött på patrull, att barnen säger, jag bestämmer över min kropp! Då har vi pratat med barnen om att vissa saker behöver vi göra, borsta tänderna annars går tänderna sönder, inga barn ska behöva ha ont i tänderna. Vi får förklara och diskutera. Barnen görs delaktiga och blir lyssnade till, det innebär inte att de kan bestämma allt men vi lyssnar på barnen och det gör dem delaktiga. Att deras röst är hörd”

Vårdnadshavare ha renligt respondenterna pratat mycket om arbetet på förskolan och berättat att barnen har pratat mycket om det hemma med dem. Barnen har till exempel berättat att det är deras kropp och att de bestämmer över den, visat stopp min kropp och berättat för sina föräldrar hur de vill ha det i situationer som till exempel vid tröst. Vidare menar några av respondenterna att de har fått mycket positiv respons när de berättat hur de arbetar kring toalettsituationerna, med att lyssna in barnen, göra dem delaktiga och att ge dem inflytande. Personal berättar att vårdnadshavare säger att barnen kommer hem och lär dem om integritet. En av respondenterna berättar under intervjun:

”Jag har fått till mig att de tycker att det är bra att vi jobbar med det.”

Exemplen ovan visar på vikten av att involvera vårdnadshavare i utvecklingsarbete. När samarbete mellan hem och förskola sker blir arbetet förstärkt. Det skapas förutsättningar för att barnen ska mötas av liknande förhållningssätt både hemma och på förskolan.

I samtalen som uppstår mellan personal och vårdnadshavare sker också ett lärande som ökar medvetenheten hos vårdnadshavarna. Ytterligare en viktig aspekt av att involvera vårdnadshavare är att de får kunskap om barns rättigheter och förskolans skyldigheter när det finns oro för att barn far illa.

5.2.6.2 Vårdnadshavare ser effekter hos sina barn

Vårdnadshavare har berättat för personal att de ser skillnad i kunskap hos barn som gått på förskolan under utvecklingsarbetet jämfört med äldre syskon, vilket beskrivs nedan:

“När du hade föreläsning på föräldramötet för vårdnadshavare så var det flera som uttryckte att de haft flera barn hos oss som går i skolan nu som vi inte har jobbat så medvetet med barns integritet och nolltolerans mot våld, att de såg en sådan skillnad och en sådan positiv skillnad hos yngre syskon som varit med under tiden vi arbetat med utvecklingsarbetet, att faktiskt de yngre barnen också kan vara väldigt empatiska och givmilda mot varandra. Det tycker jag är så fint när vårdnadshavare också förstår vikten av det arbete som förskolan gör”.

När både vårdnadshavare och personalen ser effekter av utvecklingsarbetet hos barnen och i barngrupperna är det ett tecken på att arbetet har gett resultat för barnen, vilket är målet med allt arbete.

5.2.6.3 Föräldramöten bidrar till ökad kunskap hos vårdnadshavare

Något som var återkommande i fokusgruppsintervjuerna var att personalen uttryckte att det har varit positivt att både barnen, personalen och vårdnadshavarna deltagit i arbetet. Projektledaren har tillsammans med förskolorna haft föräldramöten med information om utvecklingsarbetet samt kunskapspåfyllnad och diskussioner. I citaten nedan beskriver personalen detta:

“Det var väldigt bra att vi hade föräldramöte, att utvecklingsarbetet har inkluderat föräldrar också. Det känns jättebra och vi har fått väldigt många föräldrar som tycker att det är bra att vi är med i det här projektet”.

”Att föräldrarna ökat sina kunskaper hemma och kan ta vid i det arbete vi gör på förskolan”.

“Rektorerna ser även goda effekter kring samarbetet mellan förskola och hem, när vårdnadshavare delges information om hur personalen arbetar med barns integritet som främjar barns trygghet. Barns rättigheter och vuxnas skyldigheter kopplat till barns integritet, ökar förståelsen för barnrättsperspektivet både på förskolan och för vårdnadshavare”.

5.2.6.4 Vårdnadshavare lånar böcker om integritet och läser tillsammans med sina barn

Vårdnadshavare har lånat hem böcker (ur bokpakten, om integritet) och läst tillsammans med sitt/sina barn. Genom läsningen har vårdnadshavare fått ny kunskap om rätten till integritet. Det finns tankar om att utveckla denna idé om att låna hem böcker från förskolan. Ett exempel är att göra ”mini” bibliotek på förskolan. Arbetet som beskrivs ovan ligger också i linje med Uddevallas prioriterade mål som handlar om språkutvecklande arbetssätt.

5.2.7 Sammanfattning del 1

Utvecklingsarbetet har haft som mål att öka kunskapen om integritet hos personal, barn och vårdnadshavare. Det har också handlat om att utveckla förskolornas verksamhet så att barn undervisas om rätten till kroppslig och personlig integritet och möts av vuxna som har ett förhållningssätt som värnar varje enskilt barns integritet, i omvårdnadssituationer, i leksituationer, i matsituationer, vid vilan och så vidare. I resultatet ovan ges konkreta exempel på hur detta gjorts och att utvecklingsarbetet både bidragit till ökad kunskap hos personal, barn och en del vårdnadshavare. Det syns i det systematiska kvalitetsarbetet att personalen skriver fram och beskriver hur det arbetar med barns rätt till kroppslig och personlig integritet som ett resultat av utvecklingsarbetet. Personalen gör också kopplingar till arbetet med Strategisk jämställdhetsplan, Barnkonventionen, läroplanen för förskolan och Uddevallas prioriterade mål.

Personalen har gått från att fylla på med ny- och eller fördjupad kunskap och gjort om den till praktiskt konkret arbete ute på förskolorna.

I och med det har barnens kunskap ökat, de har under dagen på förskolan fått till sin nya kunskap på olika sätt. Till exempel genom att personalen läst böcker på temat och genom att de med hjälp av olika estetiska lärprocesser undervisat barnen samt att personalen intagit ett förhållningssätt och mött barn på ett sätt där deras integritet respekteras i olika omvårdnadssituationer. Utvecklingsarbetet har också bidragit till en ökad förståelse för våld och våldsprevention, vilket har resulterat i ett medvetet arbete för en trygg miljö i förskolan där ”skojbråk” och typiska traditionella pojklekar (destruktivt maskulinitetsgörande) som är fysiskt hårdhänta har förbjudits.

Förskolorna har infört nolltolerans mot ”skojbråk”. Det har i sig påverkat tryggheten och arbetsron och lett till ett ännu mer levande likabehandlingsarbetet. Förskolorna har också utvecklat arbetet kopplat till trygghetsmomenten på förskolan.

Ökad kunskap om barn som växer upp med våld och våldets konsekvenser tillsammans med att personal lärt barn om rätten till sin kropp och rätten till en uppväxt fri från våld har skapat ett rum på förskolan där barn har berättat om utsatthet för pedagoger. Ett av målen med arbetet har varit tidig upptäckt av redan utsatta barn. Personalen berättar att de fått ta emot samtal från barn, där barnen berättar om svåra händelser. De menar att detta inte skett på samma sätt innan utvecklingsarbetet.

Det arbete som förskolorna i Uddevalla bedriver och som beskrivits i resultatdelen ovan är helt i linje med styrdokument som beskrivs i bakgrunden, både nationella och lokala och ett viktigt våldspreventivt arbete i tidiga åldrar som också uppfyller målen för utvecklingsarbetet.

5.3 Samarbetet förskolan, skola och fritidshem i Hogstorp (del 2)

5.3.1 Inledning

I detta kapitel redovisas effekter av utvecklingsarbetet som personal och rektor från Hogstorps förskola, skola och fritidshem berättat om i fokusgruppsintervjuer och enkäter. Arbetet inkluderar barn 1–13 år, från förskolan och upp till sjätte klass. Det gemensamma arbetet har kallats för integritet och våldsprevention (IoVP). Hogstorp förskola, skola och fritidshem är vackert belägna i Uddevalla kommun med närhet till naturen. På skolan går cirka 150 elever och på förskolan cirka 50 barn. På Hogstorps skola finns också en gemensam fritidshemsavdelning. Under utvecklingsarbetet har förskola, skola och fritidshem samarbetat på olika sätt, till exempel genom att ha gemensamma utbildnings- och kompetensutvecklingsdagar, föräldraföreläsningar med mera. De teman som beskrivs nedan handlar om effekter av samarbetet, förutsättningar och framgångsfaktorer och nytt innehåll i undervisningen. De handlar också om vilka effekter det fått för barnen att arbeta våldspreventivt kopplat till färre kränkningar, ökad trygghet och studiero samt ett levande likabehandlingsarbete.

Nedan följer de fem huvudtemana som kapitlet är indelat i:

  1. Samarbete mellan förskola, skola och fritidshem i arbetet med integritet och våldsprevention
  2. Förutsättningar och framgångsfaktorer
  3. Nytt innehåll i undervisningen och ett medvetet förhållningssätt
  4. Våldsprevention i en obruten kedja 1–13 år
  5. Ny kunskap, ökad medvetenhet och ökat engagemang för jämställdhet och rätten till integritet hos eleverna
  6. Samarbete mellan förskola/skola/fritidshem och hemmen

5.3.2 Samarbete mellan förskola, skola och fritidshem i arbetet med integritet och våldsprevention

Personalen menar att det har varit positivt att arbetet med integritet och våldsprevention har gått som en röd tråd genom förskola, skola och fritidshem med gemensamma mål, aktiviteter och utbildningsinsatser. I citatet nedan beskriver personal och rektor på skolan betydelsen av utvecklingsarbetet:

“För Hogstorps skola har det betytt otroligt mycket. Det har varit ett stort engagemang hos samtliga i personalen. Även om det var ett initiativ från rektor att förskola, skola och fritids skulle delta i detta så upplever jag att personalen är överens och äger det innehåll vi tillsammans arbetat fram...//...personalen här har ju varit extremt lojala, ger jag personalen ett uppdrag så gör de det inte lite grann. Det här uppdraget var ju också en sådan sak som jag tänkte att det skulle få effekt men jag trodde inte att det skulle gå så fort”.

”Jag tänker att det har varit viktigt att Hälsokällan fanns där och att vår rektor tog tag i det här då så att vi förstod hur viktigt det är och varför det är viktigt att vi löser konflikter, varför vi pratar om våra värdeord och vad det leder till. Där och då var vi inte riktigt medvetna om ojämställdhetens konsekvenser och det är så många bitar i det som går att förbättra. Att vi förstår konsekvenserna det gör att jag tänker att det var ju tur att vi inte missade att vara med i det här utvecklingsarbetet, det hade varit förödande, så känns det idag”.

Personalen berättar vidare att föreläsningarna och utbildningsdagarna har varit en ögonöppnare och en stor motivation i arbetet. Vidare menar de att samarbetet mellan förskola, skola och fritidshem har svetsat samman professionerna. Genom ökad kunskap och förståelse för frågorna (som också lett till ett större engagemang vad det gäller samhällsstrukturer, mäns våld mot kvinnor och barn men också hur pojkar drabbas av förlegade maskulinitetsnormer) har undervisningen både på förskolan och skolan och fritidshemmet utvecklats.

Resultatet av det är att barnen och eleverna har fått en ökad kunskap och medvetenhet samt engagerat sig i ojämställdheten, rätten till kroppslig integritet och att kunna hantera konflikter på ett bra sätt som inte innefattar våld. En av personalen beskriver utvecklingsarbetet i citatet nedan:

“Det har varit ett ögonöppnande och framgångsrikt arbete där Hälsokällans föreläsningar motiverade oss i vårt arbete”.

Respondenterna beskrivare vidare att samarbetet mellan förskolan, skolan och fritidshem har bidragit till en tydligare, gemensam värdegrund där samma värderingar genomsyrar hela förskolan, skolan och fritidshemmet.

Förskolan berättar i citatet nedan:

“Vi har tillsammans med Hogstorps skola aktivt och målmedvetet med en gemensam samsyn som vi fått genom att ha haft kompetensutvecklingsdagar tillsammans, diskuterat samma frågor i våra olika ”skolor” och sedan fått ta del av hur skolan och vi tänker och vad vi ska göra var för sig. Och även gemensamt föräldramöte där alla vårdnadshavare bjuds in, det är en tydlig signal om att detta arbetas det med både i förskolan och skolan”.

“Att ha samarbete med skolan där barnen har eventuella syskon och kommer att gå är otroligt viktigt. Att möta samma förhållningssätt hela vägen visar på att det är så här man är mot varandra och att alla räknas”.

Skolan berättar i citaten nedan:

”Vi har nu större kännedom om varandras arbete och har förväntningar på att förskola arbetar med integritet och våldsprevention. Skolan behöver bygga på de kunskaper barnen fått med sig från förskolan”

”Det här arbetet gör ju att vi har förväntningar på varandra, de arbetar hårt med frågeställningar och då gäller det att vi är redo att möta upp de här barnen med den här nya kunskapen. Det blir en positiv förväntan på varandra för att vi jobbar med så här viktiga samhällsfrågor.

5.3.3 Förutsättningar och framgångsfaktorer

Nedan beskrivs några centrala förutsättningar och framgångsfaktorer som identifierat i utvecklingsarbetet.

5.3.3.1 Styrning och ledning

I och med att det har varit ett samarbete mellan både förskola, skola och fritidshem har styrning och ledning varit centralt för att skapa förutsättningar för ett sådant arbete. Det faktum att det har funnit rektorer som har förstått hur arbetet utgör en fundamental del i förskolan och skolans uppdrag har varit en avgörande faktor för att, på så pass kort tid som 2,5 år, kunna se effekter i barngrupperna och klasserna.

Citatet nedan visar på en sådan förståelse:

“Kampen för ett jämlikt och jämställt samhälle för sig inte själv. Eftersom förskola och skola är samhällets viktigaste bildande organ behöver vi som arbetar där vara modiga och prioritera den delen av vårt uppdrag. Med denna övertygelse är det självklart att jag som ansvarig rektor tar den utsträckta hand som Hälsokällan erbjuder.

Hälsokällan har varit av avgörande stöd i vårt förstärkta arbete kring barn och ungdomars rätt till en förskola och skola fri från våld, rätt till kunskap och verktyg för den egna integriteten och rätt till att vara och bli den man vill. Vi har kommit långt på kort tid. Framför allt har personalens kunskaper och utökade insikt satt fart på det fördjupande innehållet i barnens och elevernas lärande kring värdegrundsfrågor, demokrati och individens ansvar. Det som påverkar kampen och samhällsförändringen i positiv riktning över tid”.

5.3.3.2 Organisering av arbetet

Organisering av arbetet har enligt rektorn varit en viktig förutsättning och framgångsfaktor, vilket beskrivs i citatet nedan:

“Jag tänker att det är en stor del i trovärdigheten när en ska göra ett förändringsarbete det är att organisera det så att det blir trovärdig. Om jag som rektor går in i en grupp och säger att detta ska alla göra och alla ska göra det på måndagar och alla ska göra lika mycket hela tiden då är det inte trovärdigt. Skolan är en extremt utmanande arena att arbeta på vi är hela tiden utsatta för att det händer mycket, då är det så viktigt att en får lov att i ett förbättringsarbete ha ansvar för att jag tänker agera men inte precis just nu. Jag kan inte tvinga fram eller pressa in, på grund av andra omständigheter och då är det ok. Om en annan lärare har möjlighet att gå i gång på alla cylindrar då kan ju den göra det och så kan den sakta ned senare, det är inte trovärdig att tro att alla ska jobba lika intensivt/mycket hela tiden. Det är utifrån våra olika förutsättningar under olika perioder. Det går inte att ha en för entydig formell. Det har varit en del i trovärdigheten att vi har klarat att anpassa oss efter läget”.

“Jag tänker alla har inte varit lika engagerade hela tiden en har behövt hjälpas åt och växel dra och hjälpa varandra för att få med alla och stötta alla och känna att det du gör är ok, vi stöttar varandra och ser att det du gör hör också till IoVP och är viktigt, det är också en viktig del att hjälpa varandra. Det är därför det är så roligt att se att arbetet ger resultat det får oss ju att vilja fortsätta”.

5.3.3.3 Rektorns roll

En tydlig styrning och ledning från rektor är avgörande för ett framgångsrikt utvecklingsarbete. Utan en tydlig styrning och ledning är det svårt att bedriva utvecklingsarbete och nå resultat. Rektorn på skolan beskriver sitt uppdrag enligt nedan:

Som rektor behöver jag:

  • Stå kvar och hålla i
  • Uppmuntra och berömma
  • Stöta och guida
  • Ibland gå före med mycket engagemang och ibland gå bakom och heja på
  • Skapa förutsättningar och vara beredd på att förändra dem
  • Skydda personalen från andra ”bollar” så vi orkar hålla fokus
  • Ställa krav på engagemang men acceptera att elden behöver brinna olika mycket för olika grupper på olika tider.

I citatet nedan berättar rektorn vad som har varit viktigt i rollen som ledare på skolan:

“Om jag skulle stå inför den här arbetsgruppen nu igen så tar jag inte förgivet att det ska hända bara för att jag pratar om det en gång utan det blir det faktum att jag upprepar det, som en lärare i ett klassrum. Vill jag få effekt så behöver jag arbeta med det över tid och det gäller att jag inte viker undan och kommer med en ny boll. Jag har fredat personalen från annat som kommer utifrån och sagt att det vi har fokus på här är IoVP utifrån trygghet och studiero och måluppfyllelse, resultat och analys. Något annat gör vi inte”.

5.3.3.4 Engagemang som smittar

Nedan beskrivs hur viktig engagemanget hos personal och rektor är för att nå effekter:

“Det hade inte fått samma effekt om inte du som rektor hade varit engagerad på samma sätt som att det inte hade fått effekt om inte vi som pedagoger inte hade varit engagerade i våra klassrum. Du har ju varit så engagerad och det har smittat av sig och du förstås som projektledare, det hänger ju ihop. Det hade inte fungerat om du som rektor hade sagt, det här ska ni göra och gått och satt sig. Detta är ett arbete som lever på vår skola. Det har varit prioriterat hela tiden hos dig och hos oss”.

“Det har ju också varit en period med svåra och jobbiga ämnen, barn som växer upp med våld och far illa. Det har ju verkligen kramat om i vårt innersta och i samma stund som vi läser böcker, ser filmer så får vi vara beredda på att barn berättar och kunna ta emot det.

Marcus har ju också skakat om oss bra och då går det ju inte att gå vidare med det vi får till oss, fakta, vi är ju tjänstemän och det står tydligt i styrdokumenten att vi ska göra det här. Våld ska inte finnas, samtycke och stopp min kropp det måste ju ändå ha trygga barn, det är kärnan för att kunna lära sig. Vi måste jobba med trygga barn först, sedan kan de pyssla på andra tider. Vi vill göra dem starka och vi vill att de ska känna till sina rättigheter och vara varsamma om varandra”.

I citatet tar respondenten upp att utvecklingsarbetet med integritet och våldsprevention är en förutsättning för att skapa trygga miljöer och trygga barn/elever. Trygghet är en avgörande förutsättning för att kunna delta i undervisning och allt som sker på skolan. På en skola behöver därför arbetet med trygghet och studiero, likabehandlingsarbetet, arbetet mot diskriminering och kränkande behandling vara ett levande arbete för att barnen/eleverna ska vara trygga och kunna lära sig nytt och uppnå målen.

Personalen berättar också att den nya kunskapen om barns utsatthet har skapat ett engagemang och en drivkraft i arbetet för alla barns rätt till integritet, jämställdhet och en uppväxt fri från våld.

I citatet nedan beskriver rektorn vikten av att alla i personalen deltar för att en ska lyckat med ett utvecklingsarbete, alla kan inte ha samma fart och engagemang hela tiden men alla behöver sträva mot samma mål:

“Jag brukar ju benämna detta (arbetet med IoVP) som vår gemensamma ”träningsoverall”. Vi blir ett lag som jobbar tillsammans mot gemensamma mål. De olika professionerna på skolan brinner för gemensam fråga och stöttar varandra kring idéer och lösningar. Professionerna kan imponeras av varandras arbetet oavsett hur mycket eller lite utbildning man har. Lagarbetet innebär också att alla förväntas delta, påverka och dra sitt strå till stacken. I laget har alla olika roller men är lika viktiga för framgången”.

Vidare berättar rektorn i citatet nedan om personalens engagemang och utveckling av undervisningen:

”Arbetet kring forumteater och nätet. Det är många saker där jag känner att det enda jag som rektor behövde göra var att blåsa på brasan sedan kom aktiviteterna av sig själv”.

5.3.3.5 Värdeorden - Jämställdhet, Integritet, Respekt, Kamratskap och Ansvar – viktiga redskap i arbetet

På skolan har värdeorden, i rubriken ovan, haft stor betydelse för arbetet samt varit levande och använts på skolan i olika situationer under dagen, i undervisningen, på rasterna med mera. Rektorn beskriver betydelsen av värdeorden i citatet nedan:

”Jag tänker också att vi har de här värdeorden och så går vi omkring med våra armband det är en signal till personal, en kan inte glida undan. Jag har erfarenheter från tidigare när jag var lärare att en bestämde att vi aldrig går förbi en konflikt spelar ingen roll vems elev det är, det är så lätt att säga men inte lika lätt att få alla att agera. Största anledningen till att vuxna går förbi är inte att en inte bryr sig utan att vuxna inte vet vad de ska göra. När jag kommer in i våldssituationen vet jag inte vad jag ska säga, vilka frågor. Värdegrundsorden ger oss verktyg, stopp vad händer här vilket av orden kan vi prata om nu. Det blir en inledning som är ofarlig inte laddad för vare sig barn eller vuxna. Värdegrundsarbetet är det bara personalen som ska ha beröm för, det är dom som har levandegjort dessa i vardagen på skolan.

Ett bevis för att arbetet har landat hos personalen är ju när ni bygger värdeorden och hur ni gör det och utvecklar tex arbetet med sagorna på egen hand och det fortsatta arbetet på fritids”.

En av lärarna berättar vidare om vikten av värdeordsarbetet i citaten nedan:

”När det har hänt något använder varje vuxen på den här skolan orden och frågar eleverna och har förväntan på dem, då får du beskriva vad som har hänt, är det kamratskapet som faller här eller integriteten. De blir en del av vardagen. Vi har dem i klassrummen, de hänger inte där för att se trevliga ut utan vi använder dom i undervisningen”.

“Våra värdeord är ju väldigt enkelt att relatera till idag, det är bara att peka på dem idag om det är någon konflikt och eleverna vet direkt, värdeorden har verkligen satt sig. Det är så mycket lättare att hantera konflikter, vi har fått ett verktyg. En gemensam utgångspunkt som gäller alla och som alla kan relatera till”.

Arbetet med värdeorden har varit en hjälp och ett effektivt sätt att skapa en gemensam utgångspunkt för både barn/elever och personal kopplat till värdegrundsfrågor på skolan. De har också utgjort ett konkret verktyg i olika situationer som uppstått och varit en hjälp i att hantera konflikter.

5.3.4 Nytt innehåll i undervisningen och ett medvetet förhållningssätt

I det här temat beskrivs hur både förskolan och skolan har skapat nytt innehåll i undervisningen kopplat till utvecklingsarbetet. Vidare berättar respondenterna om hur fritidshemmet utvecklat sin verksamhet med fokus på integritet, jämställhet och våldsprevention.

5.3.4.1 Ökad medvetenhet och närvarande vuxna gör skillnad

Pedagoger i förskolan berättar att de har ett förhållningssätt där de bland annat använder samma ord på kroppsdelar. De lär barnen att det finns privata delar på kroppen, kroppsregler och samtycke, vilket resulterar i att barnen har den kunskapen när de kommer till skolan. I citatet nedan ger en av pedagogerna på förskolan exempel på undervisning kopplat till kroppslig integritet kan se ut:

”Vi har introducerat begreppet samtycke bland barnen, bland annat sett en film som heter Samtycke för barn. Vi har läst en bok som heter Nej eller okej. Vi övar även på att läsa varandras kroppsspråk. Hur visar man ett nej och hur kan man se ett okej? Vi påtalar detta hela tiden i situationer som uppstår. Hur ser hen ut? Ser hen glad ut eller ser hen ledsen ut? Vi pratar mycket om känslor och därmed har vi gett barnen ord så dom själva kan berätta hur dom känner. Bra och dåliga hemligheter hur känns det i kroppen? Vi har märkt att barnen visar mer respekt mot varandra och frågar om lov, om de till exempel vill ge en kram”.

På förskolan började arbetet med integritet och våldspreventions i barngrupperna med det bokpaket som köptes in. Personalen började läsa och diskutera böckerna med barnen. Barnen tog till sig böckerna och provade det de lärt sig, till exempel uttrycket stopp min kropp i olika sammanhang, både på förskolan och hemma. I citatet nedan beskriver personalen arbetet med bok-paketen:

”Vi har använt böckerna mycket och kommer att fortsätta använda dem. Ni har avdramatiserat och gett oss många nya ord, som till exempel kroppsregler, privata kroppsdelar, samtycke, detta ämne har varit svårpratat men har nu blivit pratbart.

Privata kroppsdelar har blivit mer naturligt att säga. Vi har även fått bra material så som böcker, klippfigurer, spelkort, broschyrer och affischer”.

På förskolan arbetade personalen också med ett gemensamt förhållningssätt vad det gäller att aktivera åskådare. När ett barn var ledset tog personalen med sig en av kompisarna och sa ”vill du följa med, jag ska gå och se vad som hänt med kompisen som är ledsen” Barnet som följde med fick genom att observera och lyssna till den vuxne lära sig hur en kan trösta och hjälpa kompisen efter att en situation uppstått. Ytterligare ett sätt som förskolan arbetat med aktiv åskådar perspektivet är att det bestämt sig för ett gemensamt förhållningssätt. När barnen kommer till dem och berättar om saker som händer lyssnar alltid den vuxne och följer med barnet som är en aktiv åskådare genom att det reagerar och agerar. Personalen enades om att det inte fanns något som hette skvaller. Istället skulle allt som barnen kom och berättade tas på allvar. Det skulle ses som positivt och viktigt att barn reagerade på när något inte stod rätt till. En av respondenterna beskriver det här i citatet nedan:

”Vi tror och hoppas på att ett barn som blir lyssnad på reagerar på orättvisor och kränkande behandling och vågar själv agera senare upp i livet, med andra ord bli en aktiv åskådare. Det finns inget skvaller. Ett gäng aktiva åskådare kommer till skolan”.

Skolan arbetar med ambassadörer och fadderbarn, barnen som börjar i förskoleklass har varsin fadder som introducerar dem och tar hand om dem för att de ska känna sig välkomna och för att få lära känna skolmiljön tillsammans med en elev som kan visar runt och berätta när det finns frågor och funderingar. I citatet nedan ger en av lärarna exempel på det:

Vi har nu det senast arbetat med Djuren på Djuris (UR) då har vi tittat på en film i taget och sedan har de ställt frågor till fadderbarnen i klass ett. Först diskuterat själva och sedan varit ettornas ambassadörer”.

Förskolan har använt sig av situationsteater för att belysa dilemman som uppstår under dagen på förskolan och för att öka barnens delaktighet vad det gäller att lösa situationer som är utmanande. En sådan situation som identifierades på förskolan var det trånga utrymmet i tamburen som resulterade i att barnen knuffade varandra. Personalen spelade upp situationen och barnen fick vara med och komma med lösningar på hur de skulle göra i tamburen för att ingen skulle puttas eller bli puttad.

Effekter av arbetet med situationsteater tillsammans med barnen blev att barnen uttryckte sig mer respektfullt mot varandra och frågade ”får jag komma förbi” i stället för att putta sig fram. Barnen kunde också säga ”förlåt det var inte meningen” när det blev fel. Barnen lärde sig också att uttrycker sig mer nyanserat när de förklarade vad som hänt till exempel “Då blev jag ledsen”, “nu är det min tur att prata”, “hen lyssnar inte när jag säger...”. Den här metoden är ett lysande exempel på hur kunskapen kan övas och förkroppsligas i undervisningen, redan på förskolan.

5.3.4.2 På skolan

Pedagogerna granskar nu läromedlen, vilka läroböcker och vilken skönlitteratur som finns på skolan och fritidshemmet. Lärarna ställer sig frågor som, vad sätter vi i händerna på eleverna, bidrar det dom läser till att bryta destruktiva maskulinitetsnormer eller reproduceras könsnormer i litteraturen? Dessa frågeställningar beskrivs ha varit mycket utvecklande både för de vuxna och för barnen/eleverna. Skolan har förnyat stora delar av skolbiblioteket utifrån nya glasögon som kritiker. Litteraturen som har köpts in under utvecklingsarbetet har legat till grund för reflektioner, samtal och diskussioner. Böckerna har tagit upp användbara ord och begrepp som arbetats vidare med i klasserna.

Lärarna arbetar fördjupande med att utifrån det centrala innehållet i ämnena inkludera IoVP-relaterade frågeställningar och arbetsområden. Arbetet har ökat medvetenheten vad det gäller hur viktigt arbetet med detta är, vilket har resulterat i förändring av arbetsmetoder och lektionsinnehåll som i större utsträckning anpassats utifrån kapitel 1 och 2 i Läroplanen. Personalen bevakar jämställdhetsfrågor och granskar kritiskt när de själva bidrar till att reproducera snäva normen. Utvecklingsarbetet har resulterat i en större medvetenhet hos personalen. Arbetet har också lett till utvecklad undervisning där värdegrundsfrågor behandlas fördjupande med eleverna som aktiva i diskussioner, forumspel, teater eller skapande. Rektorn beskriver utvecklingen nedan i citatet:

”Eleverna är vakna för IoVP-relaterade samhällsproblem och tar gärna upp exempel från vardagen där vi behöver göra bättre, göra mer, agera”.

Precis som på fritidshemmet har också skolan sett över sin undervisning och gjort tydligare kopplingar till jämställdhetsuppdraget som skolan har och undervisat kring det samt rätten till kroppslig och personlig integritet och våldsprevention. I citatet nedan berättar en av lärarna hur de startade arbetet:

“Vi lade mycket tid och fokus på vad vi ville få ut av det här, vad behöver vi här på Hogstorp, så att vi hade något gemensamt som vi arbetade mot. Då blev ju sagorna en naturlig del som kunde passa alla årskurser”.

Med hjälp av olika metoder arbetade de med temat sagor och utifrån perspektiven jämställdhet, integritet och våldsprevention analyserades sagorna, skrevs om, gjordes om som teater, tittskåp med mera. Andra exempel på innehåll och metoder i undervisningen som utvecklats och använts under utvecklingsarbetet är skolans samarbete med dramapedagoger och skapande skola, forumteater på temat samtycke och skapande av filmer I-Movie. Safe Salfie Ackademy som utbildar barn och unga om nätsäkerhet för att förebygga sexualbrott mot barn på nätet var på skolan och utbildade elever och personal.

Det som beskrivs ovan är ett hälsofrämjande arbete och en viktig del i att skapa en inkluderande skolmiljö där alla känner sig trygga och välkomna. Det här är också ett exempel på ett våldspreventivt arbetssätt. Arbetet med trygghet och studiero skapar också förutsättningar för kunskapsinlärning och fullföljda studier.

5.3.4.3 På Fritidshemmet

Fritidshemmet planerar sin verksamhet utifrån jämställdhet och en skola fri från våld. Personalen har undervisning med IoVP innehåll varje vecka. Det kan handla om att läsa litteratur på temat och diskutera tillsammans. Fritidshemmet har också arbetat med en " En kortlek fri från våld” framtagen av Borås Stad och Länsstyrelsen i Västra Götaland för att nämna några exempel. Arbetet dokumenteras och utvärderas kontinuerligt. I citatet nedan berättar en av personalen som arbetar på fritidshemmet:

”Vi har hittat en annan struktur på fritidseftermiddagarna där arbetet med IoVP innehåll prioriterats och schemalagts på bästa tid”.

En av fritidspedagogerna fick i uppdrag att driva och ansvara för mycket av arbete tillsammans med sina kollegor och med stöd av rektor. I citatet nedan beskrivs hur arbetet togs emot i barngruppen till en början och hur det utvecklades:

”I början hade vi ju kära aktiviteter på fritids som vi fick byta ut, pärla halsband och spela fotboll. På fritids ska vi möta barns intressen och i början har det funnits missnöje hos en del barn att de inte har kunnat välja helt fritt utan att vi styrt mer. De har haft fria stunder men andra har de fått instruktioner om att nu ska ni vara med den här pedagogen och göra det här. Då kan de ha frågat, måste man? Ja, har vi sagt, detta är något som alla ska vara med på idag. Senare kan ni välja fritt men inte nu. Då har det handlat om något inom IoVP vi har lekt lära känna lekar, jobbat med en kortlek fri från våld”.

Vidare berättar rektorn på skolan om utvecklingen som skett:

”Fritidshemmet har en helt moderniserad ingång både teoretiskt och praktiskt. Vilka lekar och spel har vi som bidrar eller tar avstånd från våld och snäva normer. En medvetenhet kring vilket material som finns på fritids. Aktiviteter planeras utifrån IoVP grundande frågeställningar”

Fritidshemmet ser tydliga effekt utifrån att de prioriterat och systematiserat arbetet med integritet och våldsprevention. Barnen vill arbeta med en kortlek fri från våld, särskilt de barn som har svårare med samspel. Personalen har följt barnen i sin fria lek. I citatet nedan berättar en av respondenterna som arbetar på fritidshemmet:

”De som var ute på rasterna omorganiserade sig och höll sig nära elever som behöver extra stöd, flera är starkare nu och i och med att gruppindelningar gjorts med personal så har de börjat leka ”riktiga” lekar där de är lyckosamt, de kommer in efter rasten och är glada, de har blivit inbjudna i leken, i stället för att komma in efter rasten och vara ledsna och det är mycket att reda i. Tidigare kunde det vara vevande med pinnar, slagsmål, hålla fast och knuffar fula ord mycket mindre av det nu och jag har sett flera gånger att det är positiva lekar och att elever som varit lågstatus bjuds in i leken och man visar hur en gör och gör alla delaktiga. De efterfrågar nu dessa lekar i stället och det är högt deltagande. Det blir en helt annan ingång på lektionen. Barnen har utvecklat sin förmåga att hantera samspel”.

När barnen får kunskap samt stödstrukturer runt sig i form av ett genomtänkt sätt att organisera och genomföra verksamheten skapar det förutsättningar både för trygga, roliga och utvecklande leksituationer men också studiero under lektionstid.

En av personalen beskriver i citatet nedan effekterna av att ha ett gemensamt förhållningssätt i personalgruppen:

”Vi ser stora förändringar när det gäller att lösa konflikter, vi har fått ett verktyg för att kunna hantera olika situationer utifrån exempelvis våra värdeord. ”Rätt och fel” har fått en annan innebörd och verksamhetens gemensamma värdegrund har blivit norm på skolan.

Vi har stort förtroende för varandras kompetens, vi byter idéer, ser på eleverna som vårt gemensamma ansvar och låter ingen lättare kränkning passera. Först på plats tar tag i situationen. Ingen går förbi”.

Arbetet som beskrivs ovan har fått positiva effekter vad det gäller trygghet och studiero och minskat antal kränkningar. Detta visar på att när arbete likt det som beskrivs ovan systematiseras får det effekter för barn/elevers trygghet och studiero, vilket i sig skapar förutsättningar för kunskapsinlärningen.

5.3.4 Våldsprevention i en obruten kedja 1-13 år

I det här temat beskriver personalen vikten av att det finns närvarande vuxna på rasterna och vid andra tillfällen när det inte är lektion. De berättar också om effekterna av att ha infört noll tolerans mot ”skojbråk” för att öka tryggheten på skolan och hur arbetet resulterat i färre kräkningar.

5.3.4.1 Närvarande och medvetna vuxna gör skillnad

Personalen beskriver att sättet att organisera sig på raster och att vara närvarande vuxna är viktigt i arbetet men också att det finns vuxna som reagerar på saker som sägs och görs som inte stämmer överens med skolans värdegrund och arbetet med en jämställd skola. I citatet nedan beskriver en av personalen på skolan det här:

”Barnen vet att vi vuxna är runt på raster och att vi tittar efter andra saker och sådant som ligger bakom våra värdeord och framför allt jämställdhet, vi är vaksamma för vad som sägs och hur det sägs, här kommer ingen undan med att säga till exempel ”du springer som en tjej, att inte vika undan från en sådan kommentar.

Vårdnadshavare kan inte hämta och säga att ”så gör ju pojkar” när de hårdhänta utan då säger vi personal att nej det är inte ok vi behandlar alla lika och har samma förväntningar på alla oavsett kön. Vi står trygga i det”.

En viktig del av ett våldspreventivt arbete på en skola är att det finns närvarande och medvetna vuxna på rasterna för att arbeta för en inkluderande miljö fri från våld, vilket skolan i Hogstorp gjort. Skolan hela dagen; raster, lektioner, omklädningsrum, matsal, korridorer, alla moment behöver genomsyras av arbetet. Samarbetet mellan Hogstorps skola, förskola och fritidshem är ett gott exempel på ett sådant arbete, i åldrarna 1-13 år. I citatet ovan ges också exempel på hur de arbetat för att skapa en jämställd rast-miljö och hur personalen i vardagssituationer, vid hämtning, gjort vårdnadshavare uppmärksamma på arbetet och haft samtal som ökar även vårdnadshavares kunskaper på området.

5.3.4.2 Ökad trygghet och studiero

Både förskolan, skolan och fritidshemmet har nolltolerans mot ”skojbråk” eftersom de fått kunskap om och utvecklat sin förståelse för sambandet mellan lindrig och grovt våld och hur ”skojbråk” ofta normaliseras och förklaras som att det ingår i att vara pojke. Utifrån den kunskapen tillsammans med kunskap om hur destruktiva maskulinitetsnormer och våld hänger ihop har det varit självklart att arbeta mot destruktiva könsnormer kopplat till leken, som är central för barn i förskolan men också i grundskolan. I citatet nedan beskrivs detta:

”Vi vet att det alltid är någon som far illa antingen fysiskt eller psykiskt. Vi har stoppat allt skojbråk, alla reagerar direkt och bryter och pratar med barnen. Effekterna vi fått i vår barngrupp är att skojbråket förekommer inte lika ofta”.

Skolan ser effekter av förskolans arbete med att få bort fysiskt hårdhänta lekar som skojbråk. De grupper av barn som har kommit till skolan har kunskap om sina och andras rättigheter kopplat till integritet och trygga lekar och miljöer.

Barnen har fått hjälp av vuxna att tidigt bryta destruktiva maskulinitets normer kopplat till lek och samspel, vilket gör att barnen gör annat på rasterna och inkluderar varandra i lekar som är lustfyllda och roliga och som inte handlar om att pröva sin styrka mot andra.

Det här arbetet har resulterat i att barnen kommer in i klassrummet efter raster och är glada och redo för undervisningen i stället för att läraren under lektionstid behöver hantera konflikter som varit på rasten. Detta är ett tydligt exempel på hur viktigt trygghet och studiero är för att barn ska få de bästa möjligheterna att lära sig och i förlängningen fullfölja sina studier.

Utvecklingsarbetet har enligt respondenterna även bidragit till ett fördjupat arbete med trygghet och studiero, som är ett av kommunens övergripande mål. I citatet nedan beskrivs hur arbetet med trygghet och studiero utvecklats:

”Trygga barn har vi alltid arbetat med. Trygga barn, det är först då kunskapsinlärningen sker men vi har fått en helt annan ingång att kunna lösa konflikter på olika nivåer och många konflikter löser eleverna själva utifrån det här vi har arbetat med. Det tycker jag att vi har sett. De kan till exempel säga, vi löste det själva, vi har pratat om kamratskap eller integritet. De vet vad som är rätt och fel utifrån värdeorden”.

Barnen som kommer från förskolan har en förkunskap och verktyg som bidrar till positiva samspel, de kan sätta ord på vad de tänker och känner och känner till sina och andras rättigheter kopplat till kroppslig integritet.

De har redan på förskolan övat att visa och förstå sina och andras gränser. En av lärarna beskriver det i citatet nedan:

”En effekt av arbetet är väldigt tydlig, det är att vi ser att de elever vi får nu från förskolan är bättre rustade, när en lärare som har 35–40 år i yrket säger att det här har jag aldrig sett förut då kan jag tro på det. Här har vi beprövad erfarenhet, effekten är tydlig”.

5.3.4.3 Färre kränkningar

Rektorn på skolan berättar att det nu är färre kränkningar och att kränkningarna har ändrats i sin art, när det har hänt något så har det funnits en tydlig konflikt bakom och en tydlig orsak. Förut kunde en kränkning komma lite från ingenstans, en svingande arm, ”skojbråk”. Eleverna är mer medvetna nu om vad det är de gör och säger och vad det innebär. I citatet nedan beskrivs detta och kopplingar till det våldspreventiva arbetet görs:

”Det är mer solklart idag att det är en konflikt att dom inte är överens förut var det mer skojbråk eller någon som puttade till. Det längst ned i pyramiden har minskat”.

Barnen/eleverna har genom den nya undervisningen om rätten till integritet, jämställdhet och en uppväxt fri från våld utvecklat förmågor i samspel med kamrater som gjort att de kan lösa konflikter på ett konstruktivt sätt och är mer medvetna om sina och andras rättigheter i olika situationer. När detta sker bidrar det till en trygg och inkluderande miljö där barn kan må bra.

5.3.4.5 Digitalisering, nätet och rätten till integritet

Under utvecklingsarbetet har också rätten till integritet i förhållande till nätet inkluderats. Eftersom barn idag, i tidig ålder befinner sig på nätet och använder digitala verktyg är det viktigt att ett våldspreventivt arbete sker här också. Barn utsätts för sexualbrott på nätet och det är därför viktigt att tidigt prata om nätet, integritet och brott som sker där. I citatet nedan beskriver en av lärarna effekten av att klasserna arbetet med detta:

”Jag tänker på en tydlig effekt, att eleverna kommer till mig och berättar att det här har hänt i klasschatten, det är inget de pratar med sina föräldrar om oftast. Föräldrarna har dålig kunskap om det så eleverna kommer till oss i stället för att få råd och hjälp med hur de ska agera. Vi har ju haft samtal mellan årskurserna när det är något som har blivit tokigt och då har vi kunnat hänvisa till Safe selfie Academy till exempel. Vi vet hur man ska agera, vi har fått en annan ingång i det här att lösa konflikter”.

”Våra elevambassadörer har fört sina kunskaper vidare i sina klasser och genom detta har engagemanget ökat. Samtalsglappet mellan lärare och elever har minskat vilket lett till att man vågat ta upp ämnen man inte vågat tidigare. Nu vet man vad som är rätt och fel och detta öppnar upp för samtal. Detta har också uppmärksammats av föräldrar som hört av sig och uttryck sin tacksamhet”.

Digitaliseringen innebär många utmaningar kopplat till barns säkerhet på nätet. För personalen på skolan blev det tydligt under utvecklingsarbetet att det fanns ett stort behov bland både barnen/eleverna och föräldrarna att prata om och att få lära sig mer om barns utsatthet på nätet och vad en kan göra för att skydda barnen.

Barn har rätt att få veta mer om nätet och vad de ska göra när något skrämmande och obehagligt hänt. Vuxna behöver också samtala med barn om deras rätt till integritet i förhållande till nätet för att fler barn ska våga berätta när något har hänt.

På kort tid såg personalen i skolan effekter av att ha undervisat om detta, vilket är en signal om att det finns ett stort behov hos både vuxna och barn att få mer kunskap, utrymme för samtal och hjälp att hantera nätet och utsattheten där.

Med tanke på den internetporr som idag är lika lättillgänglig som Barnkanalen, ett klick bort, behöver vuxna runt barn förstå och agera för att skydda dem mot det våld och i många fall tortyr som kvinnor och flickor utsätt för. Forskning säger att pojkar exponeras för internetporren redan vid 11 års ålder, flickor något senare.

Det finns flera exempel på där barn redan i lågstadiet ofrivilligt exponerats för våldsporren. För att ha en chans att skydda barn från att exponeras för internetporren behöver arbetet med detta börja redan i förskolan och vårdnadshavare måste involveras.

5.3.5 5. Ny kunskap, ökad medvetenhet och ökat engagemang för jämställdhet och rätten till integritet hos eleverna

I och med undervisning där värdegrundsfrågor behandlas fördjupande med eleverna som aktiva i diskussioner har eleverna utvecklat sin medvetenhet kring jämställdhet och rätten till integritet. De har fått lära sig nya ord och begrepp och innebörden av dem, till exempel samtycke, privata delar på kroppen och kroppsregler, jämställdhet och hur de kan få syn på ojämställdhet och bryta destruktiva maskulinitets normer för att nämna något. Pedagoger berättar att det har blivit tydligare i diskussioner i klasserna när det har uppstått situationer, vad som är rätt och fel jämfört med innan utvecklingsarbetet.

Eleverna har genom diskussioner och skapande ökat sin medvetenhet och kunskap men också övat och förkroppsligat den till exempel genom arbetet med forumteater och aktiviteter på fritidshemmet. Resultatet av arbetet syns på raster där eleverna bjuder in till lek och inkluderar kompisar på ett tydligare sätt än tidigare. Personalen berättar vidare att barnen/eleverna kommer till vuxna och berättar när någon till exempel har sagt något opassande för att få hjälp att hantera situationen. Det faktum att eleverna ber vuxna om hjälp och berättar är oerhört viktigt. Det är viktigt att barn och unga vet att de alltid kan vända sig till vuxna när de behöver hjälp och stöd att lösa situationer som de inte klarar av att reda ut själva eller när det hänt något som oroar dem. Enligt respondenterna tar eleverna ansvar för situationer som uppstår och vågar prata med vuxna, både de barn som gjort något och de som utsatts. En av lärarna beskriver det i citatet nedan:

”Det känns som att vi har ett verktyg att använda för att hantera situationer som uppstår. Vuxna på skolan tar numera också alltid de samtalen där det uppstått oenigheter eller konflikter”.

När barn förstår och känner tillit till att vuxna lyssnar på dem och agerar berättar dem för vuxna. Det är viktigt att vuxna gör sig förtjänta av det förtroende och visar att de är beredda att lyssna och hjälpa barnet. När barn har varit utsatta våld eller för sexuella övergrepp på nätet eller i det fysiska rummet är det lång ifrån alla som berättar om utsattheten, tvärt om. Detta behöver vuxna ta ansvar för och ändra på genom att göra det som personalen gör på Hogstorp skola, förskola och fritidshem gör, de lär barn om deras rättigheter, lyssnar, agerar och tar barnen på allvar samt är goda modeller.

När vuxna gör det får det effekten att fler barn vågar berätta om sin utsatthet, oavsett om de varit utsatta på nätet, i skolan eller i hemmet. På så sätt kan vi få en tidig upptäckt av utsatta barn och förebygga fortsatt våld och i ett framtidsperspektiv bespara individer lidande och ohälsa.

5.3.6 Samarbete förskola/skola/fritidshem och hemmen

Vårdnadshavare har genom information om utvecklingsarbetet på föräldramöte, föreläsning för föräldrar, information via digital kommunikationsplattform, i informationsfolder med mera gjorts delaktiga i utvecklingsarbetet. I citatet nedan berättar personal om respons som de har fått från vårdnadshavare:

”När jag hade utvecklingssamtal märktes det, vårdnadshavare tycker det är positivt att det som görs i förskolan tas vid på skolan och att vi har en samsyn. Det tas mer på allvar det vi gör när skolan är med och när vi också gör det, det blir en annan tyngd i det vi gör. Att föräldrar känner att de behövs i detta arbete att de kan göra skillnad. Det gemensamma målet gör också att vårdnadshavarna tryggas”

”Det har väckt ett engagemang hos många föräldrar de ser och uppmärksammar hur barnet uttrycker sig och agerar”.

Pedagoger på skolan berättar att vårdnadshavare har tyckt att det är bra att skolan undervisar kring nätet och det barn möter där samt visar genom samtal och undervisning att barn kan prata med vuxna på skolan om det är något som oroar dem som händer eller har hänt på nätet.

”Jag har också fått positiv feedback från vårdnadshavare när jag tagit i saker som händer på nätet. Jag tror att de är villrådiga där och tacksamma för att vi lär dem om det. Vi vill få med föräldrar mycket mer nästa år, utbildning för föräldrar om nätet”.

I citatet nedan berättar en av vårdnadshavarna för personalen om sina tankar kring arbetet med barns rätt till integritet och våldsprevention:

”Till att börja med har ert arbete underlättat för oss som föräldrar att prata med barnen om kroppsregler, vad som är privata delar och vad som är ok och inte. Ni har med ert arbete hjälpt oss att lägga en grund och det har därför på ett naturligt och okonstlat sätt varit lätt att prata med barnen om dessa viktiga bitar hemma. Vi som föräldrar har även fått verktyg och aha- upplevelser som exempelvis, att tänka på att inte uppmana barnen till att kramas, pussas eller sitta knät utan i stället fråga om de vill göra det, att prata om bra och dåliga hemligheter. Och att prata med barnen om att de alltid kan berätta för oss eller någon annan vuxen om något har hänt. Eftersom vi har haft barn både på förskolan och skolan så är det är roligt att se att detta arbete kring integritet, kamratskap och jämställdhet följer med upp i skolan som en naturlig röd tråd. Att redan på förskolan på olika sätt jobba med att visa barnen att deras kropp är värdefull och att det är de själva som bestämmer över den ger en ovärderlig grund när de kommer upp i skolan och kroppen börjar förändras och andra frågor börjar komma upp. Eftersom barnen använder internet i så tidig ålder hjälper även skolan till med att prata med barnen angående säkerheten på nätet. Det ni gör på förskolan och skolan är så viktigt och det hjälper oss föräldrar att stärka våra barn”.

Det är viktigt att kroka arm med vårdnadshavare för att fler viktiga vuxna runt barn ska inta ett förhållningssätt som värnar och stärker barns rätt till integritet. Det är också viktigt för att vuxna hemma ska känna sig trygga med att samtal med sina barn om kroppen, andra och egnas gränser, samtycke, rätten att själv få identifiera vem en är och för att barn ska ha fler vuxna som de vågar anförtro sig till om någon utsätter dem för våld, i det fysiska rummet eller på nätet.

5.3.7 Sammanfattning del 2

Samarbetet kring integritet, jämställdhet och våldsprevention på Hogstorps förskola, skola och fritidshem visar på tydliga effekter kopplat till att barnen/eleverna stärkts som rättighetsbärare samt en ökad trygghet och studiero och färre kränkningar. Detta eftersom pedagoger både i förskolan, skolan och på fritidshemmen har utvecklat undervisningen så att den har fått ett tydligare innehåll kopplat till barns rätt till integritet, jämställdhet och en uppväxt fri från våld. Personalen har lyckats konkretisera arbetet, gått från teori till praktik. Gemensamma utbildningsinsatser för personalen har bidragit till en gemensam utgångspunkt i arbetet som har varit viktig. Personalen i skolan berättar att de har sett tydliga effekter av förskolans arbete.

Ett exempel som de tar upp är att ”skojbråket” och fysiskt hårdhänta lekar inte existerar på samma sätt i de två barngrupper som kommit från förskolan och som varit en del av utvecklingsarbetet.

Det faktum att skolan och fritidshemmet har tagit vid förskolans arbete och på ett systematiskt sätt fortsätter arbetet och integrerat det i skolans undervisning fritidshemmets verksamhet har gjort att barnen/eleverna har fortsatt att utveckla kunskaper och värden kopplat till IoVP. Personalen i skolan berättar att det har haft hjälp av arbetet med värdeorden, som är levande i alla lärmiljöer på skolan. Vårdnadshavare har varit positiva till samarbetet i Hogstorp mellan förskola, skola och fritidshem.

Arbetet i Hogstorp visar på vikten av att skolan känner till förskolans arbete och att överlämningarna blir på ett bra sätt med ett starkt barnperspektiv där barnens kunskaper tas tillvara och förvaltas och byggs vidare på när de kommer till skolan.

5.4 Utvidgade effekter och framgångsfaktorer (del 3)

5.4.1 Inledning

I avsnittet nedan beskrivs utvidgade effekter av utvecklingsarbetet, det vill säga effekter som inte är kopplade till målen med arbetet men som identifierats av respondenterna. En av rektorerna beskriver i citatet nedan förutsättningar som hon anser varit betydelsefulla för utvecklingsarbetets genomslagskraft:

“Jag har funderat på vad det är som gör att det haft sådan genomslagskraft, jämfört med andra insatser som vi gjort. Jag tror att en del är strukturen som funnits med en projektledare, styr- och arbetsgrupp och en plan som har löpt över två år. Vi har haft delmål, personalen har varit med i arbetsgruppen så de har varit med och arbetat fram konkreta insatser, varit delaktiga i det. Man ska inte underskatta alla praktiska saker som ska falla på plats, det ska bokas lokal, mötesträffar kaffe i pausen. Vi har haft möjlighet med ekonomisk hjälp i och med projektet vi har kunnat köpa in litteratur och memorykorten, det har också bidragit till den effekt vi har fått”.

5.4.2 Inget ”sidospår”

En viktig aspekt när det gäller organisering är att utvecklingsarbetet inte har blivit ett “sidospår”. Redan ifrån början inkluderades arbetet i processer som var i gång i den redan befintlig organisation och de strukturer som fanns, till exempel i det systematiska kvalitetsarbetet och i likabehandlingsarbetet, i arbetet med strategisk jämställdhetsplan. I citaten nedan beskriver personal hur det syns att arbetet är implementerat:

“Vi har med integritets begreppet i vårt systematiska kvalitetsarbete. Det har blivit en naturlig del i vårt vardagliga arbete, det är med i det vi utvärderar och kvalitetssäkrar”.

”Det känns bra att få in den i planen mot diskriminering så att det inte blir ett sidospår. Det är så konkret och tydligt. Det här arbetet ligger tillgrund för allt vi gör, är det undervisningstillfälle finns det med där, när vi arbetar med våra prioriterade mål så finns det med där, det är inget sidospår utan det finns med hela tiden i vårt arbete”.

Barnkonventionen blev lag under utvecklingsarbetet och det kom nya skrivningar i läroplanen för förskolan som förtydligade barns rätt att få lära sig om rätten till kroppslig och personlig integritet. Det har varit bra tajming. Nedan berättar en av pedagogerna om hur hon upplever att arbetet integrerats på förskolan:

“Jag kan se att utvecklingsarbetet är en naturlig del i kedjan i förskolans verksamhet. Det hör ihop med Lpfö, barnkonventionen, måltidspedagogiken, jämställdhetsarbetet, Uddevallas prioriterade mål; trygghet och arbetsro samt språkutveckling. Jag upplever att allt hör ihop”.

För att skapa förutsättningar för implementeringen har det varit viktigt för projektledaren att initialt lära känna organisationerna och redan pågående processer för att kunna vara ett stöd i det fortsatta utvecklingsarbete, vilket beskrivs i citatet nedan:

“Samarbetet har präglats av en tydlig struktur, god framförhållning, flexibilitet, engagemang, professionalitet, delaktighet, kontinuitet och progression under hela processen. Hälsokällan har hela tiden tagit hänsyn till de olika pågående processerna i förskolan, för att undvika att utvecklingsarbetet blivit ett ”sidospår”, utan inkluderats i det arbetet som redan var i gång när utvecklingsarbetet startade. Nämnas kan till exempel vara arbetet med den strategiska jämställdhetsplanen, likabehandlingsarbetet, barns trygghet och studiero, samt det språkutvecklande arbetssättet”.

5.4.3 Lagom ställda förväntningar

Arbetsgruppen har utgjort ett nav i utvecklingsarbetet och mellan träffarna har representanterna tagit med sig arbetsuppgifter till sina kollegor. Informanterna anser att det har varit en framgångsfaktor att det funnit förväntningar på arbetsgruppsrepresentanterna, i exemplet nedan berättar en av rektorerna:

“En ytterligare framgångsfaktor är förväntningar, i och med arbetsgruppen, lagom ställda förväntningar men ändå förväntningar på att representanterna till nästa gång ska ha genomfört något på arbetsplatsen eller ha med något tillbaka och redovisa. Det är forskning som visar att vi ställer för låga förväntningar på oss, att tro på att vi kan leverera ett resultat. Det har vi verkligen gjort i det här, levererat resultat”.

5.4.4 Styrkan i att flera professioner bildar ett team

Informanterna beskriver att de upplever att det har varit framgångsrikt att alla berörda rektorer ingått i arbetsgruppen tillsammans med 2–3 pedagoger från varje förskola, utvecklare och specialpedagoger. Styrgruppens delaktighet i alla delar (planering, innehåll, upplägg och uppföljning), har varit en framgångsfaktor. Arbetet har präglats av ett stort engagemang vilket nedanstående citat visar:

”Arbetet har genomsyrats av vetgirighet och nyfikenhet både i styr- och arbetsgrupp, som lett till att grupperna enligt min uppfattning har utvecklat en gemensam kunskapsbas och förståelse gällande barns personliga och kroppsliga integritet”...//... Bra med samarbete mellan fler förskolor, det har varit berikande. Jättebra upplägg, dels att vi setts precis innan i styrgrupp och sätta alla på banan och vara överens inför arbetsgrupperna”...//... Då representanterna från de olika förskolorna träffats kontinuerligt en gång i månaden, har de lärt känna varandra och skapat relationer. Det i sin tur har bidragit till att de har kunnat ta del av varandras goda exempel på arbetet med barns integritet på ett professionellt och prestigelöst sätt. Personalen har både lärt av varandra i stora och mindre grupper, där viktiga lärdomar spridits på ett systematiskt sätt mellan förskolornas personal”.

En av informanterna menar att det faktum att olika professioner deltagit i arbetsgruppen har skapat förutsättningar för fortsatt planering och en långsiktighet i arbetet, vilket är viktigt för att det ska leva kvar och fortsätta utvecklas efter projekttiden. I citatet nedan beskrivs detta:

“Strukturen har bidragit till att rektorerna tillsammans med utvecklare och specialpedagoger bättre kunnat planera för ett långsiktigt arbete, som kommer ”leva” kvar även efter projektet avslutas”.

5.4.5 Kontinuitet och struktur

Informanterna ger uttryck för att de återkommande träffarna med styr- och arbetsgruppen har varit givande och en förutsättning och framgångsfaktor i utvecklingsarbetet vilket nedanstående citat beskriver:

“Det har varit givande möten där en kommer hem och känner att en har fått med sig något som en kan använda i fortsatta arbetet. Det har varit välorganiserat och strukturerat. Sättet att hålla i mötet och så att det är trevligt och omväxlande”.

“Att vi har träffats ofta i styr- och arbetsgruppen, med korta tidsintervall, för det gör också att det känns aktuellt mellan gångerna. Det här har vi påbörjat i arbetsgruppen och om en månad när jag är tillbaka ska jag kunna tala om vad vi gjort, talat om eller bestämt att vi ska starta med på förskolan. Du har varit väldigt ödmjuk med att det inte behöver vara så att alla är på samma ställe, vilket är en fördel. En kan ta vid där en står”.

5.4.6 Samarbete mellan 13 förskolor

Ytterligare något som lyfts fram är att medarbetarna i arbetsgruppen ser det som en styrka att ha flera kollegor att vända sig till, eftersom nya kontakter har uppstått och det i sin tur främjar ett fortsätt kollegialt lärande förskolorna emellan. I och med att samtliga rektorer bildat en styrgrupp som träffats i anslutning till arbetsgruppen, har dessa representanter tillsammans spridit kunskap om arbetet till resterande rektorer i kommunen. Informanterna lyfter även fram att de upplever att mötena har varit givande, med bra diskussioner där de tagit del av antingen ny eller fördjupad information och kunskap, vilket följande citat beskriver:

”Det var väldigt bra när vi satt i blandade grupper på mötena och fick delge varandra från olika förskolor och dela med oss av hur vi arbetar och diskutera dilemman…//…Representanterna från de olika förskolorna har träffats kontinuerligt en gång i månaden, de har lärt känna varandra och skapat relationer. Det i sin tur har bidragit till att de har kunnat ta del av varandras goda exempel på arbetet med barns integritet på ett professionellt och prestigelöst sätt. Personalen har både lärt av varandra i stora och mindre grupper, där viktiga lärdomar spridits på ett systematiskt sätt mellan förskolornas personal”.

Ytterligare effekter av samarbetet kopplat till rektorsgruppen men också till arbetsgrupperna ute på förskolorna beskrivs i citaten nedan:

“Jag upplever att det har fått goda effekter i rektorsgruppen vad gäller ökat samarbete och samsyn kring likvärdig förskola. Det har även lett till ett ökat samarbete kring det systematiska kvalitetsarbetet, samt att kopplingar till det strategiska jämställdhetsarbetet ökat och blivit mer ”levande”.

“Just att de har fått sitta i mixade grupper personal från olika förskolor och diskuterat utmaningar och dilemman och delat med sig av goda exempel. Det har varit jättevärdefullt”.

5.4.7 Organisering ute på förskolorna

Rektorerna har valt att organisera arbetet på förskolorna på olika sätt utifrån förskolornas olika förutsättningar. Det har varit viktigt att hitta en struktur för arbetet på respektive enhet som fungerar just där. Nedan följer några exempel på hur det har gjorts:

”Vi har tagit upp frågor kopplat till arbetet på arbetsplatsträffar och när vi velat göra det har det inte varit några problem...//...Vi har en ansvarig förskollärare som träffas en gång i veckan med vår rektor och det är ett bra tillfälle att förmedla det vi tagit upp i arbetsgruppen, förankra på den egna förskolan. Det är ju ständigt aktuellt ämnet”

”Vi har haft gemensamma lärgruppsträffar, tre förskolor. Lärgruppsrepresentanterna ”pushar” på i arbetet och kan samarbeta närmre mig som rektor. Vi har också kunnat använda min utvecklingsledare för att driva detta arbete”.

“Vi gjorde en utvecklingsplan som var förslag på arbetsgruppen och den tycker jag också har blivit att man har gått tillbaka och tittat på den, vad jobbar vi med och hur tänker vi, hur tänker vi kring vårt förhållningssätt i olika situationer och vad är det vi behöver jobba med. Det har också varit lättare att kunna säga till sin kollega, tänk nu på det här. Det har inte blivit utpekande utan vi har haft något gemensamt att förhålla oss till. När en pratar om vuxenförhållningssättet i barns integritet är det ju också så att det inte har behövt bli personligt utan vi har pratat kring situationer och hur vi som pedagoger på bästa sätt kan värna och stärka barns rätt till integritet”.

5.4.8 Sammanfattning del 3

Viktiga förutsättningar och framgångsfaktorer i utvecklingsarbetet som respondenterna lyft sammanfattas i punkterna nedan.

  • Organisering av projektet - struktur och kontinuitet
  • Arbetsgruppsmötena – tvärprofessionellt team
  • Lagom ställda förväntningar mellan träffarna
  • Tid för diskussion och reflektion tillsammans
  • Att det kontinuerligt skett ett kollegialt lärande och erfarenhetsutbyte
  • Växelverkan mellan styr-och arbetsgrupp och utbildningsinsatser
  • Delaktighet och inflytande
  • Tydlig styrning och ledning
  • Organisering av arbetet på förskolorna och skolan – skapat förutsättningar för utvecklingsarbete
  • All personal på alla utbildningar och kompetensutvecklingsdagar
  • Kommunikationskanaler och nära samarbete med kommunens webbredaktör för förskola och grundskola

Utvecklingsarbetet har resulterat i en rad olika utvidgade effekter och framgångsfaktorer som är viktiga att ta tillvara och ta med in i andra utvecklingsarbeten. Sammanfattningsvis kan en säga att framgångsfaktorerna har skapat förutsättningar för arbetet och bidragit till de effekter som personal på förskolorna berättar om, både i barngrupperna och i sin egen personalgrupp.

5.5 Slutdiskussion

Utvecklingsarbetet har haft som mål att barn under sin utbildning möter en trygg miljö med vuxna förebilder som värnar deras rättigheter kopplat till den personliga och kroppsliga integriteten och rätten till en jämställd utbildning. Det har också handlat om att skapa goda förutsättningar för att utveckla och anpassa undervisningen så att barn och elever får möjlighet att lära sig och att internalisera kunskapen om rätten till kroppslig och personlig integritet. Arbetat har tagit utgångspunkt i en genusförändrande ansats.

I fokusgruppsintervjuerna har det framkommit att både förhållningsätt, bemötande, lärmiljöerna samt undervisningen har utvecklats och förändrats under tiden som utvecklingsarbetet pågått. Detta har resulterat i att arbetet fått goda effekter i barngrupperna och i klasserna, där de har fått en ökad kunskap om sina och andras rättigheter. Detta har visat sig bland annat genom att de respekterar varandras gränser, sätter egna gränser och läser av kompisens signaler genom att ta reda på om samtycke finns eller inte. Barnen har som en effekt av personalens förändrade förhållningssätt stärkts som aktörer och rättighetsbärare. I och med att varje enskilt barn i högre grad än tidigare blivit lyssnat på, gjorts delaktigt och fått inflytande i situationer som rör dem, har detta troligtvis påverkat och ökat barns förtroendet gentemot vuxna. Det i sin tur bidrar till att maktbalansen jämnas ut mellan vuxna och barn. Barnen ses som medmänniskor och som kompetenta individer, vilket är helt i enlighet med Barnkonventionen, Skollag, Läroplanerna och andra styrdokument.

Det har visat sig att det tvärprofessionella perspektivet har bidragit till en bredare och fördjupad förståelse för varför förskola och skola behöver samarbeta med andra aktörer, särskilt när det gäller barn och elevers rätt till en trygg förskola och skolgång. Den kunskap och kompetens som i detta fall socionomen bidragit med, har gett samtliga aktörer inom förskola och skola en bredare och djupare förståelse för varför arbetet med integritet, jämställdhet och våldsprevention i de tidiga åldrarna men också i det långsiktiga perspektivet är avgörande för att nå målen i jämställdhetspolitiken. Det finns ett raster av allvarsamhet i diskussioner och reflektioner som förenar och engagerar förskola och skola kring barn och elevers rätt till personlig och kroppslig integritet, samt utsatthet för våld och hur vi tillsammans kan förebygga våldet.

De som medverkat i arbetet har relaterat till egna upplevde situationer kopplat till rätten till integritet och våldsutsatthet, vilket har öppnat upp för nya diskussioner och samtal som har drivit arbetet framåt. Genom att vuxna gör våldet ”pratbart” skapas även förutsättningar för att barn ska kunna berätta om våld och övergrepp som de har upplevt. När pedagoger undervisar barn och elever om deras rättigheter, lyssnar och agerar mot våld och kränkningar, skapas tillitsfulla relationer mellan barn och vuxna. Detta är viktigt för att minska samtalsglappet mellan vuxna och barn och för att tidigt upptäcka våldsutsatta barn. Flera pedagoger i fokusgruppsintervjuerna ger exempel på att barn berättar om utsatthet för våld på ett sätt som de inte tidigare gjort, och som de inte heller varit beredda på.

Att barn växer upp med våld och att de har rätt till en uppväxt fri från våld, är samtliga inom förskola och skola väl medvetna om, men de har i och med utvecklingsarbetet fått fördjupad kunskap som bidragit till att de numera har flera verktyg att kunna prata med barn om våld, prata tillsammans i arbetsgruppen när oro för att barn utsätts för våld finns, och även kunskap som gör att de kan upptäcka och därmed agera i ett tidigt skede. De lyfter fram den fördjupade kunskapen som avgörande för att de i sin tur ska kunna handla utifrån ett barnrättsperspektiv och agera för barnets bästa och stoppa våldet.

Ytterligare ett mål som skrevs fram var att förskolorna och skolan skulle utveckla arbetet med normkritik, för att främja barns rätt till personlig och kroppslig integritet, samt rätten till en jämställd utbildning. Förskolorna har under en längre tid arbetat systematiskt med ett normkritiskt och normkreativt förhållningssätt som en del i arbetet med likabehandling och jämställdhet. Under utvecklingsarbetet har de pågående processerna integrerats och vidareutvecklats. Detta har bl. a resulterat i att pedagogerna kritiskt granskat normer kopplat till flickor och pojkars lekar. De olika verksamheterna har infört noll-tolerans mot skojbråk och fysiskt hårdhänta lekar, vilket syns i deras förhållningssätt. Detta har även bidragit till att kränkningar och exkluderingar minskat, samt till en ökad trygghet och studiero både i förskola och skola.

Arbetet har varit begripligt, hanterbart och meningsfullt, med stort fokus på delaktighet och inflytande både hos de vuxna, barn och elever, vilket har varit viktigt för implementeringen av arbetet. Personalen har omvandlat teori till praktik, vilket syns i det systematiska kvalitetsarbetet.

Tidigt våldspreventivt arbete är lika viktigt som att lära om säkerhet i trafiken eller i förhållande till vatten. Om vi ska få stopp på våld behöver vi börja tidigt och under hela barnets uppväxt arbeta våldspreventivt på flera olika sätt. Arbetet som gjorts och pågår i förskolorna, på skolan och på fritidshemmet, visar på goda exempel på våldspreventiva insatser i tidiga åldrar.

Förskola, skola och fritidshem har under utvecklingsarbetets gång jobbat på ett sätt som handlar om att främja barns rättigheter här och nu men också i framtiden. Inom dessa verksamheter arbetar pedagogerna med det livslånga lärande, där barn och elever möts av goda förebilder som undervisar och lär tillsammans. Resultaten av utvecklingsarbetet inger hopp om att förändring är möjlig. Ska vi kunna förändra och förbättra för kommande generationer och skapa ett jämställt och socialt hållbart samhälle fritt från våld, behöver vi fortsätta att utveckla och sprida de goda effekterna som detta och liknande utvecklingsarbeten resulterat i. Arbete likt detta behöver pågå på förskolor, skolor, fritidshem och andra arenor där barn och unga vistas.

Slutord och tack

Det långsiktiga målet med det här utvecklingsarbetet och det fortsatta arbetet med integritet, jämställdhet och en förskola och skola fri från våld är att du som barn/människa redan i förskolan och sedan i skolan ska få lära dig om dina rättigheter, tillsammans med vuxna som har ett förhållningssätt som värnar och respekterar din integritet och rätten till jämställdhet, att du som barn få öva och förkroppsliga dessa rättigheter, får kunskaper och verktyg för framtiden som förhoppningsvis rustar dig och gör att du respekterar andras gränser och dina egna, ser olikheter som en tillgång istället för något avvikande. Att du som människa får växa upp utan att andra överskrider dina gränser eller att du överskrider andras gränser. Alla som möter barn och unga behöver göra allt de kan för att fler generationer inte ska behöva säga MeeTo och för att skapa de bästa förutsättningarna för ett inkluderande samhälle där barn får växa upp under trygga förhållanden där de kan må gott.

Hälsokällan genom Jessica vill rikta ett stort och hjärtligt tack till Beredningen för Folkhälsa och social hållbarhet i Västra Götalandsregionen som genom sitt stöd gjort utvecklingsarbetet möjligt. Vi vill också rikta ett stort och hjärtligt tack till alla som på ett eller annat sätt varit inblandade i och samarbetat kring utvecklingsarbetet. Det engagemang, den öppenhet, professionalitet och den beslutsamhet som förskolorna, skola och fritidshem i Uddevalla visat har gjort att vi tillsammans har kunnat utveckla arbetet med integritet, jämställdhet och våldsprevention. Det viktigaste av allt med arbetet är att kunskapen nått barnen i förskolorna och i skolan. Så ett särskilt tack till alla er som arbetar på de förskolor, skolan och fritidshemmet som deltagit samt utvecklare på förskolorna och webbredaktör för förskolorna och grundskolan.

Ett stort tack till Siren Linde och Maria Klamas som hjälp till i skrivandets stund och mina kollegor på Hälsokällan som stöttat i arbetet med rapporten och utvecklingsarbetet i stort.

Ett stort tack till Jenny Mårtensson som skapat en tilltalande design på rapporten och gjort den i flera olika versioner för att göra den tillgänglig för fler.

Bilagor

  1. Utbildningar
  2. Spridning i Fyrbodal
  3. Tips på litteratur mm
  4. Intervjuguide
  5. Våldspyramiden