Loading

För hårt för svenskar Skogsentreprenörer letar folk allt längre bort från Sverige

Text: Mårten Nilsson Foto: Maria Stéen

Skriande brist på arbetskraft får skogsföretagen att rekrytera allt längre bort från Sverige. Från byn Medenychi i Ukraina kommer fyra män för att göra jobbet som inga svenskar vill ha.

- På sju månader i Sverige tjänar jag tillräckligt för att försörja min familj även de fem månader jag är hemma.

Volodymyr Honsevych, 32-årig bygginspektör från västra Ukraina, har tagit av hjälmen och låter svetten och dimman svalka ansiktet.

Nattens regn hänger kvar i luften. Junimorgonen är mättad av björkdoft och försommarblomster.

Efter alla säsonger i Sverige är skogsarbetare mitt yrke.

Bakom honom, under en kraftledning i Sjuntorp i Västergötland, surrar röjsågarna som ilskna getingar. Tempot är högt, arbetslaget vet att ackordet kan ge 20 kronor extra i timmen om man jobbar på.

Och det är pengarna som har fått Volodymyr Honsevych och hans landsmän att lasta bilen och köra ända till Sverige. Hemma har de lämnat fruar, barn och vänner. Men också sina tidigare yrken.

- Det är synd att jag inte arbetar som svetsare som jag är utbildad till, säger Volodymyrs yngre bror Roman Honsevych. Men livet tvingar mig att välja bort det.

- Visst kan jag få jobb hemma. Men inte till bra lön, säger byggnadsarbetaren Mychailo Onyskiv när han kostar på sig en kort paus.

Volodymyr Honsevych pluggade tre år på universitetet i Lviv i Ukraina för att bli bygginspektör.

- Men efter alla säsonger i Sverige är skogsarbetare mitt yrke.

Michailo Onyskiv, Vladimir Suchoversky, Roman Honsevych, Volodymyr Honsevych och Erik Koch pustar ut efter att ha röjt ett brant och snårigt parti. Förutom en 20 – 36 meter bred gata under kraftledningen röjer de en stig för att det ska gå lätt att nå fram om någonting händer med ledningen.

För tufft för svenskar

Av 100 säsongsanställda vid Svensk Skogsservice är bara en handfull svenskar. En av dem, Erik Koch, är lagets arbetsledare. Just röjning under kraftledningar kräver att man kan tala med markägarna runtomkring.

Erik Koch är utbildad skogsmästare och håller koll på att jobbet görs rätt. Alla träd som kan växa upp till kraftledningen ska bort, medan brakved och vide, som ändå inte blir högre än ett par meter, ska sparas.

- På enbuskarna tar vi bara toppen. Hassel är det kluriga trädslaget. Under ledningen sågar vi ner det, men ute i kanterna ska hassel sparas.

Erik Koch växte upp på en skogsfastighet i Småland och gick naturbruksgymnasiet i Ryssby. Han tycker om att arbeta fysiskt.

Fotboll och fäktning har gjort honom stark. Men efter sex säsonger med röjsågen i selen vid sidan av kroppen känner han att jobbet sliter.

- Branschen är pressad. Vi måste hela tiden arbeta fortare för att få en vettig inkomst.

Jobbet är för tufft för att svenskar ska ta det, konstaterar Erik Koch. Tidigare har han jobbat med polacker, rumäner och somalier.

- Ukrainarna är duktiga. Det syns att de vill arbeta.

• Drygt 400 personer från länder utanför EU har beviljats arbetstillstånd i Sverige för skogsarbete i år. Cirka 300 kommer från Ukraina, 100 från Thailand och 10 från Sierra Leone.

• Röjning och plantering utförs oftast på ackord. Kollektivavtalet anger dock en lägsta lön som man har rätt till oavsett prestation. För plantering är den 20 011 kronor i månaden eller 115:01 per timme. För röjningen är den 20 815 kronor i månaden eller 119:62 per timme (det gäller första säsongen, den som har fyra års erfarenhet ska ha 22 922 kronor i månaden eller 131:74 per timme).

• De flesta skogsbolag är certifierade, vilket innebär att deras underleverantörer ska ha kollektivavtal.

Källor: Migrationsverket och GS-facket

Kamp om kullen

Åska på morgonen gjorde att arbetet kom igång senare än planerat. På förmiddagen försöker arbetslaget ta igen förlorad tid. Där terrängen är lätt kryper den röjda gatan snabbt framåt.

På en tätbevuxen kulle tar det plötsligt stopp. Snåren tycks göra motstånd. Under grönskan döljer sig klippor och gropar som gör det lätt att falla.

Skogsröjarna angriper kullen som soldater stormar en fästning. De varvar motorerna och roterar kroppen av och an för att komma åt med sågarna. Byxor och jackor glänser av regnvatten.

Där snåren är som tätast sliter Vladimyr Suchoversky undan fallna grenar med ena handen medan han kör in röjsågen med den andra.

Efter sex säsonger med röjsågen känner Erik Koch (, 28 år, att jobbet sliter. Att röja skog till pensionen ser han som omöjligt. ”Vi måste hela tiden jobba fortare för att få en vettig inkomst.”

Runt honom tjuter kamraternas sågklingor när de möter hårt trä eller jord. Luften doftar syrligt av uppfläkt bark.

Till slut tystnar sågarna, en efter en. Kullen är besegrad. Hjälmarna åker av och svettiga ansikten tittar fram.

Under några timmars arbete har männen inte kunnat prata, nu bullrar de av skratt och svordomar. De går nerför sluttningen med vana steg, medan Arbetets reporter snubblar efter i bråten.

Dåligt för Ukraina, bra för individen

I bilen tar de fram smörgåsar, köttkonserver och kaffe.

- Villkoren här är bra, säger Volodymyr Honsevych. Huset vi bor i är också bra. Det ligger bara hundra meter från vattnet.

Arbetskamraterna håller med. De är vana skogsröjare och tjänar just nu omkring 150 kronor i timmen med ackordslön.

Vilket är dubbelt så mycket som en ukrainsk lön – eller mer, det beror på vilket yrke man jämför med.

Bränsle fylls på vid bilen under lunchpausen. Var och en bär med sig extra bränsle i sele - att gå tillbaka till bilen för att tanka skulle kosta dyrbar arbetstid.

För att locka skogsarbetare från Polen och de baltiska länderna är svenska löner numera i underkant.

För ukrainarna väger de fortfarande upp det hårda arbetet och avståndet till familjen. Hur länge återstår att se.

- Jag jobbar nog i Sverige nästa år också. Kriget i östra Ukraina tynger ekonomin, säger Mychailo Onyskiv, som inte tror på snabba förbättringar i sitt hemland.

Volodymyr Honsevych, veteranen i laget, gör sin elfte säsong i Sverige och känner många i branschen. Han har hjälpt till att rekrytera tre arbetslag från Ukraina, något som arbetsgivaren belönar med 10 000 kronor per lag om laget stannar i fem månader.

- För Ukraina är det egentligen dåligt att kunniga människor jobbar utomlands, säger Volodymyr Honsevych. Men för den enskilde kan det vara bra.

I juli åker Volodymyr Honsevych hem några veckor för att vila. När han ska iväg till Sverige igen brukar sonen Borys, snart fyra år, inte vilja släppa taget om honom.

- Men det funkar. Internet finns ju. Min son ser mig på Skype.

Vd Joakim Gustafsson (till höger) är själv med och röjer, dels för att instruera, dels för att se hur lång tid jobbet tar. ”Facket är vår motpart, men ett starkt fack kan hjälpa branschen. Jag har suttit i styrelsen för Gröna Arbetsgivare men anser att kollektivavtalets löner är för låga.” Till vänster Vladimyr Shuchversky och Volodymyr Honsevych.

Vd: "Kollektivavtalets löner är för låga"

De ukrainska skogsarbetarna vid Svensk Skogsservice fick arbetstillstånd i sista stund. Hade Migrationsverket sagt nej hade jag lagt ner företaget, säger vd:n Joakim Gustafsson.

Nästan inga svenskar vill plantera och röja skog. Arbetet är för tungt.

I ett par årtionden har i stället skogsarbetare från Polen, Tjeckien, Slovakien och de baltiska länderna skött de svenska skogarna.

- Men nu har lönerna i de länderna stigit. Svenska löner väger inte längre upp det krävande arbetet, säger Joakim Gustafsson, vd och huvudägare i Svensk Skogsservice, som är en av de största entreprenörerna inom skogsvården.

Svensk Skogsservice har fortfarande polska arbetslag kvar. Men det krävs inte mycket för att de ska hoppa av. De har givit klara besked: ”Om kronans kurs sjunker ytterligare åker vi hem”.

- Numera är jag nervös när jag skriver kontrakt, säger Joakim Gustafsson. Vi får betala vite om vi inte klarar våra uppdrag.

Bristen på arbetskraft har fått företagen att rekrytera från länder utanför EU, en utveckling som tagit fart de senaste två åren. Flest kommer från Ukraina, följt av Thailand.

Det betyder att företagen får lägga mycket arbete på att lära upp nya anställda.

Alla har inte förstått hur allvarligt läget är.

- I år har jag själv röjt skog 45 timmar i veckan för att kunna instruera dem som är nya, säger Joakim Gustafsson. En del hoppar av efter några veckor. Då får man börja om från början.

Arbetskraft från länder utanför EU kräver också mer pappersarbete. Flera företag som räknat med ukrainska säsongsanställda har stött på hinder i sista stund.

- Ukrainarna betalar skatt och sociala avgifter i Sverige, men måste ändå ha en egen försäkring som gäller vid sjukvård i Sverige. Det är så fel, säger Joakim Gustafsson.

Både Joakim Gustavsson och GS-facket berättar om företag som låter utländska säsongsarbetare arbeta långt fler timmar än arbetstidslagen tillåter för att de ska få ihop den lön de vill ha.

Företag som följer lag och avtal tappar arbetskraft till dem som struntar i lagen.

- Arbetet i skogen måste bli mer attraktivt, säger Joakim Gustafsson. Kollektivavtalets löner är för låga.

- Men vi kläms mellan de anställdas krav och uppdragsgivare som inte vill betala mer. Alla har inte förstått hur allvarligt läget är.

Skattar mer – men får betala sjukvård själva

  • De ukrainare som säsongsarbetar i det svenska skogsbruket betalar skatt i Sverige. Enligt såväl GS-facket som Skatteverket betalar många av dem (det exakta antalet är okänt) så kallad särskild inkomstskatt för personer bosatta utomlands.
  • Skatten är 25 procent, vilket är betydligt mer än svenskar med samma årsinkomster betalar. Samtidigt måste de ukrainska säsongsarbetarna bekosta sjukvård i Sverige själva.
Försommarfuktiga och svettiga arbetskläder på tork.

Report Abuse

If you feel that this video content violates the Adobe Terms of Use, you may report this content by filling out this quick form.

To report a copyright violation, please follow the DMCA section in the Terms of Use.