Loading

Hur möter man den som behöver stöd? Webinarie om bemötandekultur, Vi-projektet 2021

Nyckelorden för Vi-projektet är samverkan och bemötande. Samverkan över professions- och organisationsgränser så att den unge vuxne inte längre ska falla mellan stolar och stå utan fungerande stödinsatser. Och bemötande så att varje ung vuxen möts av tjänstepersoner som har förutsättningar och tid för riktiga möten, där det är möjligt att ärligt förstå för att kunna initiera fungerande insatser.

Bemötandekultur

På projektspråk beskrivs det som främjande bemötandekultur för att möta unga personer med respekt i ögonhöjd, ett jämlikt möte där individen är subjekt i sin egen utveckling och inte objekt för projektinsatsen.

För att förmedla kunskap och inspirera var därför tema för Vi-projektets webinarium i mars just kunskap, bemötande och samverkan.

Enligt statistik som Mind har tagit fram vad gäller psykisk ohälsa i åldersgruppen 15-24 år är det mycket vanligt att den unga personen inte talar med någon alls om att hen mår dåligt. Nästan femtio procent säger att de skäms över att må dåligt och att det känns pinsamt att ta upp sitt mående med någon vuxen för att få hjälp.

Hela 22 procent av tjejerna svarar att de sällan eller aldrig har någon vuxen att vända sig till.

Av gruppen som tillfrågades anger över hälften att det har hänt att en kompis pratat om att hen inte vill leva.

Enligt Celene Cortes från Mind är konsekvenserna av detta att många unga blir ensamma med sina tankar, de upplever skam och lider i onödan.

Celene Cortes råd till vuxna som möter UVAS är att utveckla förmågan att lyssna. Verkligen lyssna.

Lyssna för att du vill förstå, och inte för att du ska komma med ett svar,

säger Celene. Det kan vara svårt att inte bli provocerad, ledsen, arg eller rädd då man möter en ung vuxen som mår dåligt och det är lätt hänt att man istället för att lyssna snabbt vill komma med lösningar. Ett sådant aktivt bemötande riskerar dock ofta att skrämma bort den som mår psykiskt dåligt. Istället ger Celene Cortes rådet att snarare tänka stötta istället för att hjälpa.

Att ges gott om tid och bli bemött med respekt och öppenhet reducerar ångest och känslan av skam.

Bekräfta att du ser att personen kämpar med något svårt och dela den känslan för en stund.
"När någon tystnar i ett möte innebär det ofta att personen behöver tid att hitta orden eller till att reflektera över det som sagts. Ofta är tystnad något som föregår en ändrad förståelse. Så våga stanna i tystanden och möt den unge med ett öppet och generöst lyssnande."

Celene Cortes berättar vidare om den så kallade empatigropen. Tänk dig att känslan av att må psykiskt dåligt är som att falla ner och bli liggande i en djup grop. Så hur agerar vi som vuxna då vi går förbi någon som befinner sig i gropen. Vi kanske går förbi. Eller så stannar vi och ovanför och ropar peppande ner i gropen. Kanske försöker vi med kraft lyfta upp personen.

Ta med en filt och dela känslan

Celene Cortes menar att vi istället ska gå ned i gropen och sätta oss tillsammans. Vi tar med en filt så blir det lite varmare. Vi är istället för gör. Vårt fokus är att lyssna och på så sätt få dem att berätta. Vi bekräftar att vi ser att personen kämpar med något svårt och delar den känslan för en stund.

Kurator med livsvisdom

En som har lång och djup erfarenhet av att möta unga vuxna som mår psykiskt dåligt är Pelle Nilsson, kurator på Dalslands folkhögskola.

Pelle pratar om att låta samtalet vara levande. Att verkligen möta personen framför sig helt och fullt just i den stunden.

Vi behöver tänka på att inte döma varandra i samtalet och acceptera att vi ibland drar åt olika håll. Många gånger räcker det med att bara säga ”Jag hör dig”.

Pelle betonar dessutom hur viktigt det är att vara medveten om sig själv då man möter en människa som lider psykiskt.

Var uppmärksam på dina egna reaktioner, vilka tankar och känslor kommer upp inuti dig själv. Att möta en person som mår psykiskt dåligt kan ibland vara både utmanande och provocerande.

Ibland behöver man få egen hjälp och stöd i form av handledning. Alla som coachar unga människor borde få handledning, säger Pelle Nilsson.

Hur bemöter man ungdomar med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning?

Ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser har en ökad känslighet för psykisk ohälsa. Rigmor Gunnarsson från Attention berättar om en funktionsnedsättning som ofta är osynlig. Dessutom kan det vara svårt med bemötande eftersom alla är olika i sin diagnos. Rigmors råd är:

Ställ frågor och var nyfiken på vem de är.

Det finns dock några generella råd och det är att försöka att inte själv som vuxen gå igång på den unges frustration, utan var lugn, lyssna och backa undan. Att lyssna och förstå betyder inte att man måste hålla med om allt, men du får en större förståelse för hur personen fungerar.

Försök att inte att ta striden i stridens hetta, undvik maktkamp och kom ihåg att det är viktigare att komma i mål än att vinna striden.

Ett lyckosamt arbetssätt på Fristads folkhögskola

På Fristads folkhögskola har man klasser specifikt för elever med neuropsykiatriska diagnoser. Det som utmärker NPF-klasserna är anpassade skoldagar, små grupper, hjälp av assistenter och individuella kursplaner.

Elever beskriver själva en skola med mindre press, större gemenskap och bättre förståelse. I Fristad finns dessutom två profilämnen, skapande och djur. Det är praktiska ämnen som ger tid för återhämtning och som innebär att man lär känna sig själv och får insikt om andra.

Ett värdefullt inslag är ämnet livskunskap då man pratar om känsliga ämnen, delar med sig av erfarenheter, öppnar upp och får verktyg att hantera problem.

Målet med Fristad Folkhögskola är att eleverna ska få stärkt självkänsla som gör att man kommer vidare i livet.

Elisabeth Hansson, delprojektledare för Vi-projektet på Fyrbodals kommunalförbund, betonade värdet av det föreläsarna lyfte under webinariet.

Jag tycker att föreläsarna på ett fint sätt förmedlar en enkelhet i våra möten med UVAS – våga fråga, var nyfiken på människan framför dig, var närvarande i stunden och lyssna.

När det gäller skolsituationen behövs individuella anpassningar för många i vår målgrupp. Jag tror på tilltron till varje persons förmågor. Att utgå ifrån och bygga på styrkor men inte blunda för svårigheter, utan lära sig att acceptera och hantera dem. Det skapar tilltro till den egna förmågan och då öppnas nya dörrar mot framtiden, säger Elisabeth Hansson.

Fortsatt arbete inom vi-projektet

Kompetensutvecklingen kring hälsa och bemötande av unga kommer att fortsätta inom Vi-projektet och delområde Fyrbodal genom delregionala månadsmöten. Inbjudna till dessa möten är projektmedarbetare i medverkande kommuner, Kunskapsförbundet Väst och Dalslands folkhögskola. Här fördjupas och utvecklas webinariernas teman utifrån det lokala perspektivet. Kommande månadsmöte är det Mellerud som delar med sig av sitt lokala samarbete mellan arbetsmarknadsenhet, ungdomshus, folkhälsa och ungdomsmottagning samt sitt övergripande arbete kring psykisk hälsa. Som alltid följs föredrag av gruppdiskussioner och erfarenhetsutbyte som stärker och utvecklar det lokala arbetet och driver processerna inom projektet vidare.

Created By
Jenny Mårtensson
Appreciate

Credits:

Har skapats med bilder av vdnhieu - "girl sad portrait" • nastya_gepp - "girl teen café"