Loading

Hur balansera mellan utbildningsutbud, elevernas önskningar och arbetslivets behov? Framtidens gymnasieskola och vuxenutbildning

Att planera för gymnasiet och vuxenutbildningen på ett klokt sätt är en komplex historia med många perspektiv och till viss del motstridiga intressen. Å ena sidan har vi elevernas drömmar, drivkrafter och önskningar som behöver mötas för att få så många som möjligt att uppleva motivation och fullfölja sina studier.

Å andra sidan har vi näringslivets behov av ”rätt” kompetens med ett utbildningsutbud som korrelerar med arbetsmarknadens utbud av relevanta jobb. Och den genomgripande frågan, vem är bäst på att styra och leda gymnasieskolan för att möta dessa perspektiv på ett så klokt sätt som möjligt?

Utbildningsdepartementets utredning med det otympliga namnet ”Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning” är sedan i juni ute på remiss. 30 november är sista dag för att lämna in synpunkter.

Är det självständiga kommuner som kan prioritera utbildningar som ökar skolornas och kommunens attraktionskraft för ungdomar och dess föräldrar? Eller är det staten som har helhetsbilden och kan ta ett samlat grepp och ”rättvist” fördela utbildningsutbudet.

Utredare och remissinstans

Margaretha Allen har ett speciellt förhållande till Lars Stjernkvists utredning. Hon har arbetat på kansliet medan utredningsarbetet pågått, utlånad från sin ordinarie tjänst på Göteborgsregionen. Nu är hon tillbaka på GR och i den rollen är hon med och lämnar remissbetänkande på den utredning hon har varit med om att ta fram. I mitten av november presenterade hon sina erfarenheter för deltagare från Vuxenutbildningen i Fyrbodal med flera, i arrangemang av Fyrbodals kommunalförbund. Över hundra deltagare var med via Teams för att ta del av vad Margaretha hade att förmedla.

Det är främst kring frågan om huvudmannaskap och kommunernas självstyre som GR, enligt Margaretha Allen, ifrågasätter utredningens slutsatser.

”Inom GR är kommunerna mycket vana att samarbeta. Det betyder att de tvingande förslag på samverkansavtal som utredningen föreslår är onödiga. Vi har redan mycket bra samarbeten helt på frivillig basis. Så vill vi fortsätta arbeta,” säger Margareta.

Det är alltså delvis splittrade perspektiv som blir tydliga då olika aktörer nu har chansen att tycka till om utredningen. Å ena sidan har vi till exempel Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna som berömmer utredningens slutsats om ökad statlig styrning.

Teknikföretagen hyllar utredningen

”Efterfrågan på utbildad arbetskraft inom hela industrin är mycket stor samtidigt som de unga väljer bort de industrirelaterade utbildningarna. Teknikföretagen har länge påpekat att planeringen och dimensioneringen behöver förbättras för att ge eleverna en bättre chans att hitta ett arbete och etablera sig på arbetsmarknaden. Teknikföretagen är så här långt positiva och kan konstatera att flera av förslagen ligger väl i linje med hur vi inom industrins parter sedan många år har arbetat inom Teknikcollege, säger Marie Rosendahl, enhetschef för kompetensförsörjning och digitalisering på Teknikföretagen.

Fredrik Gunnarsson, ansvarig för kompetensförsörjning på Industriarbetsgivarna är inne på samma linje:

”Utredningen kan med fog sägas vara ett stort steg i rätt riktning mot att anpassa utbildningarna till arbetsmarknadens behov. Tidigare har elevens vad och önskemål varit det enda som styrt utbildningsutbudet. Utredningen visar på att politiken nu är villig att ändra på detta och därmed hörsammar man näringslivets krav på bättre matchning.”

Utbildning för framtiden

All kunskap är bra kunskap

Från bland annat SKR och de aktörer som arbetar med fullföljda studier är argumentationen bitvis en annan. Per-Arne Andersson, avdelningschef med ansvar för bland annat skola och förskola på SKR skriver i sin blogg:

”Jag hade gärna sett mer i konsekvensanalysen kring hur förslagen slår när fler elever inte kommer att komma in på sitt förstaval och effekten för genomströmning när elever kanske läser en utbildning de inte vill gå?”

Per Hasselberg, processledare inom utbildning och kompetensförsörjning vid Fyrbodals kommunalförbund reflekterar över matchning mellan behov och utbud och på vilket sätt vi bäst stimulerar såväl ungdomar som vuxna att utbilda sig:

”Ett grundproblem idag generellt är att det så kallade matchningsarbetet har försvårats. De som står utan arbete saknar i princip helt utbildning samtidigt som arbetsgivarna kräver minst gymnasieutbildning, oftast mycket mer. Därför måste vi inse att processen är mer komplicerad än att ”klä på” eleverna gymnasieutbildning så att företagen med arbetskraftsbehov får sin arbetskraft. För att lyckas med omställningen måste vi alla tänka att all kunskap är bra kunskap. Med det synsättet på kunskap och utbildning är det viktigare att våra elever utbildar sig efter intresse för kunskapens egen skull och senare, efter gymnasiet då kunskapsivern är etablerad, rikta utbildningsinsatsen mot ett specifikt yrke,” resonerar Per och fortsätter:

”Tanken om det livslånga lärandet måste vara vägledande nu och i framtiden. Vi väljer numera inte ett yrke en gång för alla. Både samhällsutvecklingen och arbetslivet präglas av förändring; kompetensutveckling och karriärbyte kommer att vara något självklart framöver. Högre pensionsålder och längre yrkesliv stärker också behovet av en tydlig strategi kring det livslånga lärandet.

”Vi behöver också jobbar mer med frågan om olika utbildningars status i elevernas ögon – status som i hög utsträckning påverkas av föräldrar, kompisar och röster i sociala medier. Idag har yrkesprogram generellt sett lägre status än teoretiska program trots att de allra flesta kan få ett jobb efter att ha gått ut ett yrkesprogram. I den bästa av världar är det de utbildningar som har högst kvalitet som har högst status, oavsett om det är ett teoretiskt program eller ett yrkesprogram.”

Fyrbodals roll

Karin Jansson, kompetensstrateg vid Fyrbodals kommunalförbund framhåller förbundets roll som arena för samverkan och samhandling.

”Dimensioneringsutredningen sätter fingret på den kniviga frågan om samverkansavtal och fritt sök där det i vissa fall uppkommer ett dilemma mellan elevernas behov och kommunernas ekonomi. Mellan våra kommuner pågår sedan länge konstruktiva samtal för att hitta kloka och väl avvägda lösningar för de situationer som uppkommer. Utbildningschefsnätverket är ett exempel på ett strategiskt viktigt forum där utgångspunkten är den avsiktsförklaring som respektive fullmäktige har beslutat, säger Karin och avslutar;

”Att våra kommuner har väl utvecklade former för samverkan är värdefullt och kommer vara till stor nytta vad än utredningen kommer fram till.

Länk till utredningen (SOU 2020:33)

Created By
Jenny Mårtensson
Appreciate

Credits:

Fyren: Jenny Mårtensson Kvinna vid havet: Henrik Sundberg