Det har blivit kväll på årets första dag. Nyårshelgen är över och lugnet ligger behagligt över Sandsbro. Klockan är efter nio och de flesta håller sig inomhus. Ingen ser silhuetterna som rör sig på taket till skolan.
Ingen ser det sekundkorta skenet från en uppflammande tändare. Ingen vet att den lilla lågan just satt igång en händelsekedja som alldeles nyss var näst intill omöjlig att föreställa sig. Ingen vet någonting alls förrän en kort stund senare, klockan 21.34, då automatlarmet från Sandsbro skola ljuder på Värends Räddningstjänst.
Del 1. Brandnatten.
Hemma framför TV:n i vardagsrummet sitter Vidingehems fastighetschef Håkan Strandmark och funderar på om han eventuellt ska gå och lägga sig. Det ska han inte, visar det sig. Inte än på många, många timmar. För klockan 21.45 ringer Lars Gustavsson som har jouren på Vidingehem: Det brinner på Sandsbro skola.
Håkan åker direkt. Han inser naturligtvis att det är allvarligt, men han vet ännu inte att detta är starten på en lång rad av extremt intensiva dagar och nätter för hundratals inblandade. Väl framme möts han av blinkande blåljus och ringlande slangar. Han får snabbt en koncis lägesbeskrivning.
– Lasse möter mig när jag anländer klockan 22.02. Det här är inte en liten brasa, konstaterar han bistert. Och det är tydligt; visserligen syns inga lågor, men det väller ut tjock, svart rök från undertaken och det känns att det är rejält drag i branden därinne. Nästan omgående kommer den första bekräftelsen – fönsterrutor exploderar av värmen och glassplitter yr i luften.
Någon timme senare har det brunnit hål i taket. Gasen som bildats därinne får syre och fattar eld. Femton, tjugo meter höga lågor griper omkring sig, upp mot den svarta vinterhimlen.
Håkan frågar räddningspersonalen om de kommer att kunna stoppa branden. Det går ännu inte att avgöra, men när de pulserande blåljusen skingrar skuggorna under hjälmarna ser han i deras ansikten att chanserna är små. Mest kritiskt är det för B-huset. Risken att branden ska sprida sig därifrån till A-huset är dessutom överhängande.
Då inleds en av de här dagarnas många hjälteinsatser. Flera närboende har anmält sig för att hjälpa till. En av dem är grävmaskinist. Han har en grävmaskin hemma, kan den vara till någon nytta? Absolut, hämta den!
Så under ledning av räddningstjänsten ger sig grävmaskinisten nu i kast med att begränsa branden. Omgiven av lågor och gnistor rullar han beslutsamt rakt in i huset. Planen är att skapa en brandgata; av avskilja A-huset från B-huset. Att rädda det som ännu går att rädda. Brädorna yr och den tunga röken ligger tät. Men efter en stunds spänd väntan står det klart – aktionen har lyckats.
* * *
Under tiden är Vidingehems vd Stefan Blomkvist i ständig telefonkontakt med en rad personer; utbildningsförvaltningens chef Camilla Holmqvist, representanter för räddningstjänsten och polisen, politiker, media samt naturligtvis nyckelpersoner inom Vidingehems organisation.
– I det här skedet är det viktigt att värdera och samordna alla fakta så att korrekt information sprids. Samtidigt måste det operativa arbetet fördelas och inledas så fort som möjligt. Samarbetet med utbildningsförvaltningen och övriga inblandade fungerade utmärkt från första stund.
* * *
På brandplatsen fortsätter kampen mot lågorna. Räddningstjänsten gör en fantastisk insats. Dessutom har man fått en bra start: Tack vare att de trettonåringar som orsakat branden själva ringt SOS Alarm åkte räddningstjänsten redan från början med full styrka, vilket man inte skulle ha gjort enbart baserat på det automatlarm man först nåddes av. Detta i kombination med att Sandsbro skola består av flera, relativt friliggande byggnader gör att matchen håller på att vända.
Utbildningsförvaltningen jobbar stenhårt med att informera föräldrarna till barn som ska till fritids om hur man tänker lösa lokalfrågan kommande morgon. Samtidigt inleds olika praktiska åtgärder och ett stort antal entreprenörer kontaktas, bland annat finns en saneringsfirma på plats redan under efternatten.
Del 2. Det här ska vi klara!
Vid fyratiden åker Håkan Strandmark hem för att sova. Men det går dåligt; klockan är ställd på 06.00 men 05.30 puttrar kaffebryggaren och efter en snabb frukostmacka bär det av till kontoret i Rottne.
– Där möts jag av en fantastisk uppslutning! Alla är till 100 procent med på noterna: ”Det här tar jag”, ”det där fixar vi”, ”det samtalet är redan ringt” och så vidare.
Den långa att-göra-listan på whiteboardtavlan betas målmedvetet av; paviljonger ordnas fram, komplexa strategier för att snabbt få igång el och värme görs upp och sätts igång. De sista punkterna är kritiska, under natten har det varit minus fem grader och kommande natt förväntas bli ännu kallare.
På förmiddagen den 2 januari finns runt 25 personer från Vidingehem på plats i Sandsbro. Ungefär halva företaget. Räddningstjänsten bistås, avspärrningar görs, trafik dirigeras och nödvändig utrustning ordnas fram, bland annat hämtas en elpanna från Eksjö.
Eftersläckningsarbetet pågår under dagen och parallellt jobbas det febrilt med att kartlägga hur el- vatten- och fjärrvärmeledningar har drabbats.
– Skadorna är omfattande, men alla är överens: det här ska vi klara.
Det finns nämligen en deadline. Skolstarten ska ske redan på tisdag i nästa vecka. Och däremellan kommer dessutom trettonhelgen. Helt avgörande nu är att hela tiden ta rätt beslut och göra saker i rätt ordning.
* * *
För Stefan Blomkvist handlar dagen om möten. Med kommunens ledningsgrupp, med försäkringsbolag, med media och framför allt med representanter för olika föreningar och organisationer i skolans närområde. Det handlar om att säkra alternativa lokaler för att skolverksamheten ska kunna startas och bedrivas; än vet man inte hur mycket – om något – av Sandsbro skola som kommer att kunna användas nästkommande tisdag.
– Det är många faktorer som ska falla på plats, inte minst vad gäller säkerhet och försäkringar, men alla är tillmötesgående och på eftermiddagen har vi ett antal kontrakt förberedda.
* * *
Del 3. Att göra allt rätt.
Klockan 18.00 på måndagskvällen lämnar räddningstjänsten platsen, vilket innebär att ansvaret formellt övergår till fastighetsägaren Vidingehem. Håkan Strandmark funderar på hur han ska kunna bemanna de tre brandvaktpassen som krävs för att säkra platsen under natten.
– Det hade jag inte behövt fundera på, efter fem minuter hade vi frivilliga till samtliga pass.
Det blir en natt full av funderingar. Precis en vecka återstår till skolstart och som sagt, nu gäller det att göra allting rätt.
Vid morgonmötet i det första, trevande dagsljuset tas ett viktigt beslut. Brandresterna från det helt nerbrunna B-huset måste fraktas bort. Men eftersom de ligger i ett tjockt lager i det som var byggnadens källare är de fortfarande varma och rykande; deponin på Häringetorp tar inte emot dem. Att kyla dem där de ligger kostar värdefull tid, tid man inte har.
– Vi beslutar att grävskoporna ska lyfta upp resterna och sortera ut dem på skolgården, för när de ligger utspridda i ett tunt lager kan de kylas snabbare. Samtidigt kommer man åt fjärrvärmeledningar och andra vitala anslutningar, vilket också har högsta prioritet.
Så inleds en kamp mot klockan, en kamp som förs på flera fronter.
– Alla bidrar med sina kompetenser och kunskaper. Med våra entreprenörer inräknade är vi på tisdagen ett 70-tal personer som arbetar med sanering, el, värme, vatten och så vidare.
* * *
På tisdagskvällen hålls ett välbesökt informationsmöte i matsalen på Teknikum. Cirka 200 oroliga föräldrar har samlats för att få en lägesrapport.
– Det var ett bra möte där många frågor fick sina svar. På Vidingehem tog vi tidigt beslutet att ta ett steg tillbaka i nyhetsflödet och låta all information komma ifrån utbildningsförvaltningen via kommunens och skolans hemsidor och direktkontakt med föräldrarna, säger Stefan Blomkvist.
Under kvällen riktar en av mötesdeltagarna ett stort tack till alla inblandade för det jobb som gjorts och för att undervisningen kan återupptas redan kommande tisdag. Detta river ner applåder och Stefan Blomkvist deltar i applåderandet, men samtidigt tänker han sammanbitet: där är vi inte än.
* * *
Under veckan fortsätter ansträngningarna. Bitvis ser det tufft ut och Håkan Strandmark är orolig för flera saker.
– Framför allt för värmen. Och hela tiden brottas vi med prioriteringsfrågor; vad ska göras akut, vad ska göras i det korta respektive långa perspektivet? Vi sparar inte på krutet, men varje åtgärd måste vara övervägd i förhållande till helheten. Samtidigt finns det ett starkt driv bland alla inblandade, vi peppar varandra och kämpar vidare – på det igen!
Ett av problemen är ventilationen. Ska C-huset kunna användas? På onsdagen får man ett välkommet besked: miljö- och hälsoskyddskontoret har godkänt lokalerna. Och på torsdagen hålls ett möte om hur man på sikt ska lösa det viktiga ventilationsproblemet; håller det att placera ett aggregat på taket? Det gör det! Det börjar lossna på riktigt. Vidingehem bjuder personalen och entreprenörerna på lunch och stämningen runt borden är god – det här kan gå vägen!
Men nu stundar trettonhelgen ...
Egentligen är ett par dagars välförtjänt vila precis vad alla skulle behöva just nu. Men det saknas fortfarande värme. Och el. Så ett stort antal rörmokare och elektriker kavlar upp ärmarna och gör en sista kraftansträngning över helgen.
* * *
På måndagen återstår ett problem att lösa – ett av de viktigaste och, visar det sig, även ett av de svårare – säkerhetsfrågan.
– Trafiksituationen runt Sandsbro skola är ansträngd i vanliga fall, nu är området en stor byggarbetsplats med allt vad det medför i form av säkerhetsrisker. Så in i det sista informerar utbildningsförvaltningen föräldrarna och ber om hänsyn, samtidigt som vi bygger nya vägen och formerar avspärrningar, säger Stefan Blomkvist.
* * *
På morgonen den 10 januari anländer barnen. Vårterminen kan inledas, lite drygt 200 timmar efter det att en liten cigarettändarlåga och en fyrverkeripjäs satt igång en händelsekedja som ingen kunnat föreställa sig.
Fredagen den 20 januari träffas representanter för Vidingehem och utbildningsförvaltningen för ett första möte om återuppbyggnaden av Sandsbro skolan. Det är dags att se framåt.
* * *
Del 5. Eftertankar.
Men det är också tid att summera; att dra lärdomar av det som skett. Gjorde vi allt rätt?
– Kanske inte riktigt allt, men jag vågar säga att vi faktiskt gjorde det allra mesta rätt, konstaterar Håkan Strandmark.
Stefan Blomkvist håller med:
– Det finns en fantastisk kompetens i organisationen. Och så har vi det engagemang som vi kallar Vidingehemandan; den var en avgörande faktor under de här dramatiska dagarna. Jag vill också framhålla all den personal som inte varit direkt inblandade i arbetet, men som täckt upp och sett till att vår verksamhet fungerat som vanligt.
Och ska man välja ut ett ord att ta med sig från 2017 års första och mycket speciella vecka blir det just ”engagemang”.
– Så mycket värme och välvilja har strömmat mot Sandsbro skola, folk har ringt vår växel och undrat om de kan hjälpa till med något, andra har skänkt instrument till skolans musikverksamhet. Det ger hopp!
Credits:
Vidingehem AB 2017